Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag08.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Affärer i byggsektorn

Vindkraft - en ny miljardindustri

Publicerad: 6 Mars 2008, 13:44

Proppen verkar ha gått ur den tidigare tröga vindkraftsindustrin. Hundratals kraftverk har nu tillstånden klara och vindkraftsbolagen upphandlar entreprenörer för fullt. De flesta av bolagen är svenska men industrin måste fortfarande hämta expertkunnande från Danmark och Tyskland. Tidningen Byggindustrin var med när Eolus vind reste tre snurror utanför Falköping.


Det duggregnar över en blåsig åker utanför Falköping. Decemberdagen är grå och Stefan Salomonssons kängor blir allt lerigare. Han är byggsamordnare på vindkraftsbolaget Eolus vind och besöker tre av det 20-tal vindkraftverk som bolaget bygger i år.

Platsen heter Skörstorp. Tornen sticker upp som gigantiska stjälkar ur den västgötska myllan. Vid deras fötter ligger rotorbladen och väntar.

Bara ett av tornen har fått delar av maskinhuset på plats långt där uppe. Resten skulle ha lyfts upp idag men vinden var för stark. Kranskötare och montörer fikar och gör mindre arbetsmoment medan de väntar på bättre väder.

MÅNGA FÖRETAG PÅ MARKNADEN

De tre vindsnurrorna kostar drygt 33 miljoner styck och engagerar ett tiotal olika typer av entreprenörer. Senaste räkenskapsåret byggde Eolus vind 26 vindkraftverk och omsatte drygt 300 miljoner kronor.

Och bolaget är inte ensamt. Företaget Vindkompaniet räknar med att bygga mellan 20 och 40 snurror under 2008. Vattenfall och skogsbolaget Sveaskog vill tillsammans resa 550 vindkraftverk i skogsmark i södra Sverige de kommande åren.

Men tillståndsprövningen är en långsam och snårig process i Sverige. Ingen har idag exakta siffror över hur många vindkraftverk som stoppas eller kommer att byggas.

Branschorganisationen Svensk Vindkraft har dock tagit fram en karta med de stora vindkraftsprojekt på över 25 megawatt som planeras i Sverige. Av dessa drygt 20 möjliga vindkraftsparker har tio tillstånden klara, enligt Svensk Vindkraft. Två parker håller redan på att byggas. Bara dessa 12 projekt omfattar mellan 200 och 300 vindkraftverk.

Ytterligare ett tecken på att industrin har vind i seglen finns i databasen Sverige Bygger, en webbtjänst som listar majoriteten av alla planerade byggprojekt i landet. I databasen finns mer än 20 större vindkraftsparker. Drygt 15 av dessa är projekt för miljardbelopp.

Någonting har hänt med den tidigare marginaliserade lilla kraftindustrin. Vindkraftsbolagen har blivit Sveriges nya byggherrar.

- Svenska bolag gör 90 procent av montagen i vindkraftsetableringen i Sverige, säger Stefan Salomonsson.

LANTBRUKARNA ÄR OFTA INTRESSERADE

Eolus vind har projektörer som åker runt i landet och kontaktar markägare på platser där det blåser bra. Projektörerna har förberett sig genom att studera vindkarteringar i trakten. Ibland har de fått ta del av driftsdata för andra vindkraftverk i trakten. Sedan försöker de övertala markägaren att upplåta mark.

Ofta är det lantbrukare som är intresserade, eftersom de kan arrendera ut mark för runt 100 000 kronor per vindkraftverk och år. Ibland köper de kraftverket och blir elleverantörer. Vanligast är att några lokala intressenter äger andelar av vindkraftverket via ett aktiebolag eller en ekonomisk förening.

- Men vi behåller några maskiner själva. Om det blir svackor i försäljningen av kraftverk så tjänar vi i alla fall pengar på elförsäljningen, säger Stefan Salomonsson.

Att bygga ett vindkraftverk påminner på många sätt om processen när man uppför ett flerbostadshus. Först görs en geologisk undersökning av marken. Sedan måste det ledas fram väg till platsen.

- Vi försöker använda lokala vägentreprenörer. Dels för att de känner till trakten och markförhållandena, blir det något problem så fixar de det. Men även för att det kan väcka lite ont blod om vi tar med oss en entreprenör från en annan del av landet.

Kabelanslutning till elnätet beställs hos den lokala nätägaren. El-utrustning som ställverk, transformatorer och reläskydd levereras av nätägaren eller något annat bolag. Sedan upphandlas en av de entreprenörer som specialiserat sig på fundamenten av betong.

- Mobier Entreprenad är ett sådant. NCC har gjort fundament åt oss. Skanska har gjort något enstaka. Men de mindre bolagen, som till exempel Vind och miljö i Skaraborg, är oftast billigare.

TVÅ TYPER AV FUNDAMENT

Det finns två grundläggande typer av fundament för vindkraft på land. Om marken består av djup lera driver man ner betongpålar och anlägger ett så kallat pålfundament.

I Skörstorp utanför Falköping finns det hårdpackad morän under lerjorden. Därför har Eolus vind i stället valt ett gravitationsfundament, en ihålig, cirkelrund konstruktion som väger 1000 ton. Tornet och maskinhuset väger tillsammans ytterligare 900 ton så blotta vikten får snurran att stå stadigt.

Enligt Stefan Salomonsson finns det behov och utrymme för fler än de 4-5 fundamentsentreprenörer som idag är verksamma i landet.

Fundamentsentreprenören anlitar i sin tur en underleverantör som gör armeringen. Det tyska bolaget WKA har specialiserat sig på detta och har därför uppdrag runt om i hela världen.

Själva vindkraftsverken levereras vanligtvis som en paketlösning: torn, maskinhus, rotorblad, transport, kran samt montaget. Även vaktbolag kan ingå, eftersom kopparkablar och andra maskindelar är stöldbegärliga, berättar Stefan Salomonsson.

Denna gång är det tyska Enercon som levererar tre av sina E82:or på 2,3 megawatt vardera. Snurrorna har en ny typ av torn med en 65 meter hög bas hopsatt av prefabricerade betongelement. Betongbasen kröns sedan av ett 30 meter högt ståltorn.

- Det beror delvis på att stålpriserna gått upp samt att vägtransporterna är dyra för ståltorn. De kräver specialfordon och vägtransportledare som följer bilen.

Fördelen med betongelementen är att de är mindre och kan köras på en vanlig långtradare. De sju nedersta segmenten är halvcirklar, resten är rör.

I betongelementens väggar finns det foderrör, det vill säga smala kanaler. När betongdelen av tornet är hopsatt vinschas vajrar ner i kanalerna och spänns fast nere i fundamentet. Resten av utrymmet i foderrören fylls sedan med betong.

SVENSKA KRANFIRMOR GÖR LYFTEN

Även den tyska vindkraftsleverantören Enercon anlitar underentreprenörer till montaget.

- Det är svenska kranfirmor som gör själva lyften. För närvarande är norskägda Kynningsrud i Göteborg, Walléns Mobilkranar i Gävle samt Havator i Luleå de enda som har kapacitet att lyfta de stora megawattmaskinerna. Annars är det utländska kranar som gäller. Men för de lite mindre vindkraftverken finns det ett antal mobilkranföretag som har tillräckligt stora kranar, berättar Stefan Salomonsson.

Mitt ute på den leriga åkern står en byggbod. Där sitter tre kranförare och fikar. De jobbar på Kynningsrud och sköter den enorma kran som står parkerad bredvid, en larvgående grön Demag CC 2800 som kan lyfta 600 ton.

BARA MED VINDKRAFT

Svenska Kynningsrud har två sådana kranar. Enligt den gladlynte kranföraren Clabbe Pettersson är det här exemplaret döpt till "Lyftingenjör Robert Tunmats pärla".

Kranen är ett drygt år gammal och har under den tiden bara anlitats för vindkraft. Laget av kranförare har jobbat på totalt nio platser från Kristianstad i söder till Malå i norr.

Vid basen av tornen står maskinhusen som stora ägghalvor av plåt. Inuti klättrar det runt män i gråa overaller med vita plastöverdrag på stövlarna.

Det är montörer från det danska bolaget EU-montage som Enercon har anlitat för att sätta ihop delarna i maskinhuset samt göra el-arbeten. De vita plasttofflorna ska hindra lera från att komma in bland den känsliga mekaniken.

- På montagesidan är det vanligast att leverantören av vindkraftverken kommer in med sina supervisors och sitt eget folk. Men de hyr till viss del in svenska firmor, till exempel Baxab i skånska Löddeköping som har specialiserat sig på montage av vindkraftverk.

Stefan Salomonsson började själv som montör. Han utbildade sig till linjemontör, fick jobb på Falkenberg energi och kom där i kontakt med vindkraft.

Sedan fick han jobb på danska Vestas. Under åtta år åkte han sedan runt och monterade vindkraftverk i exempelvis Sverige, Danmark, Irland, USA och Sydamerika.

"DE NYA RALLARNA"

Duggregnet ger slutligen med sig. Så får kranförarna plötsligt en uppgift. Fler delar till ett maskinhus dyker upp med specialtransport på den smala grusvägen och ska lyftas av bilen.

Transporten har följts av Kenneth Eriksson i gul skåpbil med blinkande varningsljus. Han är licensierad vägtransportledare med egen firma och tillbringar åtskilliga timmar på vägarna framför skrymmande transporter med bred last.

Även Stefan Salomonsson tillbringar många timmar på vägarna på väg mellan bolagets olika projekt. Han fick sin nya tjänstebil i slutet av maj 2007 och redan i december visade mätaren 5 600 mil.

Han gör en parallell med den yrkeskår som för drygt hundra år sedan slet med att bygga upp Sveriges järnvägsnät. Idag bygger en annan yrkeskår upp landets nya infrastruktur för förnybar energiproduktion.

- Ja, entreprenörerna som jobbar med vindkraft far kors och tvärs kors och tvärs över landet och hjälper till med montage. De är de nya rallarna, säger han och ler.

NICLAS KÖHLER

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.