Cementa efter avslutad förhandling: ”Då behöver frågan ställas till politiken”

För drygt ett år sedan blev Mark- och miljööverdomstolens avvisande av Cementas tillståndsansökan för att bryta ny kalk en kalldusch för byggbranschen. Förhandlingarna i Mark- och miljödomstolen som avslutades i går den 27 oktober gäller ett kortare, fyraårigt tillstånd att bryta kalk. Det innebär också att området som Cementa avser att ta i anspråk är mindre än i den ansökan som Mark- och miljööverdomstolen avvisade sommaren 2021. Hela området i den nya ansökan är redan förberett för täktverksamhet, vilket innebär att jord och växtlighet har skrapats av så att det som återstår är ett stenlandskap.

Läs även: Branschpanik, grundlagsändring och importbråk: Vi listar turerna i Cementkrisen.

– Det är en annan process den här gången. Det gäller bara fyra år och en begränsad utvidgning. Men vår ståndpunkt är den samma. Cementas underlag uppfyller inte utredningskraven som ställs i EU-lagstiftningen. Vi yrkar på ett avvisande, säger Christoffer Lundqvist, jurist på Naturvårdsverket, en av motparterna i målet.

När en domstol avvisar en ansökan innebär det att de inte gör någon prövning i sak utan konstaterar att de saknar underlag för att kunna ta ställning. Sommaren 2021 var det brister i miljökonsekvensbeskrivningen som låg bakom att domstolen avvisade ansökan. 

Vad är det ni saknar i Cementas underlag den här gången?
– Ett konkret exempel gäller Natura 2000-områdena. Det behövs längre mätserier och mer platsspecifik data för hur grundvattennivån kommer att påverkas av täktverksamheten, säger Christoffer Lundqvist.

Kommer ni att överklaga om Cementa beviljas tillstånd?
– Vi får analysera när utfallet är klart. Vi får se hur domen är motiverad och fatta beslut efter det, säger Christoffer Lundqvist.

De olika myndigheter som är motparter i målet har delvis riktat in sig på olika frågor. Naturvårdsverket har stort fokus på Natura 2000-områdena och artskydd, medan till exempel Vattenmyndigheterna och SGU fokuserar på miljökvalitetsnormer.

– Eftersom de olika myndigheterna har olika ansvarsområden är det naturligt att man riktar in sig på olika frågor. Men det finns också stort överlapp mellan frågorna, säger Christoffer Lundqvist.

Marlene Andersson, länsjurist, representerar länsstyrelsen i Gotlands län, som också är motpart i målet.

– Vi är nöjda med vår insats den här veckan. Vi har fått föra fram det vi ville ha sagt, och vi yrkar fortsatt på avslag, säger Marlene Andersson.

Hon räknar upp flera brister i Cementas tillståndsansökan. En är att de använder felaktiga alternativjämförelser för att beskriva den samlade miljöpåverkan av brytningen.

– Bolaget anser att man ska utgå från hur det ser ut nu som nollalternativ. Vi ser inte att det finns stöd för det i lagen, säger Marlene Andersson.

Länsstyrelsen anser att man i stället ska utgå ifrån det jämviktsläge som naturen uppnår om verksamheten upphör, det vill säga ett läge då täkten efter flera årtionden fyllts med vatten. Ur det perspektivet blir även en begränsad brytning av kalk, som den aktuella ansökan avser, ett stort ingrepp, eftersom hela området fortsatt måste hållas fritt från vatten.

Länsstyrelsen har även invändningar mot de delar av underlaget som rör Natura 2000-områdena samt den grundvattenmodell som Cementa tagit fram. En fjärde invändning som Länsstyrelsen har är att skälen som Cementa anger för att beviljas undantag från miljökvalitetsnormerna inte är tillräckliga.

Karin Comstedt Webb, vice vd för Heidelberg Material Sverige, där Cementa är en del, är nöjd med förhandlingarna i mark och miljödomstolen.

– Vi har haft en aktiv rätt som ställt frågor och vi har haft goda förutsättningar att presentera vårt omfattande underlag. Det är ett exceptionellt omfattande underlag, säger hon.

Som exempel nämner hon att Cementa genomfört fjärilsinventeringar för över 2000 hektar, trots att området som de söker täkttillstånd för bara är 15 hektar.

Cementa har tidigare meddelat att utan ett förnyat tillstånd kan de inte trygga cementtillgången för svensk bygg- och anläggningssektor längre än till halvårsskiftet 2023.

Vad gör ni om ansökan avvisas eller får avslag?
– Vi kan bara agera inom de rättsliga processer som finns. Har vi inte tillstånd kan vi inte heller bidra till tryggad försörjning. Då behöver frågan ställas till politiken – vill vi ha en långsiktigt tryggad cementförsörjning i Sverige och hur vill vi att beredskapsförmågan ska se ut?

Läs även: Så blir framtiden för Slite enligt riksdagspartierna.

Parallellt med det kortare fyraåriga tillståndet arbetar Cementa med ett långsiktigt tillstånd för att bryta kalk på 20-30 års sikt. Under september månad hade Cementa samråd med berörda myndigheter och i vår planerar Cementa att lämna in en formell tillståndsansökan.

– Det som varit uppe i rätten nu är ett bryggtillstånd för att trygga cementförsörjningen på kort sikt. Vårt huvudfokus är att fortsatt kunna bidra till en upprätthållen långsiktig cementförsörjning, säger Karin Comstedt Webb.

Ett långsiktigt tillstånd är också en förutsättning för att Cementa ska våga investera i en CCS-anläggning i Slite, något de planerar att göra för att kunna leverera cement med lägre klimatpåverkan.