Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag13.06.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Arkitektur

"Arkitektens uppgift: att utveckla processen"

Publicerad: 23 oktober 2008, 13:45

Byggbranschen är i stadig förändring. Omvärldens förväntningar stiger och de stora projekten tilltar i komplexitet. Det kräver koordinerade insatser från alla inblandade för att bästa lösning ska kunna nås. Det är viktigt att arkitektens roll utvecklas till att bli processutvecklare som navigerar projekten säkert i hamn. Det säger arkitekt Helle Juul, Juul Frost Architects, Köpenhamn.


Jag möter arkitekt Helle Juul på Hotel Kramer i Malmö. Solen skiner denna höstdag i oktober, folk har tagit av sig ytterkläderna och sitter och äter lunch på uteserveringarna. Världen, säger Helle Juul, och dricker av det svarta kaffet, blir alltmer komplex, så är det också med stadsutvecklingen. Tiden då arkitekten endast hade rollen som den estetiskt kunnige är förbi. Vi måste idag vara processkapare och processledare, hävdar hon. Själv har hon ofta jobbat som sammanhållande i ett planprojekt där flera arkitekter ritar samtidigt.

Helle Juul hävdar att för ett projekt idag ska lyckas så måste alla vara på plats och därutöver krävs det att arkitekten kan koordinera alla inblandade i byggprocessen till en samlad lösning. Och även vara behjälplig att navigera i det oftast också komplicerade politiska systemet.

De nya tiderna är en stor utmaning för hela branschen. De mer komplexa uppgifterna kräver att man ser bort ifrån sin egen horisont.

Hur ska det ske?

Bland annat kan det ske i form av ett mer eller mindre konsoliderat strategiskt partnerskap, där byggnadsingenjören, trafikrådgivaren, sociologen, livstilsexperten, humanisten, filosofen och arkitekten blir bekanta med varandras tänkesätt.

Totalrådgivaren/arkitekten, säger Helle Juul, ska i samarbetet ha ett eget team som kan göra dialogprocesser med de blivande intressenterna. Låt oss låna ett uttryck från andra branscher, och kalla det för brukardriven innovation.

Var vi helst är rådgivare som till exempel för Christiansberg, i Odense, i Naestved, i Randers, i Köpenhamns hamn, i Oslo och Universitetsholmen i Malmö, upplever vi ett rejält intresse och vilja för alla inblandade aktörer att vara med i denna utvecklingsprocess, från politiker till byggherrar. Härigenom får alla bättre förståelse för det färdiga resultatet och får deltagande parter att sträva mot samma mål.

Arkitektkontoret Juul Frost har 38 medarbetare från Danmark, Sverige, Tyskland och Frankrike. Det är en blandad mix, inte bara när det gäller nationaliteter och utbildning, arkitektkontoret har en blandning av byggnadsarkitekter, landskapsarkitekter, humanister, ekonomer och ingenjörer et cetera.

Visionen på kontoret är att skapa ”den gode by”. Och Helle Juul uttrycker det som att finna den speciella kvalitén i staden med sitt sociala rum. Staden formas av sina rum, så till exempel har städer med en tolerant livsstil mer kreativa människor.

Om två år flyttar Gröntorvet från Valby till Tåstrup. Där ska det bli nordeuropas största handels- och distributionscenter för frukt och grönt. Gröntorvet har legat i Valby sedan 1958 och den 16 hektar stora tomten har sålts för att utvecklas till en ny stadsdel Christiansberg med 2 000 nya bostäder och ett 1 000-tal nya arbetsplatser. Det nya området där stadsrummet sätts i fokus ägs av Hoffman Ejendomme och The Carlyle Group, utvecklat med konsortiet CVM Development.

Helle Juul nämner processen för Christiansberg, som ett bra exempel på rådgivarrollens komplexitet. Det är ett mycket speciellt utvecklingsprojekt där alla är med redan från tidig början, det är ett oerhört tätt samarbete med byggherren, politiker och alla inblandade lokala aktörer. Det är ett mycket givande och spännande samspel, där alla med olika erfarenhet har en och samma målsättning att sträva åt samma håll.

Utvecklingen av Gröntorvet i Valby till en attraktiv stadsdel är ett bra exempel där man tillsammans med olika inblandade aktörer utvecklar platsen till ett levande område med aktiviteter för alla åldrar. Fokus är på det offentliga rummet som sociala mötesplatser och här deltar till exempel förutom byggfolk, de boende från trakten, sociologer m m. Juul Frost Arkitekter är rådgivare för hela området, vilket bland annat innebär att kontoret har utarbetat programmet för parallelluppdraget, ansvarar för den överordnade koordineringen och utvecklingsarbetet och utformningen av översiktsplanen i samarbete med det tyska arkitektkontoret Bolles+Wilson.

År 2007 engagerade det danska Universitets- og Bygningsstyrelsen, arkitektkontoret Juul Frost för ett utvecklingsuppdrag för danska campusområden. Utvecklingsprojektet ”Fremtidens campusområder – fra den akademiske landsby til urban universitetshub” är avslutat och har resulterat i en arbetsrapport som ska utmynna i att kvalificera arbetet med att så att säga framtidssäkra de danska och de internationella campusområdena.

Framtidens campus, ska bestå av olika mötesplatser för studenterna, säger Helle Juul. Den sociala utvecklingen i städerna sker ju i stadsrummet, på torg och på gator, därför är det naturligt att man sammanlänkar campus med den moderna staden. De framtida campusområden ska därför inlemmas naturligt in i stadsbilden. Och inte vara ett isolat för sig, säger Helle Juul.

Ett annat uppmärksammat utvecklingsprojekt är Bedre Billigere Boliger i Ölby i Köge. Det är ett premierat projekt från Statens Kunstfond i samarbete med De Forenede Ejendomsselskabers datterselskab. Projektet består av 21 prisbilliga och flexibla bostäder i tre etapper. Hela området är på 27 000 kvm. Och kunden är Bedre Billigere Boliger A/S. Bostadsområdet har en hög grad av standardisering, där det går hand i hand med kvalitativa förbättringar. Byggkostnaderna har hållits på ett minimum. De flexibla och prefabricerade bostäderna, ca 90 kvm där enheterna kan utformas från 44 till 144 kvm, ger möjlighet att för varje boende anpassas till sitt speciella behov under livets alla skeden. Husfasaderna är beklädda med zinusformade zinkplattor för att förstärka det matt silvriga arkitektoniska uttrycket. Husen är placerade med en viss förskjutning för att öka variationen och skapa liv i området, med en strategi att skapa både offentliga och privata rum.

Helle Juul berättar dessutom om en pinfärsk bok som också givits ut av kontoret, det är en vacker bok med titeln Byens rum som udviklingsstrategi. Boken är en antologi, ett utvecklingsprojekt delvis finansierat av Realdania, som är förankrat på arkitektkontoret. Antologin kommer ut i november och tar upp stadsutvecklingens olika faser. I boken medverkar förutom Helle Juul en rad olika tvärfackliga personer, där de diskuterar skilda strategier för stadens olika livsrum. Boken öppnar för diskussioner vad stadsutveckling innebär och hur det framtida offentliga rummet bäst kan utvecklas. Boken är utgiven av Arkitekturforlaget B, Köpenhamn.

Arkitekt Helle Juul
Född: 1954.
Bakgrund: Arkitekt MAA, partner hos Juul Frost Arkitekter, har arbetat med stadsutveckling i många år. Hon har också bl a varit chefsarkitekt på Dansk Arkitektur Center, forskningslektor på det Kongelige Kunstakademiets arkitektskole, och gästprofessor på Pratt University i New York, RMIT Melbourne i Australien, Lunds Universitet och Konstakademien i Stockholm. Helle Juul är också medlem av konstnärssamfundet och medlem av European Cultural Parliament.
Bor: Klampenborg i norra Köpenhamn.
Familj: Gift med arkitekt MAA Flemming Frost, som är kreativ direktör i Juul Frost. Arkitekter. Tillsammans har de sonen Mathias som går på gymnasiet.
Intressen: Arkitektur, konst, innovativ organisationsutveckling m m.

MARIANNE SILÉN - marianne@byggindustrin.com

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.