Prisökningar, varsel, och uppskjutna affärer vänder plus till minus för Serneke

På helåret 2022 har Serneke ökat omsättningen från dryga 8,7 miljarder kronor till strax under 9,3 miljarder. Det är mycket tack vare hög produktionstakt i Karlatornet samt att regionerna Mitt och Syd bidragit med ökade produktionsvolymer, konstaterar koncernchefen Michael Berglin i ett pressmeddelande.

Läs även: Michael Berglin om Sernekes omstöpning: Utesluter inte ytterligare sparprogram

– Inbromsningen på bostadsmarknaden förstärks under slutet av året men fortsatta investeringar i samhällsfastigheter, och vår ambition att styra över mot en större andel offentliga kunder, ger en ökad orderingång under året på 7 093 miljoner kronor.

Läs även: Alla anbud: Byggarna som tävlar om ishallar, badhus och idrottshallar

För helåret 2022 gör Serneke en förlust på 109 miljoner kronor. Det är det negativa resultatet i kvartal fyra som drar ner resultatet från plus till minus.

Resultatet i kvartal fyra har påverkats negativt dels av affärsområdet Invests uppskjutna affärer på grund av marknadsläget, dels av affärsområdet Sverige (entreprenadverksamheten) där prisökningar, strukturförändringar, varsel samt en ökad reserv för äldre tvister.

Läs även: Serneke varslar 100 anställda: Här är avdelningarna som läggs ner

Satsar mer på samhällsfastigheter

Trots att en svagare marknad är att vänta bedömer Serneke att bolaget är rustat för att hantera det. Av Sernekes tio största kontrakt 2022 utgör samhällsfastigheter cirka 70 procent, vilket ofta innebär samverkan och långa ledtider.

"Detta och framtida volymer inom Karlastaden skapar stabilitet och trygghet trots att vår orderstock krymper något under året från cirka 12 till 10 miljarder, bland annat som en följd av stora volymer i produktion. Vi håller i och ska fortsätta vara selektiva och välja rätt projekt att gå in i", skriver Michael Berglin i sitt vd-ord.