Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag05.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Arkitektur

Barns visioner om arkitektur visas på Färgfabriken

Publicerad: 23 April 2010, 17:30

- Vilken resa det har varit! Nu börjar vi landa, utbrister Joachim Granit, kreativ ledare för utställningen Building Blocks på Färgfabriken i Stockholm. Och om några timmar ska det vara klart - då ska Building Blocks vara färdigbyggd, för att i morgon, lördag 24 april, invigas officiellt.


Building Blocks är en utställning där barns tankar, önskningar och visioner om boende ligger till grund för arkitektur. Nio arkitektkontor, varav tre svenska, har med barn som beställare ritat fantasifulla boenden. Veidekke bygger, tillsammans med elever från Construction college i Stockholm, upp husen i stor skala i Färgfabrikens stora sal.

Initiativet till utställningen kommer från Joachim Granit. Genom samtal med Martin Frostner och Jake Ford från designgruppen Medium växte den slutliga formen för utställningen fram.


Joachim Granit, konstnärlig ledare för Buiding Blocks. Foto Ingrid Gallagher

– Konstutställningar blir lätt nischade för konstpublik. Det här ska öppna upp för alla. Men det är inte en utställning gjord av barn riktad till barn; det är en utställning för vuxna att ta del av.

Rent praktiskt har man låtit barn och ungdomar mellan 5 och 16 år agera beställare till var sin byggnad. Varje arkitektkontor har arbetat med ett barn eller en grupp barn, och tillsammans har man pratat om byggnader och boende. Arkitekterna tolkar sedan barnens önskemål och visioner.

Karin Englund, projektansvarig för utställningen, berättar att Färgfabriken har haft ett samarbete med Arkitekturmuseum, som har bred erfarenhet av att involvera barn i den här sortens verksamhet, inför utställningen.

– Vi behövde kunna ge tips och råd till arkitekterna som skulle arbeta med barnen. Hur de skulle närma sig barnen, utan att styra dem.


Karin Englund. Foto Ingrid Gallagher

Arkitektkontoren valdes ut och kontaktades. Alla tillfrågade kontor tände på idéen.

– Det är ju även för att presentera arkitektkontor från världen - och då inte med ett färdigt koncept, utan mer exprimentellt.

Barnen träffade man genom kontakter i de respektive länderna; exempelvis kom de engelska barnen från en skola som The AOC, den engelska arkitektbyrån som deltar i utställningen, haft tidigare samarbete med. I Sverige hade man bland annat kontakt med Rinkebyakademin.

Husen har antagit olika former. Karin Englund berättar att det senegalesiska huset är det mest "vanliga" huset. Det var det allra största av husen och såg mycket amerikanskt ut.

– De afrikanska barnen hade tänkt i funktion - de hade många praktiska idéer. Men de sa också att "eftersom Senegal är ett fattigt land måste materialet komma härifrån - vi har inte råd att köpa utifrån".

– De västerländska barnen hade tänkt i mer annorlunda former. En flicka från Sydney var förtjust i prinsessor. Hon hade tagit med källare och vind, och det hela slutade med krypgångar, berättar Joachim Granit, men tillägger att tittar man närmare bakom det skojiga så finns många intelligenta tankar.

I december tog Färgfabriken kontakt med Erik Alteryd, vd för Veidekke Entreprenad i Sverige med en förfrågan om Veidekke kunde bygga husen. Erik Alteryd blev eld och lågor inför förslaget. Han kontaktade Gunnar Arwskog, arbetschef inom bolaget, som blev lika positiv.

– Jag tänkte direkt på vilken kille jag kunde placera som lagbas här, säger Gunnar Arwskog.

Personen han tillfrågade var Erik Nyberg, platschef inom Veidekke, och möbelsnickare på fritiden.

– Jag höll på att avsluta ett jobb på Liljeholmstorget så det passade bra.

Joachim Granit prisar Veidekkes insatser.
– Det har varit en ynnest att få jobba med ett sånt här gäng som det från Veidekke. Inget har varit omöjligt, de är konstruktiva problemlösare och levererar i tid, säger han.

Kommer Veidekke att kunna spinna vidare utifrån detta brukarperspektiv?
– Vi får se vartåt det leder, vi får vaska fram essensen av det här. Barn har en möjlighet att expandera idéer, kanske kommer det att kunna byggas lite roligare i framtiden, säger Erik Nyberg.

De medverkande arkitektkontoren är:
Helen & Hard - Stavanger
Hollmén Reuter Sandman - Helsingfors
J&T architects - Dakar
Kjellander + Sjöberg - Stockholm
Kod arkitekter - Stockholm
TERROIR - Sydney
The AOC - London
Zizi&Yoyo - Tallin
Wilhelmson arkitekter - Stockholm

I relation till utställningen görs en publikation som breddar och fördjupar projektet. Programverksamheten omfattar seminarier, workshops, modellverkstad och diskussioner. Programmet presenteras senare.


Kjellander & Sjöberg: "Som kontor fick vi akta oss för klichéer"


Måns Tham och Stefan Sjöberg diskuterar projektet med beställarna Forat Alawsi och Akram Romae. Foto Färgfabriken

Måns Tham, arkitekt, Kjellander + Sjöberg har arbetat med kontorets hus. Han berättar att man träffade beställarna Forat Alawsi och Akram Romae, båda 15 år, första gången för två månader sen.

– Först kom killarna till kontoret. De berättade hur de skulle vilja bo, deras drömboende, hur de lever sina liv och hur de och deras familjer använder sina bostäder.

Killarna uttryckte en önskan om många nivåer och mjuka former. Man skulle kunna dra sig tillbaka och vara ifred, utan insyn men gärna med utsikt.

– Vi satte oss och tänkte och skissade som man gör i den vanliga byggprocessen. Just det där med att vilja vara ifred.. vi kom fram till något som vi kallar "ungdomskojan", som är ett mellanting mellan det egna rummet och den egna lägenheten. När man är femton vill man kunna vara hemifrån, men ändå bo kvar hemma.

Måns Tham beskriver ungdomskojan som en lekstuga för tonåringar där man får vara ifred, inte som på fritidsgården där man trots allt är övervakad. Forat och Akram har i kojan rum för att spela musik, spela basket, titta på stjärnorna och hänga med kompisar. Man ska bo hemma, men det ska inte vara omöjligt att övernatta – som en kolonistuga.

Tillsammans med grabbarna förde kontoret diskussioner om materialet. Man talade om glas och trä men valde slutligen byggplast, just för att kunna skapa mjuka former och olika grader av transparens. Placeringen av husen var viktig; de skulle ligga på Järvafältet eller exempelvis på taken av husen.

Kjellander + Sjöberg jobbade fram en modell av huset som Forat och Akram fick se.

Blev det som de hade tänkt sig?
– Det ska ju bli ännu bättre, de var nöjda, och fyllde på med fler idéer för hur man skulle använda byggnaden.

Vad har ni som kontor fått med er från det här projektet?
– Vi fick ställa oss frågan vem man är när man är femton. Det har varit lärorikt för oss. En ung beställare har helt enkelt andra preferenser och tankar om ett drömboende jämfört med ett byggföretag som gjort kundgruppsanalyser.
– Vi som kontor fick öva på tydlighet i kommunikationen, och akta oss för klichéer.

Finns det någon framtid för referensgrupper i beställningen av arkitektur?
– Ja, det är generellt bra med ett annat brukarperspektiv, kanske i synnerhet när det gäller barn och äldre. De som beställer arkitektur för barn exempelvis utgår ofta från ett säkerhetstänk mer än vad som är roligt.
– Det är vad jag överhuvudtaget tycker att den här utställningen pekar emot; med barn och unga som beställare kan man få en mer nyansrik arkitektur och en mer demokratisk process.

Ingrid Gallagher - ingrid@byggindustrin.com

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.