Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag05.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Affärer i byggsektorn

Danmark - den svagaste nordiska bygglänken

Publicerad: 22 Oktober 2012, 08:40

Till och med när det var bra så var det dåligt. De stora danska byggbolagen stapplade runt med någon enstaka procents vinstmarginal även när marknaden var som hetast i mitten av förra decenniet. Och sedan dess har marknaden drabbats av en sprucken bostadsbubbla, finanskris och en konkursflod.


Per-Ingemar Persson, då på Skanska, kom till Danmark 2001. Han skulle ta över Skanskas verksamhet. CG Jensen/Skanska Danmark hade en stabil och pålitlig historia, men nu var det något som inte fungerade som det skulle.Första året för Per-Ingemar Persson i Danmark visade bolaget en förlust på 813 miljoner danska kronor. Han stannade i knappt två år, två lärorika och spännande år.

Numera är han direktör på norskägda Veidekke och sitter bland annat som ordförande för Veidekkes danska dotterbolag Hoffmann.

Varför är det så svårt att lyckas i Danmark?– En sak som man omedelbart slås av är den låga konsolideringsgraden jämfört med Sverige. En annan sak är den omvända lönsamheten, säger Per-Ingemar Persson.

– I Danmark är det de små bolagen som tjänar bäst och de stora som tjänar sämst. En förklaring kan vara det otydliga ägandet. Det är vanligt med ägarstiftelser, rätt anonyma ägare och tjänstemannadrivna företag. Sedan har vi den geografiska aspekten. Det är en nationell byggmarknad som till ytan motsvarar en regional marknad på någon av de andra nordiska byggmarknaderna. Med någon timmes bilresa når man marknadens alla hörn och kanter. Alla kan vara med och slåss om kontrakten.

Per-Ingemar Persson menar att det inte hänt så värst mycket på den danska marknaden på tio år – vare sig strukturellt eller mentalt.

– Till och med i dag, med en stentuff marknad, ligger tillväxttankarna i fokus och någon konsolidering har vi inte sett. Ett skäl kan vara att arkitekternas och de rådgivande konsulternas ställning är betydligt starkare i Danmark än i Sverige och Norge. Arkitekter och konsulter hamnar mellan byggherrar och entreprenörer. Det är också rätt mycket konflikter i Danmark. Det är mycket fler tvister här än i Sverige, säger Per-Ingemar Persson.

Ytterligare en skiljepunkt, som Per-Ingemar Persson framhäver, är skillnaderna i arbetsrätten. Den danska arbetsmarknadslagstiftningen är en av Europas mest liberala.

– Danmark är det nordiska land där det är enklast att säga upp folk. Ur ett arbetsgivarperspektiv kan ju det tyckas positivt, men den andra sidan av det myntet är också att lojaliteten och viljan att stanna kvar i en viss företagskultur är betydligt svagare än i de övriga nordiska länderna. Å andra sidan finns det positiva aspekter med den ökade rörligheten. Den som är uppsagd har inga problem att få ett nytt jobb. Att någon får sparken upplevs inte som konstigt och folk skäms inte över detta.

Men det mest utmärkande för den danska byggmarknaden just nu är den usla konjunkturen. Byggarna blöder. Den danska byggkonjunkturen är den i särklass sämsta i Norden. Det här förstärks av den extremt tuffa konkurrensen där entreprenadmarknaden består av en ständig jakt efter lägsta pris. Detta trots att Danmark var tidigt ute med partnering, där de stora offentliga beställarna gick i täten.

– Det som händer nu är att alltfler kunder, konsulter och byggarna själva börjar inse att det här sättet att jobba utifrån lägsta pris och med blanka vapen inte är sunt i längden, säger Per-Ingemar Persson.

Just nu är kanske NCC det byggföretag som går bäst på den danska marknaden. Så här skrev Peter Wågström, NCC:s koncernchef, i årsredovisningen för 2011:”I Danmark kännetecknades byggsektorn av svag lönsamhet. Men det fanns ett lysande undantag. NCC Construction Denmark uppvisade efter flera års systematiskt rationaliseringsarbete ett starkt resultat med branschens högsta marginaler. Hemligheten är noggranna anbudsprövningar och riskbedömningar.”

Men andra storbolag har det tuffare.

MT Höjgaard, det största inhemskt ägda byggbolaget, har tappat stora pengar den senaste tiden. Omsättningsvolymen har minskat med drygt 25 procent sedan 2007 och ligger i dag på drygt 11 miljarder kronor. För 2011 visade Höjgaard en förlust på 404 miljoner kronor före skatt och även 2012 har startat dåligt med en halvårsförlust före skatt på 171 miljoner kronor.

Pihl & Son är ett annat exempel. Bolaget, som omsatte 6,6 miljarder kronor 2011 visade en förlust före skatt på 287 miljoner kronor.

Höjgaards ägare har uppenbarligen sneglat på NCC:s danska framgångar. I våras rekryterade man NCC:s Danmarkschef  Torben Biilmann.

– Det var ingen slump. Han har gjort ett bra jobb, säger Per-Ingemar Persson.

Och de omvända marginalerna? Varför tjänar de små och medelstora byggarna pengar, men inte storbolagen?– Det är en klurig fråga. Det lilla bolaget ligger tätt på, nära sin kund. En nackdel för storbolagen kan vara ägarformerna. Ofta är de stiftelseägda. Kontrakten utgår också från öppna anbudsgivningar som enbart utgår från pris. Vi undviker detta, liksom NCC. Entreprenören tvingas leta fel i handlingarna, dölja och försöka rota fram tilläggsbeställningar. Det blir en ond spiral och det är en fördummande process med rättegångar, processer och en evig jakt på tilläggsarbeten. Vi siktar inte bara på marginalen utan tittar även på att minimera riskerna och våga välja bort volym. Det är inte lätt. Jag skulle gärna se att vi hade större orderstock i Danmark. Men hellre låg orderstock än fel projekt till fel pris i orderboken, säger Per-Ingemar Persson.

Per Hindersson

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.