I Norge har de stora statliga byggherrarna Statsbygg och Forsvarsbygg gått i bräschen för en kraftfull bim-satsning, som inkluderar en permanent sektorsgemensam organisation som har två heltidsanställda och ansvar för utvecklingen av standarder och anpassning till internationella standarder. Vårt intryck är att satsningen har gett önskad effekt vad avser byggherrekrav och projekteringsprocesser för statligt husbyggande, medan bygg- och förvaltningsprocesserna inte påverkats lika mycket. Anläggningsområdet verkar ligga något efter husbyggnadsområdet.
I Danmark tog regeringen i mitten av 1990-talet initiativ till "det digitale byggeriet" med krav på att offentligt byggande över en viss projektstorlek skulle hanteras med digital information. Detta initiativ medförde en hög mognadsgrad hos främst byggherrar och projektörer, men genomslaget inte varit så stort som önskat. En ny satsning är därför på gång och ett statligt stöttat kunskapscentrum för ökad produktivitet och digitalisering i byggandet etableras under 2011.
Finlands stora statliga byggherre och fastighets-ägare Senatsfastigheter har i flera år varit pådrivare för en stor satsning på bim och virtuellt byggande. Vår uppfattning är att man i Finland, kanske bättre än i Norge och Danmark, också fått med byggföretagen i satsningen och att man därför har fler tillämpningar som rör själva byggprocessen.
Blickar vi utanför Norden finns det gott om mer eller mindre omfattande initiativ i bland annat Nederländerna, Australien, Kanada och inte minst USA. USA:s statliga byggherre GSA driver sedan ett antal år tillbaka ett bim-utvecklingsarbete som satsar på förankring av olika användningsområden. Det som är tydligt är att det som händer i USA har en stor internationell påverkan, vad gäller bim-strategi, krav på utveckling av mjukvaror och definition av informationsstandarder.
Hur ligger vi då till – och vad kan vi göra?
Vår uppfattning är nog att Sverige förut låg tydligt i ledningen för IT-utveckling inom samhällsbyggnadsområdet bland annat genom det tidigare FoU-programmet IT Bygg och Fastighet 2002, som var ett kraftfullt offentligt/privat samarbete. Efter 2002 stagnerade både konkreta satsningar i gemensamma projekt och stöd till forskning och utveckling, men de senaste 4-5 åren har mycket hänt. Vi ligger nog efter många vad gäller standardisering och systematik (ett tidigare svenskt paradområde) men vi har i dag kommit långt vad gäller praktisk användning, inte minst i överföringen mellan projektering och byggande.
Det finns dock väldigt mycket kvar att göra, och det handlar hela tiden om att ifrågasätta och förändra processerna. Vi måste lyfta blicken utanför Norden för att förstå och nyttja utvecklingen hos stora aktörer i världen. Vi måste också ifrågasätta vårt sätt att jobba i dag. Vi ska inte datorisera ett gammalmodigt arbetssätt, utan använda moderna verktyg till att skapa nya arbetssätt. Då kan man få ökad effektivitet, givetvis i både projekterings- och byggprocess, men också (och inte minst) i förvaltningen och användningen av våra byggnader och anläggningar.
En viktig reflektion – eftersom stat och kommun kan ställa specifika krav, exempelvis på inköp av miljöbilar i viss omfattning – visst måste våra offentliga byggherrar också kunna ställa krav på sina leverantörer att bedriva processer som är effektiva, med hjälp av bim. Effektiva bygg- och förvaltningsprocesser är en av de viktigaste förutsättningarna för ett hållbart samhällsbyggande - ur såväl ekonomisk, ekologisk som social synvinkel.