Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag05.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Brott & straff

BYGGKONKURSER: Bluffbolagen finns på ett bygge nära dig

Publicerad: 6 Mars 2008, 13:43


AV TOMAS ÄNGSHAMMAR
& FREDRIK KARLSSON

När Ericssons gamla fabrik vid Telefonplan i Stockholm skulle byggas om för Konstfack 2002 gick entreprenaden för första etappen till det etablerade
konsultföretaget Ebab. För rivningsarbetena anlitade de CW-Bygg & Sanering för omkring 15 miljoner kronor. De hade tidigare gjort jobb åt stora beställare, bland annat åt Peab och ett stort saneringsarbete åt Luftfartsverket på Arlanda. Beställaren AP Fastigheter rekommenderade Ebab att ha med dem i upphandlingen och anbudet var så fördelaktigt att de fick jobbet.

- Som alltid var det diskussioner om vad som ingick men de skötte sitt arbete, säger Tommy Werre, vd på Ebab.

Det var först när jobbet var slutfört och åklagaren hörde av sig som Ebab förstod att det var
något skumt.

FÖRSVANN TILL BRASILIEN

Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten nystade upp en
större svartjobbshärva och fann att CW-Bygg använt svart
arbetskraft i stor omfattning vid Telefonplan. Företagsledaren försvann, enligt uppgift till Brasilien. Två arbetsledare i företaget dömdes i tingsrätten för att ha administrerat svartjobbandet.
Enligt Skatteverket hade 40 000 av närmare 45 000 timmars
arbete vid Telefonplan utförts av svart arbetskraft.

Med alla fakta på bordet inser Tommy Werre att de kanske
borde ha förstått tidigare. Som när de fann ett giftigt ämne och
alla som jobbat där erbjöds hälsokontroller men till en början
tackade nej.

Totalt dömdes tio personer för inblandning i härvan, som också
omfattade städföretaget MKPK. Brotten var grovt skatteberott,
bokföringsbrott och medhjälp till dessa brott.

Huvudmännen bakom MKPK fick fem års fängelse och sju års näringsförbud, övriga åtta
fängelse i mellan ett och tre år. Domen har överklagats till Svea
hovrätt av nio av de tio samt av åklagaren.

OSANNA FAKTUROR

Enligt domen har företagen använt bolag utan egentlig verksamhet vars enda syfte varit att skicka osanna fakturor till de rörelsedrivande bolagen.
En av styrelseledamöterna i ett
bluffbolag, en målvakt, erkände
i rätten att han under ett års tid
tagit ut 16 miljoner kronor i kontanter. Pengarna användes för
att avlöna den svarta arbetskraften
samt att berika de verkliga
företagsledarna. Luftfakturorna
gjorde att det utåt sett såg ut som
köp av underentreprenörs-tjänster.
Minst ett tiotal bolag gick i
konkurs i samband med härvan.
Upplägget är långt ifrån unikt.

- Det är så här det går till, det
vet alla vi som jobbar med det
här, säger Leif Larsén, Skatteverkets projektledare i Stockholm mot svart arbetskraft i byggbranschen.

Svartjobb är långt ifrån bara
ett fenomen på privatmarknaden.
Enligt Skatteverket förekommer
svart arbetskraft på alla större byggen de granskar. Längst ner i entreprenadkedjan kommer det ofta in svart arbetskraft och deras löner döljs med luftfakturor.

- Vi anser ju att platscheferna
måste känna till det här. Men de är pressade ekonomiskt och väljer väl att blunda. Jag kan inte tänka mig att de inte ser vad som händer på deras bygge och om de inte ser borde de öppna ögonen, säger Hans Ivarsson på Byggettan.

Flera av de härvor vi granskat
visar sig vid en närmare granskning
ha förgreningar som går in i varandra. När personerna bakom
härvan vid Telefonplan häktades
var det exempelvis början till
slutet för det lilla enmansbolaget
Hagje Bygg & Marketing som då var sysselsatta med att bygga en skola på Utö i Haninge kommun.

Arum Projektutveckling drev projektet och köpte ett prefabhus
från Bjurholmsblocket i Norrland. Hagje hyrdes in för byggnadsarbetena och det lokala företaget Bergsprängning i Huddinge gjorde markarbeten som Hagjes underentreprenör. Anders Björk på Bergsprängning i Huddinge tyckte något verkade fel redan vid första mötet med representanten från Hagje Bygg.

- Han hade just köpt bolaget men det verkade lurt med en gång när han dök upp och inte ens hade en egen tumstock. Och en egenföretagare med en miljon i aktiekapital som har kontantkort
i mobilen verkar också märkligt.

FÖRSVANN PLÖTSLIGT

Hagjes ägare, Erik Törnqvist, jobbade under en period med ett par
inhyrda snickare på skolbygget. Allt verkade frid och fröjd.

- Efter ett tag försvann han helt plötsligt och vi trodde att han blivit sjuk, säger Anders Björk.

Erik Törnqvist satt emellertid häktad misstänkt för inblandning i
svartjobbshärvan vid Telefonplan
men nekade till allt åklagaren
la honom till last. Han hade inte betalat ut svarta löner, ordnat med osanna fakturor eller varit arbetsledare vid Telefonplan.
Han var den ende av de elva åtalade som inte fälldes av tingsrätten.

På Utö blev ingenting sig likt. Strax innan Törnqvist försvann hade dessutom Bjurholmsblocket gått i konkurs. Anders Björk började få kalla fötter och insåg att det kunde bli svårt att få betalt för de arbeten han gjort åt Hagje, omkring 100 000 kronor.

Han kallade in Svea Inkasso och via Kronofogden begärdes Hagje i konkurs. Vid konkursförhandlingen
visade det sig plötsligt att Erik Törnqvist inte längre ägde företaget. I hans ställe fanns nu
en välkänd målvakt, Kenneth Busk (se separat artikel).

- Om man har rent mjöl i påsen går man väl igenom konkursen på vanlig väg? Det är ju bara att starta om. Om man säljer till en målvakt måste det vara något brottsligt bakom, funderar Anders Björk.

Byggindustrin frågar Erik Törnqvist vad som hände.

- Jag drev Hagje i några månader 2004. Jag delköpte företaget, tanken var att jag skulle börja tillverka modulsystem men det
gick inte att genomföra. När det
inte gick sålde jag företaget.´

Till Kenneth Busk?

- Ja, just det.

Hur hittade du honom?

- Det vet jag faktiskt inte. Jag hade en revisor och jag sade till honom att jag inte ville ha kvar
företaget och då skrev vi över det
för en viss summa pengar.

Hur stor var den summan?

- Det vill jag inte svara på.

Törnqvist låter trevlig och tillmötesgående, men här vill han
plötsligt avsluta samtalet.

Skolbygget gav inte mersmak för Arum Projektutveckling och företagets ägare, TP Group i Norrköping, lade firman på is. För Bergsprängning i Huddinge har tillvaron varit knapp efter
kalabaliken på Utö. Anders Björk
har aldrig varit med om något liknande.

- Inte i den här kalibern. Blåsningar är väl en sak men det här var ju otroligt. Kommunen som
beställare och tre företag omkull
när vi kunde ha tagit jobbet och
gjort allting klart på en gång.

Redaktionen

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.