Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Affärer i byggsektorn

Så kan cementtillgången tryggas utan Slite: ”Vi ser flera möjligheter”

Publicerad: 9 juni 2022, 06:54

Carl Wadell, analytiker på Tillväxtanalys och projektledare för rapporten Förutsättningar för en alternativ försörjning av cement i Sverige.

Det går att ersätta cementproduktionen i Slite. På kort sikt är tillgången på cement beroende av hur Cementa agerar, men med en tidshorisont på 3-4 år finns flera alternativa metoder för att trygga tillgången på cement. Det är slutsatsen i en ny rapport.


Ämnen i artikeln:

cementCementaslite

Rapporten Förutsättningar för en alternativ försörjning av cement i Sverige kommer från myndigheten Tillväxtanalys och är resultatet av ett regeringsuppdrag från oktober 2021. Uppdraget var att göra en fördjupad analys och kartläggning av efterfrågan på cement, tillgången till kalksten och cement, samt de logistiska förutsättningarna för import.

Enligt rapporten är det mest sannolika scenariot att efterfrågan på cement de kommande 10 åren kommer att ligga på samma nivå eller något högre än den gjort de senaste åren.

Läs även: Cementa slår tillbaka mot myndighetens rapport: ”Allvarligt faktafel” 

Eftersom uppemot 75 procent av all cement som används i Sverige produceras i Slite vore det därför mycket allvarligt om kalkstensbrytningen där upphörde tvärt. Om en alternativ försörjning av cement inte finns på plats inom några månader skulle byggföretagen tvingas stoppa ett stort antal projekt och varsla personal, enligt rapportförfattarna.

- Om det blir stopp av kalkstensbrytningen i Slite, då hänger mycket på Cementa och hur de agerar, säger Carl Wadell, projektledare och analytiker på Tillväxtanalys.

Om det blir ett tvärstopp av kalkstensbrytningen i Slite, då hänger mycket på Cementa och hur de agerar.

Om Cementa i det läget tar in extern kalksten och klinker till produktionsanläggningen i Slite kan produktionen hålla i gång, och störningarna i byggprojekten minska, skriver rapportförfattarna.

 - Vi som statlig myndighet går inte in och bedömer vilka möjligheter Cementa har att ställa om sin produktion. Men vi vet att de har ett avtal med Nordkalk som har en kalkstenstäkt i Storugns, nära anläggningen i Slite. Teoretiskt har de också möjlighet att importera kalksten eller klinker från andra platser, säger Carl Wadell.

Läs mer: Myndigheter undersöker cementimport.

För att kunna ersätta all kalksten som bryts i Slite med import skulle hamnen i Slite behöva byggas ut.

Om det i stället sker ett planerat stopp av produktionen på 3-4 års sikt blir läget ett helt annat. Då finns flera olika vägar att gå för att trygga cementförsörjningen. 

- Vi ser flera möjligheter. Men jag vill poängtera att vi inte har tittat på alternativen från ett kommersiellt perspektiv. Vi vet inte om det finns aktörer som är intresserade av att satsa, bara att det finns möjliga alternativa försörjningslösningar för cement, säger Carl Wadell.

Förslag på åtgärder

Rapporten listar förslag på åtgärder som kan möjliggöra eller underlätta import eller andra alternativa försörjningslösningar:

 

Undanröj hinder för import

Undvik lagändringar som kan hämma import

Överväg satsning på ökad provningskapacitet

Överväg försörjningsberedskap

Främja alternativ till cement

Se över tillståndsprocesserna för brytning

Fortsatt dialog och utredning kring logistiklösningar

En möjlighet är att öka importen av färdig cement, till exempel från andra länder runt Östersjön. En annan är att sätta upp klinkerkrossar i hamnar längs med Sveriges kust. Tillgången på cement på den globala marknaden är i grunden god, konstaterar rapportförfattarna. Bara i Europa har anläggningarna en överkapacitet på över 100 miljoner ton per år. Det kan jämföras med Sveriges totala förbrukning på 2-3 miljoner ton per år varav cirka 15 procent i dag importeras.

Med tanke på de siffrorna låter det som att Sveriges cementbehov lätt kan täckas av import?

– Rent volymmässigt går det sannolikt att få fram Sveriges årsbehov. Däremot kan det krävas utbyggnad av hamnar eller andra logistiklösningar både i Sverige och utomlands för att det ska fungera, säger Carl Wadell.

Det kan till exempel handla om nya terminaler i utländska hamnar. Det kräver investeringar på cirka 1 miljard kronor. Förutsatt att det finns tillgängliga ytor i hamnarna kan terminalen stå klar på 2-3 år. En ny enskild importterminal i Sverige som kräver investeringar på 30-40 miljoner kronor och kan färdigställas på 1,5 år. Att etablera klinkerkrossar i hamnar kostar några hundra miljoner, beroende på vilken kapacitet som ska installeras och tar 3-4 år att få på plats, om det finns ytor tillgängliga i hamnen.

På ännu längre sikt, minst tio år, går det också att anlägga en större importterminal för klinker och cement i till exempel Göteborg. Då blir det enklare att importera även från länder som ligger längre bort, till exempel Medelhavsländerna, eller länder i Afrika eller Asien. Det kräver dock en investering på 2-6 miljarder kronor som behöver delas mellan staten och privata aktörer.

Även att öppna en ny kalkstenstäkt i Sverige kräver en tidshorisont på minst 10 år. Det finns flera möjliga platser runtom i Sverige där tillgången på kalksten är god. Samtidigt finns det för alla alternativ motstående intressen till kalkstensbrytning som exempelvis naturskydd eller närliggande bebyggelse. För att kalkstenen i en ny täkt ska bli tillgänglig krävs enligt Trafikverket dessutom mångmiljoninvesteringar i transportinfrastruktur, en kostnad som behöver delas mellan staten och privata aktörer enligt rapportförfattarna.

– Vi utesluter inte att flera av de här satsningarna kan ske parallellt. En aktör kanske satsar på ökad import, en annan på en ny fabrik, säger Carl Wadell.

Hur kommer priset på cement att påverkas om importen ökar?

– En ökad import ger sannolikt fler aktörer på marknaden och det kan ha en prisdämpande effekt. Samtidigt ökar transportkostnaderna vid import vilket kommer att få motsatt effekt. Därför är det svårt att säga säkert hur en ökad import påverkar priset, säger Carl Wadell.

Mest sannolikt är ändå att cementpriserna ökar framöver, tror Carl Wadell. Det beror framför allt på EU:s åtstramning av klimatpolitiken med dyrare utsläppsrätter och nya koldioxidtullar de kommande åren. Även klimatneutral cement kommer sannolikt ha ett relativt högt pris.

Finns det någon risk med att förlita sig på import i stället för inhemsk produktion av cement?

– Förutsättningarna att etablera en försörjningsberedskap försämras om vi går över till import. Men det går. Idag har vi ingen försörjningsberedskap för cement, men till exempel Finland har det och det kan bli aktuellt i Sverige, säger Carl Wadell. 

Rapportförfattarna konstaterar också att det finns en risk att klimatpåverkan ökar om import av cement, kalksten eller klinker ersätter kalkstensbrytningen i Slite. Exakt hur klimatpåverkan kommer att förändras av en ökad import är däremot svårt att förutse. Anledningen är att utsläppen av växthusgaser kan variera mellan olika cementfabriker beroende på vilka bränslen som används för att hetta upp cementugnen. Även skillnader i hur mycket klinker olika cement innehåller påverkar mängden utsläpp.

Ytterligare en utmaning med ökad import är att behovet av provningskapacitet för nya betongrecept kan öka när nya cementsorter introduceras på den svenska marknaden. Om laboratoriekapaciteten ska byggas ut krävs det minst ett år och ytterligare 1-1,5 år för att genomföra de nödvändiga prövningarna.

Elin Bennewitz

Reporter

elin@byggindustrin.se

Ämnen i artikeln:

cementCementaslite

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.