Affärer i byggsektorn
Så gick det efter Brexit: ”Små företag vittnar om krångel och problem”
Publicerad: 19 oktober 2022, 09:40
Emma Sävenborg, ämnesråd på Kommerskollegium. Foto: Kommerskollegium/Vaughan Leiberum
137 miljoner euro finns vikta för svenska företag för att täcka merkostnader efter Brexit. ”Glöm inte att söka”, säger Emma Sävenborg, ämnesråd på Kommerskollegium.
Storbritanniens betydelse som handelspartner för Sverige har gått ner under ett stort antal år och det är en utveckling som började flera decennier innan deras utträde ur EU den 1 januari 2021. Det berättar Emma Sävenborg, ämnesråd på Kommerskollegium.
– Samtidigt har inte värdet av handeln gått ner och Storbritannien är fortfarande Sveriges näst viktigaste handelspartner inom tjänstesektorn, säger hon.
Läs även: London intressant marknad för svenska arkitekter: ”Engelsmännen har gått längre ingenjörsmässigt”
Vad Brexit har betytt är svåranalyserat på grund av att utträdet sammanföll med pandemin. De stora effekterna har enligt Emma Sävenborg inte visat sig än.
– Vi vet inte än hur det blir med nya kontrakt och investeringar framöver, men risken är att särskilt små företag söker sig till andra marknader. Där har jag varit i kontakt med många som vittnar om att de upplever mer krångel och problem, säger hon.
Byggprodukter drabbade
De svenska företagen har ibland haft svårt att veta vilka krav som gäller och samtidigt har den brittiska tullmyndigheten också befunnit sig i en inlärningsperiod.
– Speciellt produkter med höga säkerhetskrav har drabbats. Det kan gälla vissa byggrelaterade produkter som innehåller kemikalier eller till exempel dörrar och fönster som är brandklassade.
Läs även: ”Alla slåss om arbetskraften, det är stor skillnad mot innan Brexit”
Inom EU krävs endast att produkterna är godkända i Sverige för att vara redo för export på den inre marknaden. Nu har istället Storbritannien sina egna krav. Även arbetsmarknaden har påverkats av Brexit, där Emma Sävenborg nämner att högskoleutbildade, till exempel ingenjörer, har lättare att få arbetstillstånd än byggnadsarbetare.
– En trend som vi förväntar oss är att svenska företag kommer att starta lokala filialer, då slipper de problem med bland annat arbetsvisum.
Trävaror i fokus
Möjligheten för svenska företag att delta i offentliga upphandlingar i Storbritannien är också exempel på något som har förändrats efter Brexit, säger Emma Sävenborg.
– Där krävs det ofta lokalt innehåll, vilket har uppmärksammats inom bland annat affärer kopplade till miljö och vindkraft.
Läs även: Ödetomter ny affärsidé för byggare i London
Hur byggtjänsterna klarat sig efter Brexit är oklart, då SCB inte har någon officiell statistik inom den kategorin. Men när det kommer till export av varor finns statistik inom några områden som berör bygg.
– Till exempel så fördubblades värdet av svensk trävaruexport till Storbritannien 2020-2021, men har nu fallit tillbaka på samma nivå som innan pandemin igen.
Läs även: Storbritanniens första fossilfria bostadsområde lockar besökare från hela världen
Svenska företag ska inte missa möjligheten att söka stöd för att ersätta kostnader som uppkommit till följd av Storbritanniens utträde ur EU, påminner Emma Sävenborg. I Brexitjusteringsreserven finns 137 miljoner euro vikta för Sverige som kommer att lysas ut.