Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag11.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Brott & straff

"En ritmiss var det helt klart"

Publicerad: 3 December 2008, 09:53

Arbetsmiljöinspektör anser att olyckan berodde på brott.


Byggkonsulten Cremona har haft problem med kapacitet och kvalité. På så vis kan olyckan i Kista och Cremonas roll där tjäna som ett tragiskt exempel på vad överhettning inom byggsektorn i värsta fall kan leda till.

Cremonas kvalitetsproblem nämns i bolagets egen årsredovisning där det också framgår att bolagets lönsamhet har utvecklats på ett närmast sensationellt sätt. Omsättningen har ökat i mycket rask takt samtidigt som kostnaderna har utvecklats på ett mycket lugnare sätt.

På flera ställen i sin senaste årsredovisning skriver bolaget kapacitetsproblem och kvalitetsbrister. Så här skriver bolaget i årsredovisningen för det brutna räkenskapsåret 2006/2007:

”Problemen med rekrytering har faktiskt medfört ett stort övertidsuttag och då ibland med kvalitetsbrister som följd. Under det kommande året är vår största målsättning att genom effektivisering och bättre planering minska såväl övertid som fel och brister.”

Under året dessförinnan, alltså räkenskapsåret 2005/2006, öppnade Cremona sitt kontor i Danderyd varifrån marknaden i och kring Stockholm skulle betjänas. Cremona skriver i sin senaste årsredovisning att kontoret i Danderyd i slutet av 2007 sysselsatte tre ingenjörer med konstruktionsinriktning och att kontoret fungerade ”i huvudsak som fönster mot Stockholmsmarknaden.”

Bolaget nämner som sitt primära mål att uppnå en ”stabilare kvalitetsnivå”.
Cremona nämner att bolagets stomkompetens ”utnyttjas i kraftigt ökande grad utav de större entreprenörerna PEAB och NCC.”

Efter olyckan i Kista har Peab och Cremona hamnat i tvist med varandra. Men den 28 november hade Peab ännu inte lämnat in någon stämningsansökan mot Cremona.

– Vi har inte gått till domstol ännu och fortsätter att diskutera med Cremona, säger Karin Malmgren, jurist på Peab.

I årsredovisningen för 2006/2007 berättar Cremona också att man befinner sig i ett teknikskifte. ”Vi har tagit beslut att till 100% nästkommande halvårsskifte överge Auto-CAD som basprogram i företaget och i stället utvecklas vidare med TEKLA som basprogram.”

Under räkenskapsåret 2003/2004 avkastade varje krona i eget kapital i Cremona mindre än 20 öre. Tre år senare var avkastningen nästan tre kronor. Avkastningen hade därmed sextonfaldigats på tre år.

Samtidigt hade vinsten exploderat från 68 000 kronor till nästan 4 miljoner kronor. Den hade därmed blivit 58 gånger så stor på tre år.

Förklaringen är att kostnaderna steg mycket måttligt samtidigt som omsättningen växte snabbt. Den ojämförligt största kostnadsposten är personalkostnaderna som har stigit från 4,8 till 15, 8 miljoner kronor.

Ruukki avslutar sitt samarbete med Cremona

Brådskan och de problem med kvalité och säkerhet som kan bli följden är ett branschproblem. Både konsulter och beställare borde ta kvalitén i de handlingar som produceras på större allvar. Det säger Johan Löw, vice president och chef för affärsområde Skandinavien inom stålbyggnadsbolaget Ruukki Construction.

Ruukki Construction har tidigare meddelat att man har avbrutit sitt samarbete med konstruktionsföretaget Cremona.

– Vi har märkt att Cremona har haft svårigheter att hinna med sina åtaganden på utsatt tid, säger Johan Löw.

Ruukki Construction har samarbetat med Cremona i omkring tio år.

– Cremona är inget skojarföretag. De har varit duktiga i många år. Fram till olyckan i somras har det fungerat bra. Detta är resultatet av en hårt pressad konsultbransch, säger Johan Löw.

Han anser att det nu är hög tid för en diskussion kring ansvarsfördelning, kvalitetskontroll och säkerhet inom byggsektorn.

– Nu får vi tid att fundera över vad det var vi alla i branschen kan förbättra. Det är en diskussion som branschorganisationerna borde föra, säger Johan Löw.

På Ruukki har Kistaolyckan tvingat fram ett förändrat arbetssätt.

– Olyckan har ändrat vårt sätt att granska ritningar, utöver konsultens ritningskontroll gör vi en kontrollberäkning av samtliga bärande vitala delar av en konstruktion innan vi producerar en enhet. Det är problemet med en alltför pressad konsultsida där byggföretagen måste gå in och ta ett större ansvar för deras ansvar, säger Johan Löw.

¬ – Man kan inte tillåta att sådant som i Kista händer. Vi får dra konsekvenserna av det, säger han. I Kista har vi till exempel gjort en detaljerad genomgång av samtliga handlingar.

Finns det risk för fler fel av den här typen i tidigare projekt som ni har arbetat med tillsammans?

– Det vet jag inte. Vi vet bara att det blev fel på en balk i Kista, säger Johan Löw.

Har ni gått igenom ritningar från tidigare projekt?

– Ja, successivt gör vi det, men det är mycket jobb, säger Johan Löw.

Byggherren borde ta mer ansvar

Det anser Peder Stenström, affärsjurist på branschorganisationen Svensk Teknik och Design, STD.

Han har sett en utveckling mot en mer tidspressad arbetssituation för konsulterna de senaste 20 åren.

– Tiderna för projektering har kortats ner katastrofalt, säger Peder Stenström.

Och brist på tid – ökar sannolikt risken för fel. Trots detta är det mycket sällsynt att fel som orsakat personskador hamnar på STD-juristens bord.

– Den som ytterst styr byggprocessen är inte konsulten, utan beställaren, som bestämmer hur mycket tid som ska läggas i olika skeden. Den som sitter på den yttersta makten är den som har plånboken, det utkristalliserar sig i goda tider, säger Peder Stenström.

Han anser att branschen alltid jobbar med säkerhet och kompetens och för att minska antalet fel, men att det är mycket upp till beställarna att avsätta den tiden.

– Man har tappat mycket kompetens i beställarleden. I tidiga skeden ser man inte helhetsperspektivet, utan tidiga beställarperspektiv. Den som gör jobbet på kortast tid får det, säger Peder Stenström.

Att högkonjunkturen som sådan skulle vara orsak till det höga tempot, tror han inte.

– Det är inte högkonjunkturen i sig som ger stressen utan hur man driver projektet. Det är det som styr tempot.

Arbetsmiljöverket ser brott bakom raset

Rasolyckan i Kista berodde på att brott begicks. Det anser Tommy Lundin, arbetsmiljöinspektör å Arbetsmiljöverket.
– I bakgrunden finns en konstruktionsmiss. Det var helt klart en felaktighet och den berodde inte på enkelt slarv, missen var så svårartad att den är brottslig, säger Tommy Lundin.

Han anser att olyckan i Kista troligen hade med tidspress att göra.

– Ja, säkert. I somras var byggbranschen fortfarande överhettad. Det har varit bråttom, bråttom och då har man i en del fall inte tagit sig tid för att göra alla handlingar klara i tid, säger Tommy Lundin.

Nu går byggsektorn in i en svacka och troligen lindras tidsbristen betydligt.

– Jag hoppas att nedgången i byggsektorn leder till bättre säkerhet på arbetsplatserna. Men jag fruktar att det blir lika illa igen när byggkonjunkturen vänder upp, säger Tommy Lundin.

– I Bästa fall kan olyckan i Kista fungera som en väckarklocka, säger Tommy Lundin.

Andreas Tidström, jurist på Arbetsmiljöverket, arbetar med verkets utredning.

– Detta är det svåraste fall som vi har haft att utreda på många år och det är landets största arbetsmiljöutredning på mycket lång tid, säger Andreas Tidström,.

Den 26 november diariefördes på Arbetsmiljöverket en såkallad händelseanalys angående olyckan i Kista. Analysen, som är hemlig, är en del i verkets fortsatta utredning av raset. Verkets analyser och utredningar går till polis och åklagare och ingår i åklagarens underlag för ett framtida beslut om eventuellt åtal.

– Därför är Arbetsmiljöverkets utredning hemlig, säger Andreas Tidström.
Han berättar att Arbetsmiljöverket utgår från en tidsaxel som börjar då arbetena i Kista beställdes och som slutar då olyckan inträffade.
– Vi kartlägger de punkterna på den tidsaxeln, de punkter som hade betydelse för att raset skulle inträffa.
Enligt Andreas Tidström dyker det ständigt upp nya frågeställningar i utredningen. Arbetsmiljöverket har vid inspektionerna efter olyckan också ställt frågor till olika inblandade personer.
– Det rör sig om ett stort antal personer, hur många vet jag inte, säger Andreas Tidström.
Arbetsmiljöverket utreder också rollfördelningen vid byggarbetsplatsen i Kista, om det fanns tekniska brister och om organisationen hade brister.
– På så vis tar vi reda på vad som ska göras för att en liknande olycka inte ska upprepas. Vårt uppdrag är också att verka förebyggande, säger Andreas Tidström.
Helt färdig blir inte Arbetsmiljöverkets analys förrän polisens förundersökning är klar och åklagaren är framme vid ett beslut om eventuellt åtal.

”Konsulterna faller på sin egen girighet”

I Stockholmshems bostadsprojekt i Årstadal/Liljeholmen i Stockholm upptäcktes grava konstruktionsfel begångna av konstruktionsföretaget Cremona i ett tidigt skede. Bland annat saknades en bärande balk och ett par bärande pelare på bottenvåningen saknades helt.

– Om vi hade byggt med de handlingarna hade det inte gått så bra, säger Peter Ekman, projektledare på Stockholmshem.

Stockholmshem kontaktade en extern konstruktör för att gå igenom handlingarna och ytterligare ett par fel upptäcktes.

– De har haft problem med resursbrist och inte hunnit göra de kontroller som ska göras innan de skickar iväg handlingarna. Där har de brustit rejält, säger Peter Ekman.

Han har varit med om liknade konstruktionsmissar även från andra konstruktionsföretag tidigare, och tycker att det har blivit vanligare under den senaste tioårsperioden.

– Ja, kanske inte att det saknas grejer, men att handlingarna är omöjliga att bygga efter. Det är på konstruktionssidan det har fallerat på sista tiden. Konstruktörerna har ingen verklighetsanknytning utan har bara teoretiska kunskaper. Många har aldrig varit på en byggarbetsplats, säger Peter Ekman.

Han har märkt en ovilja från arkitekter och konstruktörer att komma ut på byggarbetsplatserna. Att byggherrarna pressar konstruktionsskedet för hårt genom en för stram planering, håller Peter Ekman inte med om.

– Det är snarare så att konsulterna faller på sin egen girighet. De tar på sig för mycket jobb.

Processen från markplanering till färdigt projekt löper i många steg, risken är stor att tidplaner ofta försenas och skjuts upp.

– Man kanske är för snål i sina tankar. Det finns ingen bufferttid. Man tror att allt ska gå som på räls, men det har väl aldrig hänt.

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.