Branschpanik, grundlagsändring och importbråk: Vi listar turerna i cementkrisen

Läs även: Cementas vd: ”Det kan finnas lägen där vi har varit fat and happy – men där är vi inte idag”

1. Stoppat tillstånd och panik i branschen

Den 6 juli 2021 avslås Cementas ansökan om täkttillstånd av mark- och miljööverdomstolen – tre månader före det befintliga tillståndet skulle löpa ut. Till skillnad från föregående instans, mark- och miljödomstolen som släppte igenom ansökan, ansåg mark- och miljööverdomstolen att det fanns brister i Cementas miljökonsekvensbeskrivning och att det därför inte gick att pröva ansökan. Cementa överklagar domen, men Högsta förvaltningsdomstolen ger inte prövningstillstånd.

Under hösten var oron stor för vad som skulle hända med Sveriges cementförsörjning om Cementa inte längre kunde bryta kalk i Slite. 

Läs även: Så hanterar byggbolagen cementkrisen: ”Vi har börjat undersöka andra leverantörer”

2. Regeringen kliver in

Tidigt under hösten 2021 genomfördes analyser av vad som skulle hända vid ett storskaligt driftstopp i Slite. Situationen bedömdes som så pass allvarlig att regeringen beslutade att göra en tillfällig ändring i Miljöbalken för att ge Cementa en tidsfrist på åtta månader för att kunna fortsätta brytningen fram till att ett nytt tillstånd var på plats.

Läs även: Regeringen vill ge Cementa tidsfrist på åtta månader

Läs även: Så kunde cementkrisen ha slagit mot byggbolagen: ”Hela verksamheten skulle äventyras”

I väntan på beskedet håller Cementa presskonferens och ger en statusuppdatering kring hur länge bolaget kan producera cement. Cementa berättar att de kommer att skicka in en ny ansökan för en kortare tidsperiod – och trycker på vikten av att inblandade myndigheter samarbetar.

Läs även: Cementa sätter press på myndigheter: ”Vi har varit proaktiva sedan 6 juli” 

Flera av remissinstanserna kritiserar ansökan för att bland annat ha för dåligt underlag.

Läs även: Cementas ansökan kritiseras i remissvaren 

I november 2021 får Cementa dock grönt ljus från regeringen att fortsätta bryta den mängden kalk som tidigare tillstånd beviljade, men under en förlängd tidsperiod..

– En extraordinär situation med extraordinära konsekvenser, konstaterade klimat- och miljöminister Per Bolund.

Flera miljöorganisationer överklagade regeringens beslut att förlänga Cementas tillstånd att få bryta kalk under hela 2022. Med några få veckor kvar på året lämnade Högsta förvaltningsdomstolen den beskedet att regeringen gjorde rätt i att bevilja Cementas tillstånd.

3. Koldioxidinfångningen

Våren innan cementkrisen blev ett faktum sjösatte Cementa planer på en anläggning för koldioxidinfångning – CCS. I maj gick arbetet in i en ny fas med en genomförbarhetsstudie som gjorts möjlig genom stöd från Energimyndigheten. Men för att ta projektet vidare ytterligare ett steg behövde både elförsörjningen till Gotland och ett långsiktigt täkttillstånd vara på plats.

Läs även: Det här behövs för att Cementa ska satsa på CCS på Gotland

4. Ordbråk om import

Regeringen gav inte bara Cementa ett akuttillstånd, utan gav även flera myndigheter uppdraget att undersöka möjligheten att säkra cement från andra håll. Tillväxtanalys, som höll i uppdraget, kunde i sin rapport våren 2022 berätta att tillgången på cement på kort sikt är beroende av hur Cementa agerar, men med en tidshorisont på 3-4 år finns flera alternativa metoder för att trygga tillgången på cement. 

– Vi ser flera möjligheter. Men jag vill poängtera att vi inte har tittat på alternativen från ett kommersiellt perspektiv. Vi vet inte om det finns aktörer som är intresserade av att satsa, bara att det finns möjliga alternativa försörjningslösningar för cement, berättade Carl Wadell, projektledare för rapporten.

Läs även: Så kan cementtillgången tryggas utan Slite: ”Vi ser flera möjligheter”

Karin Comstedt Webb, vice vd Heidelberg Cement Sverige, riktade dock kritik mot rapporten och hävdade att den innehöll faktafel om att det skulle finnas en överkapacitet på över 100 miljoner ton cement per år i Europas cementfabriker.

Läs även: Cementa slår tillbaka mot myndighetens rapport: ”Allvarligt faktafel” 

Tillväxtanalys svarade i en replik att Cementas påståenden var missvisande och kunde också redovisa källa på mängden överskottscement.

”Vår uppfattning är att det här är en pålitlig källa som ofta används i cementbranschen”, skrev myndigheten i sin replik.

Läs även: Tillväxtanalys: ”Cementas påståenden är missvisande” 

”Den något hårda tonen i ordväxlingen till trots, ser vi fram emot fortsatt dialog”, avrundade Karin Comstedt Webb debatten i sin slutreplik.

Läs även: Slutreplik Cementa: ”Kriget har understrukit vikten av svensk cement”

5. Ny, kortare ansökan

I april i år skickade Cementa in en ny ansökan om fyra års fortsatt kalkstensbrytning i Slite. I dag verkar Cementa under det tillfälliga tillstånd som regeringen meddelade i november 2021 och som sträcker sig fram till den 31 december 2022.  

Med hjälp av extern sten från Nordkalk samt Kunda Nordic Tsements reserver i Estland hoppas Cementa kunna leverera kalk fram till halvårsskiftet sommaren 2023.

Läs även: Cementa ansöker på nytt: ”Vi ser goda skäl att lyckas” 

Den 24-27 oktober pågick förhandlingarna om Cementas fyraåriga tillståndsansökan i Mark- och miljödomstolen. Dom väntas den 13 december.

Läs även: Cementa efter avslutad förhandling: "Då behöver frågan ställas till politiken"

6. Nästa steg – långsiktig ansökan

Parallellt med det kortare fyraåriga tillståndet har Cementa arbetat med ett långsiktigt tillstånd för att bryta kalk på 20-30 års sikt. Under september månad hade Cementa samråd med berörda myndigheter och i vår planerar Cementa att lämna in en formell tillståndsansökan.

– Det som varit uppe i rätten nu är ett bryggtillstånd för att trygga cementförsörjningen på kort sikt. Vårt huvudfokus är att fortsatt kunna bidra till en upprätthållen långsiktig cementförsörjning, sa Karin Comstedt Webb efter förhandlingarna i slutet av oktober.

Ett långsiktigt tillstånd är också en förutsättning för att Cementa ska våga investera i en CCS-anläggning i Slite.