Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag20.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Arkitektur

Kritiserad fasad byggs fortfarande i Sverige

Publicerad: 10 November 2010, 12:21

JM och Peab bygger fortfarande enstegstätade putsade ytterväggar med träreglar.


JM fortsätter att bygga så kallade enstegstätade fasader med puts och isolering på väggar utan luftspalt. Bolaget har tagit bort gipsskivor med riskabelt kartongskikt ut konstruktionen och har börjat besiktiga plåtarbetena.

Men väggen har fortfarande träreglar som kan angripas av mögel och rötbakterier. Väggen saknar också kvalitetssäkring, som till exempel P-märkning.

– Jag kan bekräfta att vi använder enstegstätade fasader. Vi bygger med samma metod i alla våra hus i hela Sverige, säger Tomas Eriksson, pressansvarig på JM.

Peab använder ibland en yttervägg med luftspalt. Men bolaget bygger även fasader med en liknande konstruktion som JM:s.

– Att bygga med stålreglar har varit väldigt ovanligt. Det vanligaste är att vi bygger med utfackningselement i trä, säger Claes Dalman, sakkunnig i frågan om putsade fasader på Peab.

Byggmetoden får kritik av Villaägarnas Riksförbund, som inte vill riskera att fler av organisationens medlemmar drabbas fuktskador, skadeståndsprocesser och kostsamma renoveringar av nästan nya hus.

Sommaren 2007 slog SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut larm. Träregelväggar med putsad fasad släppte in fukt och fick mögel- och rötskador. Sedan dess har frågan utretts av branschen. Enligt SP:s och Boverkets undersökningar finns det fuktskador i ungefär vart tredje hus till vart femte hus med enstegstätade fasader. Men siffrorna är ett par år gamla och någon mer aktuell statistik saknas.

– Hur många hus som är skadade vill jag inte gissa men det är många. De värst drabbade områden jag besökt finns längs hela Västkusten, i södra Sverige, Borås och Stockholm, säger Anders Jansson, skadeutredare på SP.

Men Tomas Eriksson försvarar bolagets metod. JM är i dag mer noggranna med inpassningen av fasadernas plåtdetaljer, där fukt riskerar att tränga in.

– Vi har en besiktningsman som kommer ut på bygget när plåtarbetena är slutförda, säger Tomas Eriksson.

Företaget har också bytt ut kartongklädda gipsskivor mot oorganiska som inte kan mögla och valt en typ av putssystem som andas. Även isoleringen av cellplast, som stänger in den fukt som läckt in vid en skada, är utbytt mot stenull.

– Vår metod är en av de tre som SP tycker är bra, säger Tomas Eriksson och hänvisar till forskningsinstitutets rapport Putsade fasader från år 2009.

Men JM använder träreglar, både i utfackningsväggar och i bärande konstruktioner. Den modifierade putsade och enstegstätade regelvägg som SP redogör för i rapporten har stålreglar.

– Vi har aktivt valt träreglar. I de fall vi har hittat fuktskador i våra hus har aldrig träreglarna varit angripna, säger Tomas Eriksson.

Men Anders Jansson på SP är skeptisk.

– Den går väl att använda men metoden har väldigt liten slarvmån, säger han.

Användningen av trä är delvis kulturell, förklarar Claes Dalman på Peab. Byggnadsarbetarna är vana att jobba med trä. Stålkonstruktionen blir lätt ostadig, till exempel vid infästningen av fönster. Ibland har bolaget fått staga stålreglar med träreglar.

– Vi har inte heller kunnat köpa prefabbade utfackningselement med stålreglar från leverantörerna. De vill leverera trä, säger Claes Dalman.

Anders Jansson ser dagligen enstegstätade fasader med omfattande fuktskador. I hans dator finns tusentals bilder på hus som är mellan två och tio år gamla och har skador ända in i den bärande träkonstruktionen. Och det gäller hus med yttre isolering av både cellplast och stenull.

Flera bolag har tidigare sagt till tidningen Byggindustrin att de inte känner igen sig i SP:s bild av omfattningen av skador. Även Tomas Eriksson på JM hävdar att bolaget inte ser enstegstätning som en problemmetod.

Men Anders Jansson håller inte med.

– Senast i dag mätte jag på några enstegstätade fasader och de var fuktiga allihop. I vissa delar av landet är problemen omfattande, betonar han.

Den enda konstruktionen som Anders Jansson tycker är säker är den som P-märkts. Märkningen omfattar bland annat granskning av systemhandlingar, provning i laboratorium, fältmätningar och tredjepartskontroll.

Men JM har inte kvalitetssäkrat sin fasadkonstruktion, varken med P-märkning eller med någon annan liknande metod, berättar Tomas Eriksson.


Fakta/ JM:s fasad utifrån och in
1 Puts, vattenavvisande och uttorkande.
2 Stenull.
3 Vindskiva med oorganiskt ytskikt.
4 Träreglar med mellanliggande stenull, både i bärande konstruktioner och i utfackningsväggar.
5 Ångspärr av polyetenplast.
6 Installationsskikt med träreglar och isolering i villor. Denna saknas i flerfamiljshus.
7 Invändig gipsskiva med ytskikt av kartong.

Niclas Köhler - niclas@byggindustrin.com

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.