Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag07.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Affärer i byggsektorn

Lättare att få gehör i Barcelona

Publicerad: 6 Mars 2008, 13:44

Linda Kullänger har jämfört platserna i Barcelona med torg och parker i Stockholm. Skillnaden är ganska stor konstaterar hon. Parkerna och platserna hon studerat är Plaza de la Universitat, Park de les Auditoris och Parc Central de Nou Barris.


Linda Kullänger-Axelman tycker att många platser i Barcelona är överdesignade. Det finns många fantasifulla platser där men också många platser där man verkar ha designat saker bara för sakens skull och där elementen inte har någon funktion, exempel på det är Port Olimpic, Plaza Paisos Catalans och delar av Parc Diagonal. I Sverige är platserna ofta "renare" och mer minimalistiska. Bäst är det när platsen själv får visa upp sig utan en massa onödiga och skrymmande attiraljer, anser hon. I Barcelona till exempel har hon för sitt pågående examensarbete i landskapsplanering vid institutionen för stad och land, SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, intervjuat arkitekter och studerat parker och torg. Handledare är Sofia Sandqvist, extern handledare är Johanna Jarmeus och examinator är Tomas Eriksson.
- I Barcelona är dock den ena offentliga platsen djärvare och mer fantasieggande än den andra, säger hon vidare.
Tycker du att platserna i Barcelona känns tryggare än här?
- Det kan kännas tryggare om man har en bättre överblick över platsen utan buskage som skymmer, men jag tror inte att det löser problemet med tryggheten. Buskage är ett viktigt element för att skapa rumsligheter och det är en av landskapsarkitektens viktigaste uppgifter att skapa. I mitt parkexempel i Barcelona, Parc Central de Nou Barris, var det ekonomin som gjorde att man inte hade råd att köpa buskar.
Innan Barcelonavistelsen studerade Linda Kullänger landskapsarkitektur ett år i Valencia.
- Jag upplevde Valencia som en ljus stad i jämförelse med Stockholm. Belysningen var varmare och det fanns fler lägre armaturer. Förmodligen orsakar belysningen i Valencia mer ljusföroreningar än i Stockholm, men känslan av trygghet var starkare där även om det kanske bara var en känsla.
- Arkitekten har mycket högre status i Spanien, konstaterar  Linda Kullänger. Även fast det finns fina och spännande landskap har man ingen landskapsarkitekt i Spanien. Istället specialiserar sig arkitekten eller ingenjören sig på detta område. Jag ställde under min vistelse i Spanien frågor till hur arkitekterna arbetade med folk som bor och vistas i närheten av platserna som omdanats och byggts. Vilka som varit inblandade i projektet och så. Jag tror att det är lättare att genomföra ett koncept i Barcelona än i Stockholm eftersom arkitekten där ofta har mer att säga till om än här. I Sverige är arbetsprocessen ofta mer demokratisk på gott och ont. Det är bra att alla yrkesgrupper respekteras, men ibland är det svårt här att hålla ihop projektets helhetsidé och man får kanske kompromissa mer.
Hur ser torgen ut i Stockholm jämfört med Barcelona?
- Vi har planerat  fina torg och platser länge i Sverige, säger hon. Däremot har vi inte samma möjligheter till utomhusliv året om som till exempel Spanien och har inte heller samma tradition med de typiska "piazzorna" traditionella stentorg, som Italien och Spanien har. När det gäller parker var det svårt att hitta nya parker i Stockholms innerstad som var tillräckligt stora för att passa in som stadsdelspark. Efter "parkskolan" har det anlagts få nya parker i Stockholms innerstad. Så till exempel har jag studerat tre platser i Stockholm, Odenplan, Vassparken, Sickla Udde och Kristinbebergs strandpark, den senare är under uppförande.
Linda Kullänger nämner i förbigående att det är anmärkningsvärt att vi använder fina platser till trafik. Jag läste "gatuvisioner idéer för en grön och levande innerstad" som Stockholms stad gav ut 1994. I den boken har olika arkitekter ritat förslag på hur man kan omvandla många av Stockholms finaste platser som idag fungerar som trafikplatser. Exempel: Raol Wallenbergs torg, Strandvägen, Operatorget, Gamla stan mellan Slussen och Riddarholmen. Men trafiken är ett svårt problem att lösa särskilt i Stockholm som ligger på öar. Hon nämner vidare att en av de spanska arkitekterna har varit i Stockholm och tycker att det är en mycket vacker stad som hon gärna vill återvända till. Däremot tycker hon att Stockholm har mycket "ingenjörskonst" i form av högbroar som förtar lite av det goda intrycket.
Varför ville du bli landskapsarkitekt?
- Det var bland annat min mormor som berättade om utbildningen, min morfar var också arkitekt. Dessutom tycker jag om naturen och om att rita, säger Linda Kullänger, som gärna kan tänka sig att bo och jobba i Barcelona. Ja i alla fall ett tag. Spanien är ett trevligt land som utvecklas just nu, både inom arkitektur, stadsplanering, ekonomi och politik.


Linda Kullänger Axelman
Ålder: 27 år.
Familj: Pojkvän.
Bor: Johanneshov i Stockholm.
Intressen: Hästar, ridning, spelar elgitarr i ett rockband, gå i skogen och bergsklättring.
Det vackraste torget i Barcelona: Av de nya restaurerade torg jag sett i Barcelona gillar jag nog Plaza de la Universitet mest.

MARIANNE SILÉN

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.