Av det totala antalet hus som kommer att finnas 2050 finns 70 procent redan i dag. En stor andel av dessa 70 procent utgörs av miljonprogrammets bostäder. Det är därför avgörande att dessa renoveras med högt satta krav på byggnadernas energiprestanda.
Tyvärr verkar inte regeringen och dess bostadsminister Stefan Attefall vara med på banan riktigt. På konferensen ”Hållbar upprustning av miljonprogrammen” i slutet av november höll Stefan Attefall ett anförande som förtjänar att uppmärksammas. Utifrån medias rapportering av anförandet verkar bostadsministern inte ha förstått miljonprogrammets betydelse för att nå våra högt satta klimatmål.
Stefan Attefall varnar för att ställa ”orimliga energikrav” vid renoveringar då han tycker detta leder till för höga kostnader. Vi förstår inte hur han resonerar eller vad han har för bild av situationen i landets miljonprogamsområden. Dessa bostäder är idag 40-50 år gamla och måste därför av åldersskäl renoveras, såvida inte husen helt enkelt ska förfalla.
I renoveringskostnaden är 80 procent vad vi kan betrakta som normalt underhåll. 20 procent av kostnaden består av energieffektivisering. Dessa 20 procent är den enda delen som leder till lägre driftskostnader och som helt eller delvis betalar sin investeringskostnad. Detta är under förutsättning att energieffektiviseringarna genomförs i samband med en omfattande renovering. Att argumentera mot just den delen av renoveringen är därför som att bita sig själv i svansen.
Stefan Attefall menar att ”energikraven måste anpassas efter människors plånböcker”.
Att då verka för att energibehovet i våra bostäder, inte minst de allmännyttiga, minimeras borde vara en självklarhet. I ett längre perspektiv kan vi vara säkra på att energipriserna kommer att stiga i takt med att efterfrågan av energi ökar i vårt samhälle, samtidigt som fossila bränslen ska fasas ut.
”Det är ju de boende som får betala för upprustningen i slutändan”, menar bostadsministern, som om det måste vara en nödvändighet. Staten sätter höga klimatmål som kräver snabba och omfattande åtgärder. Då är tanken att staten även går in och underlättar finansieringen av de viktigaste åtgärderna inte orimlig.
Låt oss ge tre förslag:
• Omforma rot-avdraget till att inriktas på energieffektiviserande åtgärder och även låta flerbostadshus omfattas av bidraget.
• Inför en varierande fastighetsavgift som är kopplad till utfall av åtgärder som förbättrar energiklassningen av byggnaden.
• Inför olika nivåer i bolånetaket, beroende på byggnadens energiklassning.
Det finns tyvärr anledning att tvivla på regeringens ambitioner på området. Under hösten har en promemoria från Näringsdepartementet om byggnaders energiprestanda varit ute på remiss. Den är en genomgång av hur Sverige avser införa EU:s nya direktiv för byggnaders energiprestanda, EPBD 2. Här är regeringen häpnadsväckande flat i sin inställning och går fullständigt i otakt med EU.
Stefan Attefalls inställning till renoveringen av miljonprogrammets bostäder håller helt enkelt inte, inte minst i ett EU-perspektiv. Därför kräver vi att Stefan Attefall och regeringen redan nu verkar i enlighet med EU:s direktiv och kraftigt skärper direktiven till Boverket angående våra byggregler som styr byggnaders energiprestanda.