Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Arkitektur

Hösten 2021 har Storkyrkan i Gamla stan i Stockholm renoverats till att återfå sin forna glans.

Foto: Mattias de Frumerie

Storkyrkan i Stockholm återställs med gamla metoder: ”Det är hantverk på hög nivå”

I kvarteret Rådstugan i Gamla stan i Stockholm står kyrkan där Gustav Vasa gift sig och Gustav III krönts. Nu ska den återställas i utförande från 1700-talet. Kraven är höga på att både arbete och material är av traditionellt snitt. Takpapp och gipsväggar undanbedes.

Publicerad: 18 februari 2022, 05:00

Att få logistiken att flyta under ett byggprojekt i centrala Stockholm är alltid en utmaning, Storkyrkan är inget undantag även om pandemin inneburit färre turister att ta hänsyn till. Men med läget bredvid ett säkerhetsobjekt som slottet går det åt en hel del tid även till enkla uppgifter som att bygga ställning och köra transporter. När det var dags för Riksdagens öppnande inne i Storkyrkan söktes alla ställningar igenom av bombhundar.

Läs även: En hundraårig fuktskandal – problemen med enstegstätade fasader började i hans kyrkor 

 

Att ligga granne med Stockholms slott ställer extra krav på logistiken. Foto: Mattias de Frumerie

Att ligga granne med Stockholms slott ställer extra krav på logistiken.

Foto: Mattias de Frumerie

– Ska vi köra förbi slottet är det vissa tider som gäller och registreringsnummer och förare ska vara anmälda. Men det har fungerat bra i kontakten med slottsvakt och säkerhetstjänst. Och kommer det ett ridande kortege så får vi lugna oss några timmar, säger Jan Borg, platschef på M3 Bygg, som bland annat har till uppgift att få produktionen att löpa.

Läs även: Hon ger nytt liv åt slott och koja 

Tillbaka till 1700-talet

Ambitionsnivån i projekt Storkyrkan är hög där uppdraget är att återställa byggnaden i samma utförande som på 1700-talet. Den gamla bykyrkan invigdes redan 1306, då i ett gotiskt format. Så såg den ut fram till branden av slottet tre kronor 1697. Nicodemus Tessin den yngre bygger ett nytt slott i italiensk barock och ritar också ett förslag på Storkyrkan som då skulle omvandlas till en barockkyrka.

Sven Löfvenberg, vd, KFS, Kyrkans Fastighetssamverkan Stockholm AB. Sedan Storkyrkan stod klar på 1740talet har den genomgått nio fasadrenoveringar. Foto: Mattias de Frumerie

Sven Löfvenberg, vd, KFS, Kyrkans Fastighetssamverkan Stockholm AB. Sedan Storkyrkan stod klar på 1740talet har den genomgått nio fasadrenoveringar.

Foto: Mattias de Frumerie

– Han går dock ur tiden så det blir stadsarkitekt Johan Eberhard Carlberg som får uppdraget och då gör man om hela utsidan till en helt annan kyrkobyggnad, romersk barock, och det var klart på 1740-talet. För att leva upp till slottet och det man upplevde som modern arkitektur. Sedan dess har det varit ungefär nio stora fasadrenoveringar där man förenklat en hel del, framför allt under 1900-talet, där man hyvlat bort mycket av den rusticering och stuckatur som funnits på fasaderna. Och det är vad vi återställer nu, vi tar tillbaka kyrkan i sin helhet vad gäller måleri, kulör och arkitektur till 1740-tal, säger Sven Löfvenberg, vd, KFS, Kyrkans Fastighetssamverkan Stockholm AB.

Vid bygghissens nionde våning trängs hantverkarna om utrymmet. Foto: Mattias de Frumerie

Vid bygghissens nionde våning trängs hantverkarna om utrymmet.

Foto: Mattias de Frumerie

Tar man, den något skrangliga, bygghissen upp till byggställningens våning 19 befinner man sig på samma plats där Storkyrkans tornväktare spanat efter eventuella angripare eller eldsvådor. 

Läs även: M3 Byggs Stina Lindén brinner för kulturminnesmärkta byggnader

Utsikten är spektakulär för de som fått möjlighet att medverka under renoveringen av den gamla kyrkan, men det är också trångt om utrymme, plåtslagare, timmermän, målare och de som jobbar med sten och puts ska få plats uppe i tornet på liten yta. Inte minst säkerheten är en viktig faktor. Sven Löfvenberg påpekar att murarmästare Thord som murade kyrkans valv och torn vid 1400-talets slut var duktig på att mura, men kunde förmodligen inte föreställa sig de laster som dagens arbete innebär.

Alla sprickor som finns i tornet övervakar vi digitalt, i realtid, för att se hur tornet rör sig.

– Tornet stod ju färdigt på 1480-talet och det byggdes inte för att dimensionera en modern byggnadsställning med väderskydd. Så vi har haft omfattande konstruktiva utredningar för att beräkna om vi överhuvudtaget kan bygga ställning på tornet. Det visar sig att rent matematiskt så kan vi inte det, utan vi överbelastar tornet och då måste vi övervaka det minutiöst. Så alla sprickor som finns i tornet övervakar vi digitalt, i realtid, för att se hur tornet rör sig. Börjar det blåsa rejält är vi beredda på att ta ner både väderskydd och ställning om det krävs, säger Sven Löfvenberg, som också lägger till att det var nära i mitten av november men än så länge står byggnadsställningen pall för vintervädret.

Läs även: En barock restaurering

På M3 Bygg har vana av renovering av gamla byggnader. Foto: Mattias de Frumerie

På M3 Bygg har vana av renovering av gamla byggnader.

Foto: Mattias de Frumerie

I en normal byggnation kan man i stort sett projektera från start till mål men vid renovering av en gammal byggnad som Storkyrkan dyker det upp överraskningar, både bra och dåliga. Till exempel trodde man att plåten på tornet var från 1930-talet men visade sig vara 1770-tal, roligt på ett sätt men det innebar också ett större läckage. Sven Löfvenberg berättar att pelarna och hjärtstocken var okej men de nedre profilerna och listverken var helt genomruttna, så det gav en extra timmerbil med nytt ramsågat, vinterfällt virke. Det ska givetvis vara rätt virke.

– Och timret ska tillverkas på rätt sätt, det ska vara handsågat, handbilat, alla spikar handsmidda och så vidare. Vi räddar också all spik vi kan under rivning för återanvändning. Det är ett krav från länsstyrelsen att vi inte ens får såga timret maskinellt för att det ska se likadant ut även under plåten. 

Renoveringen innebär hantverk på hög nivå. Foto: Mattias de Frumerie

Renoveringen innebär hantverk på hög nivå.

Foto: Mattias de Frumerie

En av de mer obehagliga överraskningarna hittills har varit att ett antal stora kopparurnor vid renoveringen 1934 hade fyllts med betong och måste göras om från grunden. 

– Vansinnigt dumt för den som kommer nästa gång och ska laga plåten, tanken är ju att man ska lyfta bort dem för renovering men det går inte nu utan vi behöver göra dem helt nya. Det är hantverk på hög nivå som väldigt få personer i hela landet klarar av. Så det var en hel del missar under 1900-talets moderna tänk, säger Sven Löfvenberg.

Sten sökes

Man kan lätt tro att det borde finnas en viss utmaning i att hitta kompetens vad gäller traditionellt hantverk men utvecklingen de senaste åren har varit gynnsam. Sven Löfvenberg berättar att svenskt hantverkskunnande försvunnit i lite olika vågor, först med industrialiseringen på 1880-90-talen och sedan med funktionalismen och modernismen på 1930-talet.

– Då försvann allt kalkputs kan man säga och med det kunnande hur man hanterar det, utan man blandade cement i all puts som användes under hela 1900-talet, säger Sven Löfvenberg.

Det var arkitekten Ove Hidemark som renoverade Skokloster på 1960-talet och medverkade vid återuppbyggnaden av Katarina kyrka på 1990-talet som väckte frågan om en återgång till gamla arbetsmetoder och material och sedan 1980-talet har det varit en positiv utveckling när det gäller hantverkskunnande i Sverige, enligt Sven Löfvenberg.

– I dag går det att hitta hantverkare på alla områden som kan traditionellt, medeltida hantverk. Det gjorde det inte på 1970-talet, då fanns det inte en målare som kunde måla med linoljefärg. Det har varit en samhällsutveckling med byggnadsvårdsintresse, i dag värderar vi gamla hus högre än vad vi gjorde på 1960-70-talet, då vi i stället rev och ersatte dem. Så det går att hitta kompetens, även om man får leta, säger han.

Allt material ska vara så likt originalet som möjligt. Foto: Mattias de Frumerie

Allt material ska vara så likt originalet som möjligt.

Foto: Mattias de Frumerie

Svårigheten har i stället legat i att hitta rätt material på sina ställen då allt gärna ska vara så likt originalet som möjligt. Framförallt handlar det om sten som man tvingats importera. Här kommer Sven Löfvenberg med en uppmaning till byggbranschen att om det är något som släpar efter ur ett kulturhistoriskt perspektiv så är det sten.

– Det är svårt att få tag på svensk sten, vi har några få brott kvar. I Storkyrkan är det gotländsk sandsten och lite kalksten vilket inte längre går att få tag på. Så vi och Statens Fastighetsverk som jobbar med slottet, där det också var gotländsk sandsten, har i stället köpt en schweizisk sten som heter Rorschacher och det kan jag tycka lite synd. Det är ingen på Gotland som vågat sig på ny brytning och nu verkar det lite svårt att få tillstånd. Så det är ett större problem att få tag på material än duktigt folk.

Läs även: Sveriges största fasadrenovering 

Putsat och klart

Den stora förändringen som kommer att märkas utåt är förstås fasaden, och då framför allt kulören som det ligger något av ett detektivarbete bakom för att hitta rätt ton från 1700-talet. Man visste att kyrkan var ljusare än slottet där Statens Fastighetsverk har lagt ner mycket energi på att ta fram slottets originalkulör som också är rosa, men mörkare.

Men så hade vi lite tur, när man putsade om kyrkan senast på 1970-talet så lämnade man in lite provbitar till stadsmuseet.

– Vi har en duktig antikvarie som heter Max Laserna som hållit på i flera års tid. Oftast kan man hitta gammal originalputs på vindar men tyvärr gjorde vi inte det här. Men så hade vi lite tur, när man putsade om kyrkan senast på 1970-talet så lämnade man in lite provbitar till stadsmuseet. Så i deras arkiv hittade vi en bit från 1740-talet, så vi vet med 100 procents säkerhet att den kulör vi har nu är som kyrkan då såg ut. Det kommer att bli väldigt fint när det är klart, säger Sven Löfvenberg.

Läs även: LISTA: Sju svenska byggdrömmar som sprack 

Det ligger som sagt ett gediget arbete bakom för att återställa kyrkan i 1700-talets originalskick. Inte minst när det kommer till puts och färg med långa torktider där allt ska göras för hand samtidigt som det är väldigt väderberoende. Men det är viktigt att det blir bra poängterar Jonas Sjöholm, platschef och projektledare på Puts och Tegel, då projektet är lite av ett flaggskepp där man har givetvis har ögonen på sig eftersom det ligger där det ligger. Ett stort plus i projektet är att man lyckats få till lokalproducerad kalk, något man tidigare tvingats köpa utomlands.

Det handlar om över 100 ton bara på tornet med recept och blandning specifikt för Storkyrkan.

– En svensk tillverkare, Målarkalk, vågade ta steget. Vi ville först inte chansa på att de skulle kunna få fram det men då ordnade de en ugn just för detta projekt och började bränna kalk i och med att det är en så stor mängd. Det handlar om över 100 ton bara på tornet med recept och blandning specifikt för Storkyrkan. Och så ska man givetvis inte skicka produkter över hela världen, men det är också en fin svensk tradition vi återupptagit, säger Jonas Sjöholm.

Teamet bakom renoveringen av har drivit ett mastodontprojekt fyllt av utmaningar i hamn. Foto: Mattias de Frumerie

Teamet bakom renoveringen av har drivit ett mastodontprojekt fyllt av utmaningar i hamn.

Foto: Mattias de Frumerie

I december 2022 ska äntligen renoveringen av Storkyrkan  vara klar, ett hantverksmässigt utmanande projekt men också administrativt tungt med många tillståndsprövningar. Stadsmuseet, stadsbyggnadskontoret, skönhetsrådet, länsstyrelsen och grannen (hovet) har åsikter. Det är många som drar och bara bygglovet för kulören tog två år.

– Men allt blir väl utrett, det kan låta dyrt men det har ett värde att det tar tid vid ett sådant här bygge. Modern puts får man lappa och laga och kanske byta i sin helhet efter 30 år. Vår puts, om det går som vi tänkt oss, den kommer sitta i över 100 år. Så ur ett livscykelperspektiv kan vi räkna hem allt vi gör, säger Sven Löfvenberg.

Läs även: Nationalmuseum innan öppning 

 

Mer om KFS, Kyrkans Fastighetssamverkan Stockholm AB

KFS, Kyrkans Fastighetssamverkan Stockholm AB, har 18 anställda och ägs av ett antal lokala församlingar och ansvarar för att vårda och underhålla den kyrkliga kulturmiljön. Utöver Storkyrkan är man även i färd med arbeten på Högalidskyrkan på Södermalm i Stockholm och Staffanskyrkan i Gävle. Man jobbar även åt externa beställare som till exempel Stadsmissionen på Mariatorget i Stockholm där man renoverar S:t Paulskyrkan till ett verksamhetscentrum.

Mattias Fröjd


Ämnen i artikeln:

StockholmM3 Byggrenoveringsvenska kyrkanbyggnadsvård

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.