Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Affärer i byggsektorn

Stockholms stad kallar fastighetsbolag till stormöte för att undvika rivningsfiasko

Publicerad: 14 september 2022, 12:30

Cecilia Obermüller (MP) och Björn Ljung (L) i stadsbyggnadsnämnden.

Foto: Teresa Ahola, Anders Siljevall, Teresa Ahola

Rivningarna i Alvik, Marievik, Nacka, Tegelbacken och Solna visar att nyproduktionen fortfarande övervinner återbruket i branschen. Nu bjuder Stockholms stad in Vasakronan, JM och andra aktörer till ett möte om materialsvinnet. ✓ Uppenbara intressekonflikter ✓ Rivningsvåg i Stockholm ✓ Danska skräckexemplet ✓ KTH-rådet


Ämnen i artikeln:

StockholmrivningJMVasakronanåterbruk

Det har redan tidigare uppstått intressekonflikter mellan rivning och bevarande av kontorsbebyggelsen, samt mellan tillkommande bebyggelse och en befarad trafikförsämring, i både Alvik och Marievik. 

Den här gången ställs aktörerna till svars om återbruket. 

Vi ska undersöka om staden kan komma överens med fastighetsägarna, som i Alvik är JM och Vasakronan, om att använda rivningselement.

– Vi ska undersöka om staden kan komma överens med fastighetsägarna, som i Alvik är JM och Vasakronan, om att använda rivningselement, säger Björn Ljung (L), gruppledare i stadsbyggnadsnämnden.

Det är främst kontors- och småindustribyggnader som ska rivas till förmån för bostäder. 

– I Marievik är det många mindre fastighetsägare och det kan bli svårare. Det som saknas är både någon form av mål och incitament för att använda rivningsmaterial när det är privata fastighetsägare, säger Björn Ljung.  

Jan-Erik Hellman, Vasakronan.

Foto: Vasakronan

 

Öka viljan till återbruk

Förhoppningen är att de skenande materialpriserna och eventuell brist på betong, med ännu högre priser, också ska öka återbruksviljan. Vasakronan välkomnar samtalet, men ser helt andra typer av hinder. 

Marknaden är fortfarande i sin linda och begränsad när det gäller både tillgänglighet och arbetsmetodik för storskaliga projekt.

– Jag håller inte riktigt med om att det saknas initiativ, däremot är det tekniskt svårt. Marknaden är fortfarande i sin linda och begränsad när det gäller både tillgänglighet och arbetsmetodik för storskaliga projekt, säger Jan-Erik Hellman, bolagets chef för investeringar och projekt.

Läs även: Så påverkar materialpriserna byggarnas syn på återbruk: ”Skulle priserna stiga ytterligare kan det gynna marknaden” 

Han säger att Vasakronan generellt arbetar med återbruk i alla sina byggen, men inte är riktigt där i Alvik-projektet ännu eftersom detaljplanen tas fram först 2024.

– När det gäller tillgängligheten så upplever vi att det är lätt att hitta enstaka dörrar, fönster och annat, men sällan i större volymer. Det är även tekniskt svårt att förflytta exempelvis betongstommen i projekten, säger Jan-Erik Hellman. 

Erik Stenberg, lektor i arkitektur på KTH Arkitekturskolan.

Foto: Mattias de Frumerie

Erik Stenberg, lektor i arkitektur på KTH Arkitekturskolan, leder den svenska delen av EU-projektet Recreate, som passande nog forskar just om återbruk av all prefabricerad betong i världen.

Det rivs och det mals. Återanvänds, men återbrukas inte, vilket innebär att vi tär på miljön mycket mer än nödvändigt.

– Kontor med prefabricerad betongstomme är den vanligast förekommande byggnaden som rivs i dag, oftast för att bygga bostäder, och den betongen mals ju bara ned, säger han och fortsätter: 

– Det rivs och det mals. Återanvänds, men återbrukas inte, vilket innebär att vi tär på miljön mycket mer än nödvändigt. Vi behöver komma över den tröskeln och sluta säga att husen är dåliga. 

Lär av historien

Vid återbruk görs produkten om och används till något annat, eller samma användningsområde, medan den vid återanvändning används en gång till i samma skick och utformning.

Jag är livrädd för att nån ska komma på att vi precis som i Danmark ska börja mala ner miljonprogrammen. Det vore kapitalförstöring.

– Jag är livrädd för att nån ska komma på att vi precis som i Danmark ska börja mala ner miljonprogrammen. Det vore kapitalförstöring, för husen är välbyggda och kommer att stå i minst 150–200 år till om de är torra och varma.

Danmark fullföljde enligt honom heller inte målet om att återbruka byggelement i projekten, för att bygga in en bättre lokal historia för de boende. 

EU:s direktiv är att minst 70 procent av byggnadens vikt ska återbrukas vid rivning och i den första svenska pilotstudien landade siffran på hela 99 procent. 

– Vi har lyckats göra alla misstag i projektet, men vet nu var hindren finns i bygglovsfasen, hur tillgång och kvalitet kan säkras och hur betongelementen kan plockas upp igen, ”design for disassembly”, säger Erik Stenberg.

Läs även: Betongelement ska återbrukas i stort EU-projekt 

Om samma byggnad hade gjutits på nytt hade koldioxidavtrycket minskat med 92 procent, vilket kan jämföras med cirka 10–20 procent med smart betong eller 40–50 procent med trä, enligt studien. 

– Det här ger omedelbar koldioxidminskning i nyproduktion.

Tyskland är i framkant och har i 15 år utvecklat metoder för att plocka ner stora östtyska ”plattenbau”-hus från 1930-talet, konstruerade av prefabricerade betongplattor på sex gånger sex meter, för att rekonstruera och bygga andra hus av dem.

Vi måste bygga mer och bättre och där finns historisk kunskap. Under miljonprogrammet lärde vi oss allt om prefabricerad betong.

– Vi måste bygga mer och bättre och där finns historisk kunskap. Under miljonprogrammet lärde vi oss allt om prefabricerad betong. Nu lär vi oss om träbyggande och läggs återbruk också in i det så kan vi utan problem skapa byggnader som står i 100–150 år. Det gör de ju redan, men då bidrar vi även till klimatomställningen, säger Erik Stenberg. 

Läs även: Siktet inställt på återbrukad betong: ”På sikt kan branschen bli mer hållbar” 

Cecilia Obermüller (MP), gruppledare i stadsbyggnadsnämnden

Foto: Teresa Ahola

Cecilia Obermüller (MP), gruppledare i stadsbyggnadsnämnden, är inte heller nöjd med rivningarna i Stockholm. 

– Det sker hela tiden rivningar även i innerstaden, där för att utöka andelen kontorsytor. Att riva funktionsdugliga byggnader bara för att få lite mer kontorsyta är inte klimatsmart. Ändå sker det överallt nu. Vi måste bli bättre på att renovera och återbruka, samt avkontorisera gamla bostäder och göra om dem till bostäder igen. Men då krävs regelförenklingar, säger hon. 

Läs även: Amerikanskt bolag river i Stockholms city: ”Var finns ansvarsutkrävandet?” 

Mer om EU-projektet Re Create

I ”Reusing Precast concrete for a Circular Economy” deltar universitet och regionala kluster i Sverige, Finland, Nederländerna och Tyskland.

Under en fyraårsperiod, med start i maj 2021, kommer länderna att genomföra egna pilotprojekt där de demonterar intakta prefabricerade betongelement för återbruk.

Projektet har beviljats cirka 125 miljoner kronor av Horizon 2020, EU:s ramprogram för forskning och innovation.

KTH, Helsingborgshem och Strängbetong byggde en mässpaviljong till stadsmässan H22 i Helsingborg där upp till 99 procent av byggnadens vikt återbrukades.

Parterna bedriver även ett pågående förtätningsprojekt i Drottninghög, Helsingborg, där prefabricerade betongelement återbrukas för att bygga nya bostäder.

Källa: KTH

Teresa Ahola

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.