Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag21.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Arkitektur

Arkitekten är byggherrens ombud i Tyskland

Publicerad: 15 Maj 2008, 14:24

Byggindustrin träffar arkitekterna Leif Johannsen och Rickard Rotstein, Rotstein Arkitekter, på kontoret på Kungsholmen i Stockholm. Vi sitter i det ljusa konferensrummet, dricker kaffe och samtalar om arkitektens roll i Tyskland. Arkitektens roll i Tyskland skiljer sig en del från den svenska. Bland annat är utbildningen mer teknisk och det finns en tydligare hierarki.


Arkitekt Leif Johannsen, 34 år, anställd på Rotstein Arkitekter, har studerat till arkitekt i Berlin och London. Utbildningen är ganska ingenjörsmässig i Tyskland säger han, där byggingenjörens roll inkluderas även i arkitektens uppgifter. Design är huvudämne, men den andra tunga parten i utbildningen utgörs av ämnen som byggfysik och materiallära. Dessa ämnen läses tillsammans med framtida konstruktörer och omfattar ofta även detaljerade beräkningar. Stor vikt läggs vid konstruktion och stadsplanering. Arkitektutbildningen är totalt på fem år. Efter tre år får man en internationell motsvarighet till kandidatexamen. Efter ytterligare två år avslutar man med titeln ”diplom Architekt” som man framöver kommer att kallas för master. Praktik ingår, ett halvår. Man ska då praktisera både på arkitektkontor och på byggarbetsplats.

Vid en jämförelse av utbildningen i Tyskland och England så uppfattar Leif att i Tyskland lär man sig följa ”alla” regler. I England däremot, åtminstone i London, finns det en kultur av att kreativt utmana dem. Jämfört med Sverige, fortsätter Leif Johannsen, finns det en tydlig hierarki i Tyskland. Det positiva är att arkitekten har större påverkan och mer inflytande på bygget än här. Vanligtvis arbetar man från tidig planering i ett nära sammansvetsat team och följer bygget från början till slut.

Vad tycker du Leif är roligast med arkitektyrket?

- Jag är snickare i botten och har därför lätt att tänka mig in i praktiska sammanhang på byggplatsen. Samtidigt är det väldigt givande att jobba med ett arkitektoniskt koncept, det vill säga att fånga in alla olika aspekter av ett projekt i ett tänkande som sedan resulterar i ett särskilt utförande. Arkitektur är som bäst när man lyckas att föra ihop båda sidor, de praktiska kraven och de estetiska målen. Då blir det ett bra och hållbart resultat, varför det självklart också är roligast att jobba på detta sätt.

Är det många som söker sig till arkitektutbildningen i Tyskland?

- Ja, det utbildas fortfarande dubbelt så många nya arkitekter än som det går äldre i pension. Arbetslösheten är relativt stor. I Berlin till exempel är var fjärde arkitekt arbetslös. Det är inte heller som här i Sverige, att många 40-talister ska gå i pension de närmaste åren. I Tyskland är den årskullen inte så stor, antagligen på grund av kriget. I stället väntar det ett stort glapp först om några år (2015) när antalet 50-talister minskar på arbetsmarknaden.


Rickard Rotstein har erfarenheter från att verka som arkitekt i Tyskland. Bland annat med ett större projekt i Kassel där kontor och bostäder uppförts åt försäkringsbolaget Bruderhilfe. Projektet är resultat av en vunnen arkitekttävling och har fått stor uppskattning i Tyskland. Det innehåller ca 10 000 kvadratmeter kontor med utbildningslokaler och ca 80 bostäder.

Rotstein Arkitekter har fått förfrågan om ytterligare projekt i staden.

- Mycket i den tyska planeringsprocessen är väl strukturerat och strävar efter entydighet. Arkitekten är byggherrens ombud och har den ledande rollen i processen. Detta ställer höga krav på kunskap och färdighet. Arkitekten ska belysa och välja bästa lösningar såväl tekniska, funktionella, estetiska och ekonomiska, samt även vara medveten om de juridiska konsekvenserna av valda beslut. Det är höga krav om man jämför med svenska mått, säger Rickard Rotstein. En av branschens viktiga regelverk är bl a HOAI (= ”uppdragsordning”) där projekteringen delas upp i nio faser som var och en noga beskrivs. Där redovisas och regleras vad, när och hur mycket som ska projekteras och presteras.

- Den tyska byggprocessen kan tyckas vara relativt hårt reglerad. Detta är både på gott och ont. Bygglovskraven är höga och kan från svenskt perspektiv uppfattas som något stränga. Å andra sidan blir de presenterade lösningarna noga prövade och genomgångna inom byggherreorganisationen innan de lämnas in som myndighetshandlingar. Miljöfrågor hanteras grundligt. Särskilda redovisningar krävs för frågor med koppling till miljöaspekter, säger Rickard Rotstein. Det kan exempelvis gälla vatteninfiltration för helt bebyggda tomter (som till en viss del kan kompenseras med s k ”begrönade”, sedumbevuxna tak) eller redovisning av de olika ingående byggmaterialens livslängd och möjlighet till utbytbarhet av åldrade komponenter.

- Vårt projekt som ansågs utgöra ett strategiskt bygge i staden togs upp i det ambulerande Skönhetsrådet. Rådet består av namnkunniga arkitekter från annan delstat. Att kunna bedöma frågan på ett neutralt sätt - ett slags utifrån syn utan lokala bindningar - är en del av Rådets styrka. Sakliga, väl underbyggda synpunkter gav stöd till projektets inriktning.

MARIANNE SILÉN

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.