Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag05.12.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Arkitektur

Olof Hultin tycker till om samtida och framtida arkitektur

Publicerad: 6 Mars 2008, 13:44

Vi har träffat arkitekt och chefredaktör Olof Hultin på Arkitektur. Han berättar om sin syn på byggandet och de idag synnerligen heta potatisarna.


Vad har dominerat de senaste året i svenskt byggande?

-Vad som har dominerat de senaste året i svenskt byggande och svensk arkitektur är det högkonjunktursläge som är avläsbart bland annat i den enorma mängd av köpcentra som byggts och byggs om i landet. Vi har mest butiksyta per capita i hela världen. Här ser jag framför mig en hel rad konkurser under de närmaste fem till tio åren. Byggandet av alla dessa köpcentra är överdimensionerat i förhållande till den köpkraft som vi står inför. Byggandet kommer att kulminera under andra halvan av 2008. Ett annat inslag är den hysteriska höghusprojektering som förekommer. Men också här tror jag att man kommer som slutresultat se att det inte blir så många byggda.  Här kommer lågkonjunkturen in som en räddande ängel skulle jag vilja påstå.

Vad ska man satsa på istället?

-Då ska man satsa på den hållbara staden.

Hur ser den ut?

-Det är mycket komplicerat, det handlar dels om den översiktliga plannivån, det vill säga att minska transportbehoven och sådana saker.  Och när det gäller detaljnivån handlar det långsiktigt om den enskilda byggnaden.  Idag fokuseras det alltför mycket på vad det kostar i byggskedet att uppföra en byggnad. Men vad man behöver är att göra en livscykelanalys på tio till trettio år hur mycket byggnaden förbrukar och lägga in mer pengar i början, så att man får så lite kostnader över en så lång period som möjligt. Men som ekonomin fungerar idag vill man ha upp en kåk, sälja den och snabbt tjäna pengar på den. Här borde byggbranschen ta sitt ansvar. Det finns många bra projekt på gång. Men här måste alla goda krafter förenas inom byggandet och satsa på detta med hållbarhet. Det måste naturligtvis till en lagstiftning som inte finns idag.  Det är marknadskrafterna som styr. En begränsning av energimängden som en byggnad får konsumera är dock på gång i och med Boverkets energideklarering.  Men här kan man även föreställa sig att det måste till kraftigare medel, så till exempel står miljonprogrammet inför ett enormt ett upprustningsbehov.  Miljonprogrammets bostäder är en resursslukare av stora mått.  Här kan man passa på att rusta upp bostäderna med passivteknik så att dessa läckande såll kan förvandlas till goda bostäder.

Hur ska detta finansieras?

-Detta är en samhällsangelägenhet så att man får skjuta till pengar eller ta hjälp av lagstiftningen. Marknadskrafterna lär inte lösa detta!

Vad tycker du om höga hus?

-De har liksom ingenting  i svenskt stadsbyggande att göra. Höga hus kan finnas  på enstaka platser som  en markering vid infarten typ Wennergren Center och Folksam i Stockholm. Annars är höghus resursförbrukande och har inget med hållbart byggande att göra. Det är en myt  att den högexploaterande staden skulle vara den hållbara staden. Se bara på Malmö Tower som redan har sänkts tio våningar. Exploatören kunde inte räkna hem det höga huset, det blev för dyrt. Detta kommer att hända med flera av de andra planerade höghusprojekten. När lågkonjunkturen så småningom seglar in över landet så slipper vi stå med en massa projekt som fastighetsägarna inte har något behov av. Jag vill också passa på att säga att politikerna också är ett offer för högkonjunkturen. Se bara på Mikael Söderlund, (m), som trivts som fisken i vattnet när Stockholm ska placera sig på världskartan i form av spektakulära byggnadsprojekt, ofta höghus. Detta resonemang har dykt upp ungefär vart tionde år, i takt med konjunkturcyklerna.

Vilka är de heta potatisarna?

-Det nya stadsbiblioteket i Stockholm av den tyska arkitekten Heike Hanada är  en het potatis.  Alla är angelägna att komma igång så fort som möjligt med bygget, alla instanser är med på samma båt. Så huset lär bli byggt. Men jag tycker att man borde ha tänkt om en gång till och utrett om det verkligen ska byggas just där vid det gamla biblioteket. Jag tycker att man skulle ha lämnat Asplundsmiljön intakt och istället byggt ett bibliotek på Slussen. Då skulle det ges möjlighet att det på Slussen kunde bli något annat en köpgalleria och en trafikknutpunkt.

Har vi ett bra bostadsbyggande?

-Vi har ett mycket bra bostadsbyggande. Svenska arkitekter är bra på att rita bostäder. Vi är beundrade på den internationella marknaden. Ett paradexempel är Hammarby Sjöstad i Stockholm. Tidskriften World Architectur hade härförleden ett temanummer om stadsdelen där den lovordades.

Hur ser du på industriellt byggande?

-Det har gjorts en drive på prefabricerat byggande där de stora byggföretagen är involverade, som NCC, Skanska och Peab. NCC fick dock packa ihop sitt system, fabriken i Hallstahammar fungerade inte så bra som man trodde. Det visar sig fortfarande att det blir bäst och billigast när hantverkarna står ut i tio grader minus i snöstorm och hamrar. Sveriges Arkitekter gjorde nyligen en utvärdering och var ute och tittade på de olika systemen.  Det konstaterades att det var fult, dålig passform, skavanker i både väggar och tak. För att en sådan här nyproduktion  ska bli långsiktigt hållbar  behövs det ordentlig produktutveckling.
Hur ser du på den svenska arkitekturen idag och framöver?
-Under de senare åren har det inte byggts några riktigt storstilade offentliga byggnader med arkitektonisk klass, det såg man inte minst när Kasper Salinkandidaterna presenterades i år. Ett hus som dock har hög klass är Uppsala konsert- och kongresshall, men det är ritat av den danske arkitekten Henning Larsen.

Finns det ingen lysande stjärna på den svenska arkitekthimlen?

-Gert Wingårdh är en lysande stjärna, sedan kommer ingenting och därefter ingenting. De som jag tippar är nästa GW är det unga arkitektkontoret Tham & Videgård Hansson som seglat upp på arkitekthimlen. Det ska bli spännande att se deras nya konstmuseum i Kalmar som blir färdigt till våren.

MARIANNE SILÉN

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.