– Alla åtgärder som vi vidtar ska leda till ett långsiktigt högre bostadsbyggande. Det är min politiska ambition, säger Stefan Attefall.
När Sverige går till val 2014 vill Stefan Attefall också se att vi utnyttjar de bostäder som redan finns på ett bättre sätt än i dag. Och planprocessen och regelverket ska vara enklare.
Bland jämförbara länder i Europa har Sverige sedan många år jumboplatsen i bostadsbyggande. Vi bygger hälften så mycket som våra grannländer. Att hitta bostad för en nyinflyttad i någon av landets expansiva städer med stark arbetsmarknad är svårt. Stockholm är en av Europas svåraste städer att hitta bostad i för en nykomling.
Följden blir att arbetsmarknaden och hela landets ekonomi blir lidande. Enligt Stefan Attefall kan också Sveriges tillkortakommanden när det gäller integrationen kopplas till den dåligt fungerande bostadsmarknaden.
En förutsättning för att öka bostadsbyggandet är konkurrensen inom byggsektorn, anser Stefan Attefall.
– Byggbranschen bör se om sitt hus när det gäller konkurrensen. I Sverige är det så att byggkostnaderna stiger omedelbart när produktionen ökar. Vi måste få in nya aktörer på byggmarknaden. Då blir byggbranschens kostym så stor att den ger plats för ökat byggande utan att kostnaderna stiger.
Inom den svenska anläggningssektorn finns redan en grupp företag från andra länder som bygger vägar, broar och tunnlar. Inom bostadsbyggandet har detta inte skett ännu.
– Man kan undra vad det kommer sig att vi ännu inte har sett utländska aktörer bland bostadsbyggarna, vi är ju med i EU.
Vad är ditt eget svar på den frågan?
– En viktig förklaring är kollektivavtalen på byggarbetsmarknaden, de måste bli enklare att begripa för företag från andra länder. För att justa villkor ska gälla måste det finnas möjligheter för utländska aktörer att förstå och leva upp till dessa villkor.
Stefan Attefall vill också att fler byggföretag än vad som är vanligt i dag ska kunna delta i större bostadsprojekt. På så vis kan fler företag frodas och det gynnar konkurrensen.
– Jag har själv suttit i styrelsen för ett kommunalt bostadsbolag, Familjebostäder i Stockholm, där vi anlitade konsulter för att öka vår kompetens inom upphandling. Vi delade upp projekt i flera mindre enheter, så att också mindre byggföretag kunde lägga anbud.
Stefan Attefall ser också illojal konkurrens inom byggsektorn som ett hinder för ökat bostadsbyggande. Det handlar om svartjobb och andra skumma avarter.
– Branschen måste arbeta med självsanering och gör det redan med hjälp av ID06, bland annat.
Stefan Attefall hyllar också rot-avdragets roll för att motverka svartjobb.
– Med rot-avdraget får vi en attitydförändring. När grannen betalar vitt för att få badrummet renoverat gör jag det också. Vi skapar en noll tolerans-attityd mot att anlita svart arbetskraft.
Vad tycker du om förslaget om att Skatteverket ska få göra oanmälda besök på byggarbetsplatserna för att kontrollera att de som finns på byggarbetsplatsen inte är svartjobbare?
– Möjligheten att komma oanmäld för att ställa frågor måste finnas. Men vi får se upp så att metoderna inte blir alltför fyrkantiga.
Stefan Attefall nämner också kompetensförsörjningen som en viktig faktor.
– Det behövs fler byggnadsarbetare. Utbildningssystemet måste fungera bättre och lärlingssystemet kan spela viktig roll. Arbetsgivarna måste ta sitt ansvar, de ska inte tro att alla anställda är färdigutbildade. Byggbranschen står inför en stor utmaning om vi ska kunna bygga fler bostäder.
Vilken roll kan utvecklingsprojektet Hållbart byggande i världsklass spela?
– Med det projektet finns det en bra organisation för att ta emot bra förslag. Det är bra nivå på deltagarna. Nu måste byggbranschen komma med bra idéer. Det är upp till bevis för branschen.
När den illojala konkurrensen har lämnat villaägarens badrum och nått förhållandet mellan byggare och offentliga beställare handlar det om svårartad korruption. I Sverige har vi länge trott att vi var förskonade. Men nu pågår flera utredningar om misstänkt korruption med anknytning till byggsektorn, på olika håll i Sverige.
– Jag kan inte påstå att byggsektorn är särskilt utsatt, att det skulle finnas en särskild kultur i byggbranschen. Men det kan vara så att det finns en koppling till en viss kultur i byggsektorn. I byggbranschen hoppar man från ett objekt till ett annat. Det försvårar kontrollen.
Stefan Attefall säger att det som har skett i Göteborgshärvan har varit uppenbara oegentligheter.
– Politiker, företrädare för kommunala bolag och för byggföretag - alla dessa har ett personligt ansvar. Nu har myndigheterna fått mer muskler för att agera mot felaktiga upphandlingar.
Stefan Attefall syftar på att nya regler gäller i upphandlingslagstiftningen från den 15 juli 2010. Kommuner, landsting och statliga myndigheter som inte följer upphandlingsreglerna kan dömas till böter på upp till 10 miljoner kronor för en otillåten direktupphandling.
– Alla vet att nu blir det konsekvenser om man inte följer reglerna.
Med Stefan Attefall har Sverige för första gången på länge en minister med samlat ansvar för bygg- bostadsfrågor. De byggfrågor som tidigare låg hos miljöministern och på finansdepartementet samlas nu hos en minister. Till exempel låg tidigare plan- och byggfrågor hos miljöministern. Många har välkomnat den nygamla lösningen.
Vilka frågor var det som hamnade vid sidan av med den tidigare ordningen? På vilket sätt blev bostadspolitiken lidande?
– Det var svårare att länka samman behovet av ökat byggande med behovet av ett enklare regelverk och smidigare planprocesser. Min utgångspunkt är att vi ska öka takten i byggandet. Andra kanske har ett mer utpräglat miljöperspektiv där man har energiaspekter, andra tittar på stadsplaneringsfrågor. Om man bara har ett juridiskt perspektiv är det möjligt att man främst tänker på frågor om rättssäkerhet. Allt detta är viktigt. Men jag lyfter fram frågan om ökad nyproduktion av bostäder.
Men en del juridiska frågor som rör byggandet och boende ligger kvar under justitiedepartementet. Arbetsledningen över frågor som gäller hyreslagstiftning ligger hos justitiedepartementet. Stefan Attefall vill ha fri hyressättning i ägarlägenheter för att öka rörligheten på bostadsmarknaden.
– Det kan spela roll för hur man prioriterar tidpunkter och resurser. Fri hyressättning på ägarlägenheter finns med i budgetpropositionen, där finns en klar regeringsorder. Men arbetsprocessen kan förenklas om arbetet sköts på ett enda departement. Vi har en praktisk lösning på ett gränsdragningsproblem. Ännu har jag inte sett detta som ett stort problem.
Stefan Attefall vill se många olika upplåtelseformer och han anser att hyresrätten måste stärkas. Stora delar av beståndet av hyresrätter har ombildats till bostadsrätter. Samtidigt är tillgången på hyresrätter avgörande om vi ska kunna flytta för att arbeta och studera.
– Nu är det dags att stärka hyresrätten. Ett viktigt skäl är att skattereformen 1990-91 lade över stora kostnader på boendet, inte minst på hyresrätten. Vi har 20 års försyndelser att ta itu med, säger Stefan Attefall.
Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna och de kommunala bostadsbolagen inom Sabo har framfört tre krav: Avskaffad fastighetsavgift för hyresrätter, skattefria underhållsfonder och en låg moms på hyran. Moms gör att fastighetsföretagen kan dra av ingående moms i sitt bolag. Slutsumman blir en lägre hyra för hyresgästen.
– Spontant tycker jag att förslaget om moms på hyran låter mest intressant. Men vi måste undersöka vad vi kan göra med tanke på EU:s regler. Dessutom måste vi se till vad statsfinanserna tillåter.
Så avgörandet ligger hos finansminister Anders Borg?
– Bostadspolitiken är den del av den generella ekonomiska politiken så detta intresserar säkert också Anders Borg.
Varför ska rot-avdraget inte gälla för hyreslägenheter?
– Därför att rot-avdraget är en skattereduktion för privatpersoner. Kommunala och privata fastighetsägare kan dra av underhållet, med rot-avdrag skulle det bli dubbla avdragsrätter. Därför är rot-avdrag inte huvudspåret för att stärka hyresrätten.
Efter det övergripande målet om ökat bostadsbyggande nämner Stefan Attefall som ett viktigt mål att de befintliga bostäderna utnyttjas på ett mer effektivt sätt.
– Jag tror att den utökade avdragsrätten, från 12 000 till 18 000 kronor per år, för den som hyr ut en del av sin bostad ska bli ett viktigt bidrag till fler bostäder utnyttjas bättre.
En ny plan- och bygglag, PBL, börjar gälla den 2 maj 2011. Kritiken om att det mest handlar om nya formuleringar utan att innehållet verkligen har förbättrats har varit hård. Sveriges Byggindustrier finns bland kritikerna.
Nu ska regeringen gå igenom PBL och Boverkets regelverk för att se vad som kan förenklas.
– Vi har fått kommentarer från byggherrar om att kommuner gör olika tolkningar. Det blir omöjligt att bygga likadana hus på många olika ställen och då går vi miste om stordriftsfördelar. Det som byggs och fungerar i Lycksele borde också fungera i Örebro.
Vad denna genomgång ska utmynna i vet inte Stefan Attefall. Att det blir en ny proposition är långtifrån säkert.
– Men åtminstone blir det en departementspromemoria. Det här är trådar som jag måste dra i tidigt under mandatperioden, annars är det mycket som inte blir gjort. Det närmaste halvåret är mycket viktigt.
Frågor kring fördelningen av kostnader för vägar och anläggningar i anslutning till bostäder leder ofta till slitningar. Många kommuner vill att byggföretagen tar kostnader för kommunala anläggningar. Regeringen har just nu inga planer på en översyn när det gäller exploateringsavtal med tanke på det problemet. Men Stefan Attefall säger:
– Det finns en kommunal fastighetsavgift för att finansiera kommunala vägar och anläggningar i anslutning till bostadshusen. De kommuner som skyfflar över dessa kostnader på byggföretagen har inte levt upp till sitt åtagande. Ansvaret ligger hos kommuner och det kan väljarna tänka på när de går till valurnorna.
Hur ska konkurrensen vid köp av mark från kommuner stärkas?
– Det är en fråga som vi tittar på, det finns inget enkelt svar på den. Det bästa vore om kommunerna hade som prioritet att alltid ha byggbar mark för flerbostadshus och villor till både stora och små byggherrar.
Stefan Attefall har tidigare markerat att regeringen inte tänker bekosta upprustningen av miljonprogrammet, trots skriande behov.
– Vi har en puckel framför oss av enorma investeringsbehov. Men den som äger kåken ansvarar för upprustningen. Ett problem är att bostadsbolagen inte har satt av pengar för underhåll. Vi ser nu på vad staten kan göra för att hjälpa till, utan att ta över det ansvar som ligger hos fastighetsägarna. Om vi tappar kontrollen över de offentliga finanserna eller över ränteläget kommer ingen att ha rådd att rusta upp dessa bostäder. Den som tror att staten har en jättekran som det kommer pengar ur för att rusta upp miljonprogrammet inser inte konsekvenserna av förstörda statsfinanser.
Stefan Attefall hör till dem som hyllar det nya systemet för hyresförhandlingar. Fastighetsägarna har kommit till som en tredje part, utöver allmännyttan och Hyresgästföreningen. Faktorer som läge och standard ska spela större roll.
– Jag tror att vi nu kommer bort från det tidigare skyttegravskriget där en del ropade på marknadshyror och en del motsatte sig varje förändring.
Men blir det inte krångligare förhandlingar med tre parter i stället för två?
– Det är tre parter som har ett gemensamt ansvar och om de inte lyckas står alla tre som förlorare. Men det tar troligen ett antal år innan allt faller på plats.
Kort om Stefan Attefall
Stefan Attefall är 50 år och har varit aktiv kristdemokrat sedan 70-talet. Han har varit ordförande i Kristdemokratiska ungdomsförbundet och chefredaktör för tidningen Kristdemokraten.
Stefan Attefall har en fil. kand. i statskunskap och nationalekonomi. Under den förra mandatperioden var Stefan Attefall ordförande i finansutskottet.
Han föddes i Lycksele men bor i Jönköping. Han är gift och har två barn.
På fritiden gillar Stefan Attefall att umgås med familjen, sporta och att läsa böcker och tidningar.
– Frågor kring fördelningen av kostnader för vägar och anläggningar i anslutning till bostäder leder ofta till slitningar, säger Stefan Attefall. Här i samtal med Daniel Liljeberg, politiskt sakkunnig. Foto Cecilia Larsson
De jobbar med bostadsfrågor
Vid sin sida har Stefan Attefall kan man nämna några nyckelpersoner som arbetar med bostadsfrågor inom regeringskansliet. Ulf Perbo är statssekreterare hos Stefan Attefall. Petra Kjellarson är Stefan Attefalls pressekreterare.
Daniel Liljeberg är politiskt sakkunnig hos Stefan Attefall. Anders Lönnberg är chef för bostadsenheten och övergår från finansdepartementet till socialdepartementet.
Stefan Attefalls ansvarsområden
Som civil-och bostadsminister har Stefan Attefall en rad ansvarsområden: Boende och byggande, länsstyrelser, statlig förvaltning, offentlig upphandling, trossamfund och begravningsverksamhet.