Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Affärer i byggsektorn

Inköp från utlandet - fortfarande en outnyttjad potential

Publicerad: 25 september 2012, 07:57

Utländska inköp av varor och tjänster inom byggsektorn är ett effektivt verktyg och utmärkt för att skära i kostnader, bredda leverantörsbasen och säkra resurser. Samtidigt som den internationella handeln ökar inom byggsektorn är den outnyttjade potentialen enorm. Det menar Björn Axelsson och Daniel Tolstoy i sin färska forskningsrapport ”Internationella inköp inom byggföretag – en väg till lägre kostnader?” Rapporten ingår i BI:s forskningsserie.


Det ökade inslaget av utländska varor och tjänster märks emellanåt påtagligt på den svenska byggmarknaden. Det kan röra sig om underentreprenörer från Polen. Det kan handla om leveranser av stommar skeppade från Baltikum, utländska konsulter som volymprojekterar från sitt hemmakontor on-line med sin svenska partner eller om stora inköp av vitvaror från Kina.

Men ändå – utlandsandelen för varor och tjänster är fortfarande rätt låg. De allra flesta svenska byggföretag, stora och medelstora, gör inga egna utlandsinköp överhuvudtaget. De stora börsnoterade byggarna har i och för sig uttalade strategier för att hantera utländska inköp, men även här finns det mycket mer att hämta.

Spelplanen är öppen – inte minst med tanke på de svaga byggkonjunkturerna i Europa och den relativt billiga euron.

Björn Axelsson och Daniel Tolstoy från Handelshögskolan i Stockholm har i arbetet med sin rapport tittat på importstatistik, genomfört en enkät till svenska byggchefer, intervjuat företrädare för material- och tillverkningsindustrin och sedan borrat djupare via intervjuer i de fyra största bolagen: Skanska, NCC, Peab och JM.

Alla tecken tyder på att de svenska byggarna ökar sina utlandsinköp. Men det är en knepig materia att mäta.

– Tittar vi på vilka inköpsvolymer som de svenska byggföretagen tar in från utlandet så landar vi i en U-formad fördelning, med de största värdena i ytterkanterna och i princip ingenting däremellan. På ena kanten har vi den stora majoriteten av mindre och medelstora företag som inte köper någonting utifrån. I andra ändan sitter de stora rikstäckande bolagen och ett fåtal nischade medelstora företag som hämtar en kännbar andel av sina inköp utifrån, säger Björn Axelsson.

Inköp väger tungt i kalkylen. Ofta svarar inköp för mer än 75 procent av kostnaderna i ett projekt. Strategierna för inköp har förändrats. Det handlar alltmer om att köpa förädlade tjänster och paketlösningar än om bulkinköp

– Vi började med ett ganska brett svep där vi tittade på officiell importstatistik och talade med leverantörer och grossister. Det är svårt att få precision i detta. Generellt så ser vi en ökad grad av utländska leveranser, men vårt huvudspår har varit att försöka kartlägga hur de svenska byggföretagen själva har agerat, säger Björn Axelsson.

Daniel Tolstoy:

– Vi kan se att företag som har relativt hög andel utlandsinköp ofta är lokaliserade i tillväxtregioner samtidigt som företag som har sin bas i mindre orter oftast är obenägna att titta utomlands. Det indikerar ju att den hårdare konkurrensen i tillväxtorterna gör att företagen blir mer angelägna att försöka ta tillvara på de möjligheter som ligger i utländska inköp.

Av de tillfrågade byggföretagen i Stockholm, Göteborg och Malmö så hade 20 procent mer än en 6-procentig utlandsandel.

– Redan det faktum att ett byggföretag börjar förbereda sig för inköp av vissa varor och tjänster kan ge positiva effekter. Det är inte ovanligt att de svenska leverantörerna när de ställs inför en sådan hotbild börjar sänka sina priser, säger Daniel Tolstoy.

I alla fyra storbolagen har det utgått mer eller mindre tydliga direktiv från ledningen att andelen utlandsinköp ska öka. Och huvudskälet är att pressa inköpskostnaderna och i förlängningen minska produktionskostnaderna.

De största importvolymerna ligger, ganska självklart, hos storbolagen. De har använt sig av olika strategier. Man skulle kunna kalla dem för ”steg-för-steg” och ”big bang”.

JM och Peab som tillhör den första gruppen har varit en aning mer försiktiga. De har jobbat stadigt, steg för steg, tagit en produktkategori i taget, konsoliderat och gått vidare. De har jobbat envist, fast i relativt blygsam skala.

– Skanska och framför allt NCC gick ut mer grandiost med krafttag, ett ”big bang-anslag”. Sedan dess har Skanska tagit några steg tillbaka, säger Björn Axelsson.

År 2001 togs ett centralt beslut i Skanska-koncernen att skapa en tydligare systematik när det gäller internationella inköp. De hade inledningsvis stora förväntningar, men började i ett senare skede att minska sitt engagemang. Utfallet blev sämre än man tänkt sig och både ledning och projektansvariga hade upplevt det som tungrott att skapa kontinuitet och uppnå kritiska volymer.

– Ett problem var att projektansvariga inte tillräckligt snabbt nog kunde förändra sina invanda inköpsbeteenden. Effekten blev att man inte fullt ut kunde utnyttja de nya ramavtalen med utländska leverantörer. Dessutom klagade kunderna. De ville inte ha standardiserade utländska produkter utan föredrog svenska varumärken, säger Daniel Tolstoy.

– För tio år sedan hade Skanska inköpskontor i Kina och i Polen och tanken var världsomspännande ramavtal på koncernnivå. Men sedan dess har man backat. I dag finns bara det polska kontoret kvar och perspektivet är nordiskt snarare än globalt.

I NCC har utlandsinköpen integrerats i koncernorganisationens strategi och regionala produktionsenheter har successivt lärt sig hantera de specifika utmaningar som internationella inköp kan innebära.

Ett exempel är NCC Väst där man inriktat sig på vissa produktkategorier som man köper utomlands. Det är sten från Kina, betongstommar och betongelement från Baltikum, stål från Polen och fasadglas från i huvudsak Tjeckien.

– NCC har behållit det stora anslaget och byggt upp representation i olika länder. De har brutit igenom ett antal vallar, säger Björn Axelsson.

– Helt klart är det så att de fyra stora byggbolagen har en strategisk inriktning för att skära kostnader och öka effektiviteten genom utländska inköp. Och den här utvecklingen tycks ha accelererat de senaste tio åren. Alla ser fördelarna. Men det finns fallgropar. Det är många småsaker som kan gå fel. Man bör vara uthållig. När motgångarna kommer, och de gör de, så gäller det att stå kvar. Det gäller att vara övertygad.

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.