Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag03.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Brott & straff

EG-domstolen får avgöra Vaxholmskonflikten

Publicerad: 6 Mars 2008, 13:43


AV FREDRIK KARLSSON

Under fredagen kom beskedet från Arbetsdomstolen. De kommer att vända sig EG-domstolen för vägledning i Vaxholmskonflikten.

Det lettiska bolaget Laval un Partneri stämde Byggnads för att ha försatt företagets bygge av Söderfjärdsskolan i Vaxholm i blockad och de stämde Elektrikerförbundet för deras sympatiblockad.

Den svenska fackföreningsrörelsen kämpar för att svenska kollektivavtal och därmed lönevillkor ska gälla på alla svenska arbetsplatser. Laval un Partneri anser att det strider mot EG-rättens krav på fri rörlighet av varor och tjänster. Laval tecknade i höstas i stället kollektivavtal med det lettiska facket.

Vid förhandlingarna i Arbetsdomstolen 11 mars yrkade bolagets juridiska ombud, advokaten Anders Elmér och juristen Martin Agell, på att Arbetsdomstolen skulle kräva ett förhandsbesked från EG-domstolen för att få vägledning i frågan.

Byggnads advokat Peter Kindblom och Dan Holke, chef för LO-TCO rättsskydd och ombud för elektrikerförbundet, argumenterade för att EG-domstolen inte behöver tillfrågas. De hävdade att stridsåtgärder är en nationell angelägenhet som inte regleras EU-nivå.

Arbetsdomstolen anser att EG-rättens innebörd är oklar och parterna kommer nu att ges tillfälle att yttra sig angående vilka frågor som ska ställas till EG-domstolen. Dagens beslut innebär att målet förklaras vilande i väntan på EG-domstolens besked.

Det här är bakgrunden till konflikten: Det lettiska bolagets ägare startade det svenska bolaget L &P Baltic Bygg inför sin Sverigesatsning. De vann entreprenaden av Söderfjärdsskolan i Vaxholm, ett kontrakt värt 25 miljoner kronor. Personalen hyrdes in från Laval un Partneri. Under flera månader pågick diskussioner med Byggettans ombudsmän men utan att företaget skrev på något kollektivavtal.

De anlitade Elmzells advokatbyrå som företrädde bolaget vid en förhandling 14 september. Byggettan krävde en lön på 145 kronor i timmen, annars skulle de ta till stridsåtgärder. Företaget sa sig villiga att betala 109 kronor, avtalets lägsta lön. De uppgav att de lettiska byggnadsarbetarna tjänade 13 700 kronor och hade fri kost, logi och resor.

Bägge parternas uppgifter har senare ifrågasatts eller ändrats.

Facket har medgett fel vid förhandlingen, lönekravet skulle inte ha presenterats på det sättet. Stridsåtgärder tog de till på grund av företagets vägra att teckna kollektivavtal, inget annat.

Tidningen Byggnadsarbetaren har publicerat uppgifter som visar att byggnadsarbetarnas löner var lägre än vad företaget uppgav. De tjänade knappt 8 000 kronor och fick för det jobba mer än normal arbetstid.

Inför nästa förhandling hade Laval tecknat avtal med det lettiska fackförbundet och ansåg då att det skulle räcka.

Bygget försattes i blockad av Byggnads med arbetet fortsatte trots detta.

12 november skrev Byggindustrin för första gången om Vaxholmskonflikten. Advokaten Anders Elmér uttalade sig då och hävdade att fackets stridsåtgärder strider mot EG-rätten. Senare fick konflikten stor publicitet i alla större svenska medier.

Laval stämde facket vid Arbetsdomstolen. De krävde att AD genom en interimistisk prövning skulle förklara stridsåtgärderna olagliga. Dagarna före jul kom AD:s besked - stridsåtgärderna fick fortsätta.

Laval vägrade fortfarande att skriva på svenskt kollektivavtal och lämnade bygget i Vaxholm. Letterna lämnade Sverige och L&P Baltic Bygg gick i konkurs. Men Laval driver fortfarande processen i Arbetsdomstolen. 11 mars var det förhandling. Nu väntar de på domen.

Redaktionen

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.