Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag20.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Arkitektur

Byggandet tar stryk av arkitektbrist

Publicerad: 19 Januari 2017, 06:20

En kaj mot det gröna i Barkarbystaden Järfälla.

Foto: Tovatt Architects and Planners

Sex kommuner i Sverige saknar helt arkitekter och ett trettiotal har bara tillgång till arkitekt via konsulthjälp. Det visar en enkät som Sveriges Arkitekter har gjort. ”Att inte ha tillgång till arkitekt är olagligt och man kan fråga sig hur kommunerna uppfyller sitt myndighetsuppdrag”, säger Charlotta Holm Hildebrand.


Ämnen i artikeln:

Sveriges Arkitekterkompetensarkitekterbostadsbyggande

Att arkitektbristen i kommunerna är stor är redan känt, men Sveriges Arkitekter har kontaktat landets samtliga kommuner för att ta reda på exakt hur stor bristen är. Drygt 60 procent av kommunerna har redan svarat. Överlag visar kartläggningen på en stor brist, både på plan- och bygglovsavdelningarna i kommunerna. Problemet är allra störst på bygglovsavdelningarna och sex kommuner har alltså inte tillgång till någon arkitekt alls, vilket är både olagligt och problematiskt.

– I tider där vi ska bygga väldigt mycket på väldigt kort tid är det oerhört viktigt att kommunen är en god kravställare. Då behövs tjänstemannakompetens, politiker ska inte förväntas ha expertkunskap, säger Charlotta Holm Hildebrand, branschchef på Sveriges Arkitekter.

Charlotta Holm Hildebrand, branschchef på Sveriges Arkitekter.

Foto: Sveriges Arkitekter

Tidigare sade lagen att kommunen måste ha en anställd arkitekt, nu måste man enbart ha tillgång till arkitekt för att uppfylla lagkraven.

– Vi skulle gärna se att man går tillbaka till det gamla lagkravet. Man missar så mycket i det dagliga arbetet om man inte har en arkitekt på plats i kommunen. Och vi ska ju bygga väldigt mycket hållbart samhälle, inte bara enstaka hus, då måste vi göra det med kvalitet, säger Charlotta Holm Hildebrand.

I större kommuner och storstadskommuner är ofta personaltillgången bättre, men där har man i stället problemet med stora personalomsättningar.

– Det leder till kontinuitetsproblem och tidsförluster att byta handläggare gång på gång i ett projekt, särskilt om den nya handläggaren vill sätta sin egen prägel på projektet och byggherren får stå för dyra omritningar, säger Charlotta Holm Hildebrand.

För att komma tillrätta med problemet tycker hon att man bör öka antalet utbildningsplatser. Det utbildas till exempel bara i snitt två planeringsarkitekter per kommun och år och enbart 12 inredningsarkitekter per år i Sverige.

– Vi har länge haft brist på arkitekter, och behovet kommer att vara fortsatt stort, säger Charlotta Holm Hildebrand.

Om inget görs finns risk att byggtakten inte kan öka på det sätt den måste. Även arbetsmiljöproblem och kvalitetsbrister i byggandet kan uppstå.

– Jag ser en stor risk att vi kommer bygga för dåligt om inget görs, säger Charlotta Holm Hildebrand.

Sveriges Arkitekter skulle egentligen ha sammanfattat sin rapport vid det här laget, men tycker att resultatet var så intressant att de kommer förlänga svarstiden.

– Vi vill ha svar från alla kommuner, det här är så viktigt, säger Charlotta Holm Hildebrand.

Bristen Påverkar Byggföretagen

Byggföretagen Veiddekke, Skanska, Bonava, Besqab och Peab påverkas alla av arkitektbristen. Det visar Byggindustrins rundringning.

– Det här påverkar våra tidplaner och våra möjligheter att ta fram bostäder i den takt vi behöver i bostadsbristens Sverige, säger Lina Brantemark, affärsutvecklare på Veidekke bostad.

Förutom att det ibland inte alls finns personal på kommunerna är ett problem att många handläggare som anställs är oerfarna.

– Det gör att det blir fler frågor och omtagningar i processerna, vilket är helt förståeligt, men man måste räkna med att det tar längre tid, säger Peter Svensson, vd för bostadsutveckling på Peab.

Den höga personalomsättningen påverkar särskilt i Stockholm där arkitekterna lätt kan flytta mellan kommunerna och byta jobb.

– Vi har fall där vi fått besked om att vårt ärende får avvakta tills man hittar resurser, därför att bygglovshanteraren slutade och gick till en annan kommun i stället, säger Fredrik Hemborg, affärschef på Bonava.

Arkitektbristen förlänger byggprocesserna, byggföretagen pratar om allt från några månader till ett år eller ännu mer.

– Vi har jobb som vi skulle ha produktionsstartat 2016 som nu går över i 2017, säger Magnus Lambertsson, marknadschef Skanska Nya Hem.

Fredrik Hemborg, affärschef på Bonava, Peter Svensson, vd för bostadsutveckling på Peab, Lina Brantemark, affärsutvecklare på Veidekke Bostad och Magnus Lambertsson, marknadschef Skanska Nya Hem.

Handläggningstider i en viss kommun blir ofta avgörande när ett projekt ska planeras.

– Tidplaner och kommunikation kring handläggningstider är av största vikt. Vi måste ha kontroll på våra projekt. Annars kan det bli en ond cirkel – att ett ärende nedprioriteras hos oss i väntan på handläggare hos kommunen – och sen när kommunen väl har resurser så är vi engagerade i andra projekt, säger Lina Brantemark, Veidekke.

De lösningar företagen har på problemet ärm, förutom att utbilda fler arkitekter och rekrytera från utlandet och bland nyanlända, även av mer byråkratisk karaktär.

Man talar om önskemål om att begränsa möjligheterna att överklaga byggprojekt. En större samsyn mellan bygglovshanteringen och länsstyrelsen skulle också hjälpa. Mer standardiserade hustyper och detaljplaner som inte styckas upp i allt för små delar nämns också som en lösning.

Kommunen som fått det att fungera

Järfälla kommun i Stockholms län nämns av flera byggföretag som en kommun som fungerar bra trots arkitektbristen.

– Vi har jobbat mycket med att effektivisera arbetet så att den personal som jobbar inte lägger tid på onödiga saker, säger Emelie Grind, samhällsbyggnadsdirektör.

Emelie Grind, samhällsbyggnadsdirektör Järfälla kommun.

Foto: Järfälla kommun

På Järfälla kommuns planavdelning har man haft god tillgång på arkitekter. På bygglovsavdelningen har det däremot varit lite svårare.

– Vi försöker minska andelen administrativ tid och har bland annat jobbat med traineer som avlastar arkitekterna, säger Emelie Grind, stadsbyggnadsdirektör.

Man har även jobbat med en syn på att man i Järfälla är ”stadsbyggare” som ska jobba med de tre benen hållbarhet, utformning/gestaltning och genomförande. Detta ska skapa en gemensam grundsyn.

Praktiskt har man också tagit hjälp av att låta byggherrarna tävla i nya kvarter, såsom Barkarbystaden.

– När de tävlar mot varandra blir de stolta och vill visa upp bra arkitektur och då behövs inte samma arkitekturkompetens i kravställandet från kommunen. Vi sätter en miniminivå och premierar dem som tar ut svängarna, i stället för att hela tiden peka och visa på allt själva. Det sparar också tid, säger Emelie Grind.

Branschen löser omöjlig ekvation

Byggbranschen generellt är mycket ansträngd. Det konstaterar Regeringens samordnare i den rapport om hur kompetensförsörjningen inom bostadsbyggandet kan säkras fram till 2025.

Byggbranschen har stora svårigheter att rekrytera folk i alla led, och samtidigt en enormt hög produktion. Den kraftiga ökningen av bostadsbyggandet avspeglas inte alls i ökningen av antalet förvärvsarbetande i byggindustrin. Ekvationen borde inte gå ihop, men gör det för att branschen förutom att ”gå på knäna” tar in utländsk arbetskraft och även har hittat vissa nya produktionsmetoder, sammanfattar utredningens samordnare Pia Enochsson och Tommy Andersson.

Läs mer: Anställda inom bygg går på knäna.

Det är dock inte säkert att samma byggtakt kommer att upprätthållas framöver, tror utredarna, beroende på konjunkturens utveckling och just bemanningsproblematiken.

”Dessa osäkerhetsfaktorer gör det svårt att bedöma behovet av rekrytering av personal i byggsektorn liksom bedömningen av de utbildningsinsatser som krävs”, skriver rapportförfattarna.

På kort sikt föreslår de att man utvecklar kunskapen och kompetensen hos arbetslösa, intensifierar valideringsinsatser, ökar rörligheten och tidigt identifierar nyanländas utbildningsbakgrund. Regeringen bör också överväga stimulans av arbetskraftsinvandring till yrken inom byggsektorn. Utökning av yrkesintroduktionsanställningar och utbildningsplatser på yrkeshögskolan och internutbildningar kan också bidra. Men dessa lösningar kommer bara ge en liten effekt.

På lång sikt handlar det i stället om utbildning – utbud, dimensionering, vägledning och möjlighet till yrkesväxling och kompetensutveckling. En viktig faktor är också att man måste ”utrota machokulturen” för att behålla kvinnorna.

Martina Strand Nyhlin, frilansjournalist, red@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.