Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag12.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Affärer i byggsektorn

ESS-projektet väntar på besked

Publicerad: 5 Juni 2014, 11:46

Bild 1/3  Djupt under detta rör är det tänkt att ESS-acceleratorns absoluta centrum, target station, ska byggas. Djupt under detta rör är det tänkt att ESS-acceleratorns absoluta centrum, target station, ska Djupt under detta rör är det tänkt atFoto: Johanna Åfreds

Foto: Johanna Åfreds

Om en vecka kommer domen från Miljödomstolen. Ska de som ska bygga den stora forskningsanläggningen ESS i Lund få sätta spaden i marken? Och hur går det egentligen med finansieringen?


Det är kraftiga vindar som väntar dem som ska vara ute på sajt och bygga ESS i Brunnshög utanför Lund. I närheten snurrar flera vindkraftverk, här blåser det alltid. 800 meter bort ligger Max IV och glänser med sin nya plåt.

På området mellan Max IV och det som ska bli ESS schaktar Lunds kommun och förbereder mark och väg in på området som ska bli Science Village Scandinavia, en forskarpark för företag, forskningsinstitutioner och bostäder.

– Vi räknar med att det kommer att behövas tjugotvå bygglov totalt för ESS. Dessutom behövs fyra tillstånd i olika skeden från Strålskyddsmyndigheten. Men nu väntar vi främst på att få klartecken från miljödomstolen, säger Kent Hedin.

Kent Hedin kallar sig själv för byggchef för ESS. Men engelska är det officiella arbetsspråket på ESS och då har han titeln Head of conventional facilities. Många titlar och annan vokabulär på byggsidan är inlånade från forskar­världen, som är beställare av neutronforskningsanläggningen. Den 12 juni är det sagt att Miljödomstolen ska komma med sin dom.

– Om vi får en positiv miljö­dom och beslut om verkställighet kan vi börja direkt med markarbetena. Nivåskillnaderna är stora så vi måste ner ett par meter. Det blir stora markförflyttningar, men alla schaktmassor kommer att hanteras och placeras tillbaka inom området, berättar Kent Hedin.

Vad händer om miljödomstolen inte ger klartecken?

– Under en kortare tid betyder det bara att vi får mer tid att planera noggrannare. Blir det en längre tid blir det jobbigt för projektet, sammanfattar han.

ESS har detaljplan och marklov, men än så länge inga bygglov. Bygglov kommer att sökas på varje byggnad framöver. ESS informationschef, Allen Weeks, ser miljödomen som det enda eventuella hindret för byggstarten.

– Jag har svårt att se att vi skulle få fullständigt nej från miljödomstolen. Det kommer i så fall snarare att handla om att de ställer vissa krav som vi behöver uppfylla innan vi kan köra igång, säger han.

Att bygga ESS kostar cirka 16 miljarder kronor. Sverige står för 35 procent och Danmark, som är den andra värdnationen, står för 12,5 procent. Resten ska finansieras av tiotalet andra länder i EU samt Norge.

Värdländerna brukar av hävd vara ansvariga för uppförandet. Det skulle, säger Allen Weeks, vara alltför komplicerat juridiskt och leda till problem med kvalitetskontrollen om fler länder än så delade på ansvaret. All finansiering är inte klar ännu, men i slutet av maj bestämde sig Frankrike slutligen för att bidra med 1,3 miljarder kronor. Regeringens chefsförhandlare för projektet, tidigare Folkpartiledaren Lars Leijonborg, har rest land och rike runt under våren för att försöka få fram de medel som saknas. Flera länder har på grund av den ekonomiska krisen känt sig alltmer tveksamma att bidra.

– Vi känner oss ändå trygga med att vi har det vi behöver för att kunna börja bygga. Det är väldigt vanligt att den här typen av forskningsanläggningar inte har full finansiering innan byggnationen startar, säger Allen Weeks.

Att få komma igång i tid är viktigt då det påverkar kostnaderna. Inte heller Kent Hedin ser något annat orosmoln än den stundande miljödomen.

– Vad gäller finansieringen så känner jag mig inte orolig, säger han.

Vid årsskiftet räknar ESS med att ha ungefär 375 anställda, många av dem är forskare och experter från olika delar av EU.

Kent Hedin var den förste som anställdes på byggsidan för tre år sedan. Nu leder han en organisation bestående av 55 tjänstemän från både ESS och Skanska. Avtal finns dessutom med 13 konsultfirmor. Tidigare ansvarade han för bygget av Turning Torso och Malmö Arena på NCC, och innan det arbetade han en hel del år utomlands.

– De stora utmaningarna i detta projekt är att det är sjutton medlemsländer som tycker till om byggnationen. Vi har trettioåtta nationaliteter som samarbetar. Forskarvärlden, industrin och byggvärlden möts och vi har alla olika erfarenheter och sätt att uttrycka oss på. Vi lägger mycket tid på att förklara både internt inom ESS och gentemot medlemsländerna hur arbetar och hur vi vill ha det, säger han.

Tidplan för ESS

2010: ESS AB bildas.
2010–2012: Projektplan, teknisk design, tillståndsprocess.
2013–2018: Konstruktion, sju instrument färdiga.
2019: Invigning och driftstart.
2019–2025: Färdigställande av 22 instrument.
2026–2066: Drift.
2067–2071: Avveckling.

ESS – ett sameuropeiskt projekt

■ Acceleratorn kan liknas vid ett gigantiskt mikroskop. Neutroner kommer att användas för att undersöka exempelvis proteiner, plaster, mediciner och molekyler.
■ ESS är ett sameuropeiskt projekt med 17 länder. Sverige och Danmark är värdländer.
■ Att bygga ESS kostar cirka 16 miljarder kronor. Den årliga driftskostnaden ligger på 100 miljoner euro.
■ Varje år kommer 2000-3000 gästforskare utföra experiment här.
■ Själva acceleratorröret blir 600 meter långt. Området där ESS ska ligga tar 70 hektar i anspråk.
■ Installationerna är avancerade. Uppemot 80 olika system ska byggas in. Alltifrån el och vs till installationer för joniserat vatten och en anläggning för tillverkning av flytande helium.

Johanna Åfreds

Reporter

johanna@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.