Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag12.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Brott & straff

Byggindustrin avslöjar: Ekobrott vid hundratals byggkonkurser

Publicerad: 6 Mars 2008, 13:43


AV FREDRIK KARLSSON
OCH TOMAS ÄNGSHAMMAR

Trots en god byggkonjunktur har antalet byggkonkurser i Stockholm ökat kraftigt i år - tvärtemot den allmänna konkurstrenden.

Vår kartläggning avslöjar att det snarare är i bluffbranschen de ökat. Systematiska ekobrott är orsak till minst hälften av byggkonkurserna. Bakom bolagen döljer sig svart arbetskraft, luftfakturor och målvakter.

Omfattande svartjobb i organiserad form kräver företag vars enda uppgift är att skicka luftfakturor för att dölja de svarta lönerna. En uppskattning från Ekobrottsmyndigheten är att mellan 25 och 50 sådana bluffbolag gått i konkurs i år bara i de härvor som de utrett. Minst lika många lär ha kursat utan att någon myndighet känt till deras egentliga verksamhet.

Ingen vet hur omfattande den här brottsligheten är eller hur stor del av byggkonkurserna som har koppling till svartjobbshärvor.

- Det är ju ingen som vet. I så fall skulle man behöva gå in och titta på varje enskild konkurs, säger Leif Larsén, Skatteverket.

Det är därför precis det vi har gjort. Vi har utgått från ett grundmaterial från affärs- och kreditupplysningsföretaget UC och granskat samtliga 212 byggkonkurser i Stockholm under årets sju första månader. Vi har läst offentliga handlingar och i flera fall talat med konkursförvaltare och styrelseledamöter.

Vi har gått igenom hundratals funktionärer för att se om de har fler konkurser bakom sig - och det har många av dem. Endast 83 av 212 konkursbolag har en redovisad styrelse utan tidigare
konkurser.

Bland dem med tidigare konkurser finns förstås även hederliga byggföretagare. Fast samtidigt finns ekobrottslingar, som till exempel målvakter med sin första konkurs, bland dem utan tidigare konkurser. För vi har funnit rena bluffbolag bland dem som vid en första anblick framstod som seriösa.

En tiondel av bolagen har en redan välkänd målvakt i styrelsen.
Vid 35 konkurser har styrelsen minst fyra konkurser sedan tidigare.
54 av bolagen har försatts i likvidation före konkursen (till exempel för att inte årsredovisning lämnats in) eller också saknas uppgift om styrelse. Så kan det vara i bluffbolagen.

- Jag har inte fått kontakt med någon från bolaget och vet inte vad som hänt, säger handläggaren
Daniel Holander när vi ringer för att fråga varför JJ Murarna gått i konkurs.

Konkursförvaltaren Jonas Reiner talar även han om hur svårt det är att nå företrädarna för bolagen, som nästan alltid är målvakter. I bästa fall kan han få dem att komma till edgångssammanträdet - men det ger ändå ingenting eftersom målvakter aldrig vet någonting.

"Gäldenären saknar känd verksamhetslokal, bedriver ej känd verksamhet och saknar kända tillgångar", skriver Peter Skog på Kronofogdemyndigheten i ett utredningsprotokoll om
DNC Bygg & Svetsmontage som försattes i konkurs den 17 mars i år. Liknande formuleringar finns i de flesta handlingar vi tittat på. Kronofogden hittar inga tillgångar, polisen hittar ingen gäldenär och konkursförvaltaren hittar ingen bokföring.

Staten är den vanligaste fordringsägaren men det kan också vara byggnadsarbetare som blivit blåsta på lönen. De företräds i regel av facket och Hans Ivarsson, ombudsman på Byggettan, berättar att de begär ungefär 50 byggföretag i konkurs varje år.

- I de bolag vi sätter i konkurs är det alltid målvakter. Det är bara i undantagsfall som den verklige företrädaren finns kvar i bolaget. Det har blivit en större spridning och de här gamla kända namnen är nästan borta. I nästan varje konkurs är det nya namn som jag inte känner till, men det är målvakter, säger Hans Ivarsson.

När Byggettan begär företag i konkurs gäller det löneskulder - det är aldrig de så kallade fakturabolagen.

Om vi lägger till ett 50-tal fakturabolag till Byggettans 50 ger den matematiken samma resultat: Systematiska ekobrott ligger bakom ett hundratal byggkonkurser i Stockholm i år.

Med begreppet systematiska ekobrott vill vi understryka att vi inte räknar in byggmästaren som tar med cirkelsågen från konkursboet eller målaren som slarvat med bokföringen och döms för bokföringsbrott.

För många konkursförvaltare är de skumma konkurserna vardag.
- Statistiken blir helt missvisande eftersom flertalet av byggbolagen som gjort konkurs är rena skumraskbolag. Det är ju det som gör det stora antalet, säger Svante Olofsson, som har ett tiotal byggkonkurser på sitt bord.

Vår slutsats kan förklara varför konkurserna ökar när tiderna blir goda.
- När konjunkturen är bra får fler arbete och då blir det förmodligen också ett uppsving för dem som jobbar svart. De bolag som tillhandahåller svart arbetskraft kursas i regel snabbt, speciellt de rena faktureringsbolagen, säger Lars Osihn som lett Skatteverkets riksprojekt där ett flertal svartjobbshärvor i byggbranschen kartlades.

En annan orsak kan vara ökad kontroll.
-Vi har ökat våra resurser mot svartjobb successivt de senaste åren. Ökningen av konkurser kan vara en effekt av det, säger Gunnar Stetler, överåklagare på Ekobrottsmyndigheten.

Vi har talat med ett flertal personer på Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och Kronofogden samt med facket, arbetsgivarna, konkursförvaltarna och många fler. Överallt sitter människor med stor kunskap om sitt område. De har varsin pusselbit men ingen har sett den här helheten tidigare. Många tycker att vår slutsats är fullt rimlig och har visat stort intresse.

Fredrik Benndorf är chef för tillsynsmyndigheten i konkurser i Stockholm:
-Det kanske är konstigt men vi gör inte den typen av undersökningar och är dåliga på omvärldsbevakning. Om ni säger att det ser ut på det här sättet är det kanske något vi bör titta närmare på när vi får in förvaltarberättelser och brottsanmälningar.

Brott anmäls av förvaltarna generellt sett i hälften av alla konkurser men då står "mindre" bokföringsbrott för ungefär hälften av dessa. Vår granskning visar att brottsfrekvensen är högre i byggbranschen.

STATISTIK
Antal konkurser Skillnad procent
Jan-juli 2005
Stockholms län: 212 stycken (+25 procent)
Hela landet: 398 stycken (-1 procent)
(Den senaste statistiken till och med oktober visar att ökningen i Stockholm avtagit något, till +16 procent, medan minskningen i övriga Sverige är 22 procent.)

Så här gjorde vi:
Antalet konkurser i byggbranschen ökar kraftigt i Stockholm men minskar kraftigt i övriga landet. Så har det sett ut under hela 2005 och det är bakgrunden till Byggindustrins granskning.
Affärs- och kreditupplysningsföretaget UC gav Byggindustrin tillgång till sitt statistiska grundmaterial för perioden januari till juli 2005. Detta innehöll uppgifter om samtliga 212 företag med säte i Stockholm och byggverksamhet som huvudnäring. Vi har granskat funktionärerna i samtliga företag, läst förvaltarberättelser och andra offentliga handlingar samt kompletterat med ett stort antal intervjuer med företagare, konkursförvaltare, myndigheter och branschorganisationer.
UC:s egen analys visar att unga företag, företag utan anställda och företag med en relativt låg omsättning är överrepresenterade.

Redaktionen

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.