Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Arkitektur

Nybodahöjden elva år efter mässan

Publicerad: 17 augusti 2009, 12:06

För elva år sedan: Bostadsmässa på Nybodahöjden – en medial och kommersiell framgång. Juni, 2009. Byggindustrin gör ett återbesök i bostadsområdet, söder om Stockholm. Som ciceron har vi Mats Egelius från White arkitekter – den arkitekt som svarade för situationsplanen och den gemensamma gestaltningen för området, som på 1930-talet bebyggdes med barnhem med sex tillhörande paviljonger.


Gatorna genom området är smala, bara 4,5 meter vid dubbelt körfält, resp 3 meter vid enkelt. Det är inte mer än 9 meter mellan husen. Enligt Mats Egelius hade aldrig Stockholms stad tillåtit att bygga så, men eftersom området är en samfällighet är det tillåtet.
– Tanken med det är att det smala gaturummet ger intimitet och en naturligt låg hastighet.

Utanför portarna står bilar parkerade, och det finns gott om utrymme runt husen. Tanken med det var att man skulle ha känslan av att bo
i villa. Man bedömde värdet av uteplatser och terrasser, att kunna ha bilen nära, naturen nära.
Som följd av den tanken har Nybodahöjden byggts med portarna emot den välordnade gatan, medan på baksidan av husen är naturen vild och skogig.
Kristin Holmberg har bott i samma parhus på ”Höjden” sedan bomässan Bo98, då det då nybyggda området visades för allmänheten. Hon hittade sin 153 kvadratmeter stora femrummare på utställningen, och har bott kvar sedan dess.

Elva år talar sitt tydliga språk; hon trivs väldigt bra. Arkitekturen, människorna som bor här. Det är vackert, tycker hon.
– Det fina med området, säger Kristin Holmberg, är att det ligger i staden men ändå är man nära naturen.

– Jag tycker även om att det finns en historisk anknytning. Till en början kom människor som bott på barnhemmet hit för att titta; det var givetvis väldigt känslosamt.
Teglet ifrån ursprungsbyggnaderna har använts till de låga trädgårdsmurarna som löper i hela området, och just teglets mönster och färg har tagits upp i de nya byggnaderna, både invändigt och utvändigt.

Tretton hus ligger i hästskon. Omsättningen är inte stor, de flesta bor kvar. Ligger något av husen ute till försäljning är ofta boende inom området med och budar, berättar Kristin Holmberg.
– Det finns ju exempelvis många barnfamiljer i området, som kanske växer in i större boende. I övrigt är strukturen blandad, åtminstone åldersmässigt. Klart att det är ett segregerat område – det finns ju exempelvis inga hyresrätter, säger hon.

Har något varit negativt med Höjden?
– Till en början kändes det inte bra att lämna innerstaden. Jag är ett stadsbarn, uppvuxen på asfalten.

Pernille Tofte, granne på området, flyttade till Nybodahöjden för fyra år sedan. Hon bodde i Vasastan, men ville till radhus med familjen. När hyresrätten blev bostadsrätt slog de till; det blev "Höjden".
– Suveränt! Med pendeltåget, som ligger precis intill, är jag i stan på 5 minuter. Och jag kan utnyttja allmänningen utanför vår dörr till att odla blommor på.

Pernille Tofte bor på den sidan av Nybodahöjden där hon ser ut över en stor del av södra Stockholm, med bland annat inloppet vid Hammarbyhamnen.

Delar av utsikten är på väg att skymmas av att det byggs. Hur känns det?
– Helt okej! Det är en stad vi bor i, och den förändras hela tiden.

Så hur ser ni på förtätningen i södra Stockholm som håller på att ta fart?
– Det är positivt! Från början var det mer en ö. Vi fick gå och handla
i Midsommarkransen eftersom det inte fanns några affärer närmare. Nu har affärer öppnat i närheten, och det känns mindre isolerat, mer som stad, konstaterar både Kristin Holmberg och Pernille Tofte.
Med både skämt och allvar säger båda två att man blir patriot av att bo på Höjden.
– Annika Karlsson från arkitektbyrån Equator, som var med och utformade Equators hus här, bodde själv tidigare på Höjden. Är inte det ett gott betyg på området?, säger Kristin Holmberg.

Mats Egelius, vad är speciellt med Nybodahöjden?
– Det var det första projektet som visade att det privata iniativet var starkt. Det var byggherrarna som drev stadsplanen. Byggherrarna har ett marknadstänkande. Det är positivt, det sätter kunden i fokus. Marknaden, inte politiska viljor var tydliga. Den som skulle sälja hade mer att säga till om.
– Egentligen var Nybodahöjden det första projekt som drevs efter lågkonjunkturen i början av 1990-talet, så alla hade ett ekonomiskt incitament att ta hänsyn till. Man byggde exempelvis låga hus, 2-4 våningar, för att försäkra sig om att allt skulle gå att sälja.
– Området är byggt efter naturen. Det är relativt låg exploateringsgrad.

Sticker något hus ut och är extraordinärt?
– Nej, egentligen inte. Det är en väl sammanhållen helhet.

"Vi har blivit kräsna
och stannar i området"
Lena Fredriksson, 32, Anders Öhman, 31, och katten Sooki:
”Vi flyttade in 2002 i ett parhus om 58 kvadrat. Huset är i två våningar, vi bor på andra våningen.”



Lena Fredriksson och Anders Öhman på sin altan. Teglets färg från 30-talsbebyggelsen är ett genomgående tema på Nybodahöjden. Foto Adam Odelfelt.


Varför Nybodahöjden?
- Vi bodde inte i Stockholm när bomässan var 1998 så vi hade inte hört talas om Nybodahöjden. Vi hamnade på visningen bara för att pris och storlek stämde med vad vi sökte.
Vi föll direkt för lägenheten när vi klev in genom dörren, särskilt ljuset och takhöjden. Dessutom hade lägenheten varit visningslägenhet på mässan så den var utrustad med en del extra finesser och lite mer påkostad inredning, det var ju väldigt läckert förstås.

Vad är det speciella?
- Lägenheterna kallas stadsradhus, eftersom även vi som bor på övre våningen har egen ingång och trappa upp. Vi gillar att lägenheten är så nybyggd. Dels för den rena och moderna stilen, dels för att vi inte är så mycket för att renovera. Vi har inte behövt göra någonting i renoveringsväg faktiskt, väldigt skönt. Och balkongen är fantastisk. Nu skulle vi inte kunna flytta till en lägenhet utan. Vi är på balkongen rätt mycket på somrarna, äter frukost, läser, grillar, pysslar med blommorna... Planeringen av rummen passar oss bra med öppet mellan kök och vardagsrum. I sovrummet får det inte plats mycket mer än en säng. Badrummet är stort, det känns lite som på hotell, det är härlig. Vi har gott om förråd, ett stort inne i lägenheten, ett under trappen där man kan ha cyklar och balkonggrejer samt ett "vanligt" för möbler och sånt under huset.

Hur trivs ni?
-Vi trivs jättebra här. Det bästa med området är nog att det är så lugnt, och så grönt, men ändå väldigt nära stan. Vi har ofta rådjur och harar på gården och det är nära till Årstaskogen och promenadstråken längs Årstaviken. Bussarna går precis utanför. En egen parkeringsplats är lätt att få och inte så dyrt, 350 kr i månaden.

Ser ni några nackdelar?
- Nackdelen är väl att lägenheten kan bli ganska varm på somrarna eftersom det är så stora fönster och man hör trafiken ganska bra om man har öppet i vardagsrummet. Men det är bra treglasfönster så när franska balkongdörren och fönstren i vardagsrummet är stängda är det alldeles tyst. På balkongsidan hörs det inte alls lika mycket. Vi hör aldrig våra grannar, det är väldigt välisolerat mellan lägenheterna. Men vi känner några av dem, så vi brukar turas om att ta in varandras post och vattna blommorna under semestern.

Hur ser demografin ut på Höjden?
- Det är ett barnvänligt område med stora gräsytor och många lekplatser. I vår länga är det bara tvåor, så där bor mest unga par utan barn eller ensamstående äldre. Men det finns många olika typer av boenden på Höjden, allt från ungdomslägenheter med ett rum till villor så vad gäller åldrar och så är det ganska blandat. ??Hur ser ni på exploateringen runtomkring?
- Det är inget som stör så mycket, vi har hört sprängningar några gånger dagtid. Fördelen med byggandet är väl att det blir ett mer attraktivt område att bo i, när vi får ännu närmare till butiker.

- Trots att det är tio år efter bomässan är det fortfarande många som inte hört talas om Nybodahöjden, det blandas ofta ihop med Nybohov som ligger på andra sidan Södertäljevägen, ovanför Liljeholmen. Inte heller taxichaufförer brukar vara så bra på att hitta hit och fram till bara för något år sen fanns området inte ens med på deras gps:er.

Historian kring husen; barnhemmet. Är den närvarande, är det något ni tänker på?
- Det känns som att det är mer gamla stockholmare som minns det där med barnhemmen. Taxichaufförerna nämner det ofta "Aha, är det vid det gamla barnhemmet?"

Stannar ni kvar på Höjden?
- Vi har börjat se oss om efter något större, men eftersom vi trivs så bra är vi väldigt kräsna när vi letar, man vill ju inte byta till något som inte känns lika bra. Vi skulle gärna stanna kvar här på Nybodahöjden och har spanat in några taklägenheter längre upp på Nybodahöjden som vi gärna skulle vilja bo i, så nu väntar vi bara på att de ska bli till salu...



Fakta Nybodahöjden

Antal lägenheter: 156 från början, några har tillkommit vid ombyggnad av befintliga hus.

Mats Egelius, White arkitekter, ritade stadsplanen, som fördelats på sex områden. Dessa prissattes i förhållande till läge och exploatering. Byggherrarna fick önska områden, men fördelningen gjordes först när stadsplanen var antagen. Detta innebar att samtliga i byggherregruppen engagerade sig i helheten i stället för att bevaka den del de önskat. Värdet på delarna styrde den ersättning varje byggherre betalade för gemensamma delar i infrastrukturen. Varje del blev ett byggprojekt där respektive byggherre lät olika arkitekter utforma bostadshusen. Utsikten från de östra delarna, tillsammans med ett långt avstånd från den störande trafiken ansågs som de mest eftertraktade.

Byggherrar – Arkitekter:
Peab – Jaques Sandjian, Equator
Folkhem – Gert Wingårdh, Wingårdh arkitekter
JM – Kjell Forshed, Brunnberg & Forshed
NCC – Bertil Schröder, Origo arkitekter
NCC – Johanson Linnman arkitekter
Skanska – Mats Egelius, White arkitekter

Byggarbetena påbörjades 1997. 13 augusti 1998 var Nyboda höjden klar att visas för besökarna på ByggaBo98, en utställning som överlag fick positiva omdömen i media och blev en kommersiell framgång.

Ingrid Gallagher - ingrid@byggindustrin.com

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.