Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag20.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Affärer i byggsektorn

Trafikverket har dålig koll på kostnaderna

Publicerad: 1 December 2010, 08:42

Vägverket missade att redovisa utgifter i miljardklassen för 2005–2009.


Riksrevisionen riktar skarp kritik mot Trafikverket och tidigare Vägverket. En granskning av kostnadskontrollen i stora väginvesteringar visar att Trafikverket redovisar en lägre kostnadsutveckling till regeringen än den faktiska.

– Vägarna har blivit betydligt dyrare än nödvändigt, säger Frida Widmalm som varit projektledare för granskningen hos Riksrevisionen.

De riktigt stora väginvesteringarna över 500 miljoner kronor står för ungefär 40 procent av de planerade väginvesteringarna för perioden 2010-2021.

Under det senaste decenniet ökade kostnaderna inom vägbranschen med 20 procentenheter mer än i den övriga ekonomin mätt i konsumentprisindex och nettoprisindex. Det visar Trafikverkets egna siffror.

Utöver detta menar Riksrevisionen att totalkostnaderna för väginvesteringarna som avslutades mellan 2005 och 2009 ökade med mellan 8 och 18 procent.

– Utifrån Vägverkets gamla årsredovisningar går det inte att se de faktiska kostnaderna för de stora vägprojekten. Det går alltså inte att följa upp politiskt fattade investeringsbeslut och det går inte att se hur slutnotan ser ut jämfört med de ursprungliga planerna, säger Frida Widmalm.

Enligt Riksrevisionen finns två huvudskäl till att det dåvarande Vägverket underskattat kostnadsökningarna. Den ogynnsamma prisutvecklingen har räknats bort i redovisningen med hjälp av verkets eget vägindex. Ett projekt som Vägverket menar gått jämt upp sitter egentligen, enligt Riksrevisionens beräkningar, med en kostnadsökning på drygt 6 procent jämfört med ett sedvanligt prisindex som NPI (nettoprisindex).

Det andra skälet är verkets och regeringens princip om att jämföra vägarnas slutkostnad enbart med den senaste beslutade plankostnaden.

– Det innebär att fördyringar som inträffat före den senaste åtgärdsplaneringen inte heller räknas med när Vägverket redovisar kostnadsutvecklingen, säger Kristin Kirs på Riksrevisionen.

– Det finns ett mönster där man inte utgår från ursprungsplanen och de då tänkta kostnaderna, sedan använder man ett frikostigt branschindex för prisjusteringar som lett till att verkliga kostnadsökningar i väginvesteringarna döljs i redovisningen till riksdagen. Dessutom avrundar man med ett resonemang om "att det alltid har blivit dyrare i slutändan". Det här är ett stort problem. Och det handlar om stora belopp av skattebetalarnas pengar.

De finns två faktorer som ofta används för att förklara kostnadsstegringar inom vägbyggandet:
• Råvarupriserna åker upp och ned på världsmarknaden.
• Branschen - anläggningsföretagen - kännetecknas av låg innovationskraft, dålig produktivitet och bristande kostnadsmedvetenhet.

Men i det enskilda projektet finns en del återkommande problem som bidrar till skenande kostnader:
• Dåliga förundersökningar, kostnader för geotekniska undersökningar underskattas ofta.
• Dåliga tidiga kalkyler.
• Standardförändringar under projektets gång, kan vara nya krav från berörda kommuner eller miljöintressen.

– För stora investeringsprojekt existerar också ett slags nålsöga. Kommer ett projekt väl med i en åtgärdsplan, så kommer det i princip att byggas oavsett kostnadsutvecklingen. Det är ingen bra drivkraft för kostnadskontroll, säger Kristin Kirs.

Fakta/Väginvesteringarna
2008 beslutade riksdagen om en satsning på närmare 217 miljarder kronor för utveckling av transportsystemet för perioden 2010–2021. I samband med detta framhöll riksdagen även att de senaste årens tilltagande eftersläpningar i genomförandet av infrastrukturplanerna har urholkat statens förtroende på detta område och att det nu är viktigt att återställa statens anseende. Av de 217 miljarder kronorna planeras cirka 110 miljarder kronor att gå till att utveckla vägtransportsystemet och cirka 40 procent av dessa medel planeras för väginvesteringar över 500 miljoner kronor.


Trafikverket tar till sig kritiken

– Rapporten baseras på en längre tids granskning och flera av de rekommendationer som rapporten kommer fram till har redan tagits om hand, säger Stefan Engdahl, chef för verksamhetsområde Investering på Trafikverket.

– En del av kritiken tar vi till oss. Det gäller till exempel användandet av ett eget prisindex. Här måste vi titta över vårt arbetssätt. Samtidigt så är det till vissa delar ett gammalt sätt att jobba som Riksrevisionen har granskat, säger Stefan Engdahl.

Trafikverket bildades 1 april 2010 med uppgift att planera och utveckla ett effektivt och hållbart transportsystem. Samtidigt inlemmades de tidigare organisationerna från bland annat Vägverket och Banverket i den nya myndigheten.

Sedan Trafikverket skapades har man delvis börjat arbeta på nya sätt med investeringar. Trafikverket har bland annat tagit fram en ny ekonomimodell, styrgrupper för stora och komplicerade projekt där successiva kalkyler används för att ha kontroll på större projekt.

Per Hindersson

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.