Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag22.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Arkitektur

Rätt arkitektur kan minska självmord

Publicerad: 11 December 2018, 09:13

Charlotta Thodelius disputerade 23 november 2018 med doktorsavhandlingen

Rätt utformning av den byggda miljön är en viktig faktor för att motverka självmord hos unga, visar Chalmersforskaren Charlotta Thodelius.


Ämnen i artikeln:

Charlotta Thodelius

Ungdomars självmord är ofta så spontana att de kan förhindras om personen inte hittar någon farlig plats utomhus. Detta är Charlotta Thodelius slutsats, efter att ha kombinerat sociologi och kriminologi med arkitektur i sin doktorsavhandling på Chalmers. Hon har gjort tre delstudier: om olyckor i bostadsmiljön, risken för våldsskador i skolan, och platsens betydelse i suicidala situationer.

Självmord är globalt den näst vanligaste dödsorsaken bland ungdomar, skriver Charlotta Thodelius. Deras självmord skiljer sig ofta tydligt från vuxnas när det gäller graden av planering och beslutsamhet.

– Jag har kommit fram till att ungdomar begår en annan typ av suicid än vuxna, säger Charlotta Thodelius. Ungdomar är spontana och handlar väldigt impulsivt. De vill egentligen inte dö, men de vill att nånting ska sluta. De kan ha mått dåligt länge, men den utlösande faktorn kan ofta vara orsaker som vi vuxna kan tycka är triviala. Att man gör slut med flickvännen, bråkar med föräldrarna, misslyckas på ett prov eller utsätts för skitsnack mellan tjejer.

Hon menar att det kan bli avgörande om personen har enkel tillgång till en dödlig plats eller inte. Unga söker sig främst till ödsliga men lättillgängliga platser som de känner till väl och som ligger nära de områden där de brukar vara i vardagen.

Om det finns hinder för att ta sitt liv på sådana platser så är chansen stor att personen inte har någon plan B utan ger upp försöket. Tidigare forskning, främst i USA, har visat att antalet självmord går ner när man sätter upp hinder vid platser där många tar sitt liv, utan att åtföljas av ett ökat antal på andra platser i staden.

En svårighet är enligt Charlotta Thodelius att ingen äger frågan, som fordrar samverkan mellan flera skilda aktörer: förutom från samhällsbyggnad till exempel från blåljuspersonal, psykiatri, kommun, Trafikverket och Banverket.

– Dessa grupper måste prata med varandra, och verkligen analysera varje hotspot individuellt för att kunna ta fram bra åtgärder. Standardlösningar funkar dåligt, till exempel inglasning av varje järnvägsperrong vilket man har gjort på vissa tågsträckor i Japan.

Vid stadsutveckling gäller det att undvika att skapa farliga platser i ödsliga ”ingenmansland” där stadsbebyggelsen inte riktigt hänger ihop.

– Det bästa är förstås att ha med dessa perspektiv redan i planeringsstadiet för nya byggnader och stadsdelar, säger Charlotta Thodelius.

Johanna Åfreds

Reporter

johanna@byggindustrin.se

Ämnen i artikeln:

Charlotta Thodelius

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.