Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Brott & straff

Fler tvister väntas i domstolarna

Publicerad: 1 december 2008, 12:49

Tvister mellan beställare, konsulter och byggentreprenörer dyker då och då upp i landets domstolar. Men vid det laget har det oftast gått mycket långt. Oftast har de trätande parterna kommit överens långt innan tvisten hamnar i domstol. Andra tvister avgörs genom skiljedom. På så vis kan tvisten och domen hållas bortom omvärldens blickar.


Här rapporterar vi om två pågående tvister. I ena fallet är det Skövde kommun och ÅF som tvistar. Vi talar med parternas ombud och med utomstående bedömare.
I det andra fallet är det WSP som har stämt Sweden Bioenergy.

AV BJÖRN DICKSON

ÅF krävs på 4,8 miljoner i rätten
Skövde kommun kräver ÅF-VVS Projekt AB i Göteborg på sammanlagt nära 4,8 miljoner kronor i skadestånd. Skövde kommun anklagar ÅF för vårdslös projektering.
Tvisten gäller om- och tillbyggnaden av kommunens äldreboende Tomtegården.
I april 2002 fick ÅF i uppdrag av Skövde kommun att projektera vvs-installationerna i äldreboendet. Men kommunen var missnöjd på ett tidigt stadium. Parterna kunde inte komma överens och sedan ett år kämpar de i Stockholms tingsrätt.
Skövde kommun hävdar i sin stämningsansökan att ”ÅF har vid utförandet av sitt uppdrag åsidosatt sedvanlig omsorg. ÅF har heller inte visat den yrkesskicklighet som förutsätts vara allmän inom branschen. Härigenom har ÅF agerat vårdslöst. P.g.a. ÅF:s vårdslöshet har Skövde kommun drabbats av skada uppgående till 5 617 723 kr.”
Målet i Stockholms tingsrätt har nummer T-21000-07

Kommunens ombud:
”Vanligt med tvist om ändringar och tillägg”
Robin Lundgren, ombud för Skövde kommun, säger att det är mycket svårt att uttala sig om hur vanligt det är med tvister kring byggprojekt i allmänhet.
Som exempel på vanliga tvistefrågor nämner han att parterna inte kommer överens om huruvida entreprenören äger rätt till ersättning för ändrings- och tilläggsarbeten.
Andra tvister kan enligt Robin Lundgren handla om entreprenörens rätt till ersättning för hinder och störningar i entreprenaden.
– I dessa fall blir det ofta aktuellt att ta ställning till entreprenörens rätt till tidsförlängning och beställarens rätt till ersättning för försening, säger Robin Lundgren.

ÅFs ombud:
”Ofta har avtal ändrats under resans gång”
Sten Gisselberg, ombud för ÅF-VVS Projekt AB, bedömer att det dröjer minst ett år innan huvudförhandling kan hållas i målet kring om- och tillbyggnaden av äldreboendet i Skövde.
För närvarande pågår skriftväxling mellan parterna. Så småningom är det dags för muntlig förberedelse. Därefter fortsätter processen med mer skriftväxling och först därefter kan det bli fråga om huvudförhandling och så småningom dom i målet.
– Den här tvisten handlar om bevisfrågor. Frågan blir ofta vad som egentligen har avtalats mellan parterna. Ofta har avtalet ändrats under resans gång, säger Sten Gisselberg.
Varför har parterna inte lyckats komma överens innan tvisten hamnade i domstol?
– Jag känner inte till anledningen till det, säger Sten Gisselberg.

STDs jurist:
”Högt tempo leder till fler tvister”
Tvister inom byggsektorn blir allt vanligare. Den främsta förklaringen är kostnadsjakt med pressade tidsmarginaler som följd. Det hävdar Peder Stenström, affärsjurist på bransch – och arbetsgivarorganisationen STD – Svensk Teknik och Design.
– Den främsta orsaken till tvister mellan kund och konsult inom byggsektorn är att tempot har drivits upp på ett våldsamt sätt under de senaste 10–15 åren, säger Peder Stenström.
Tidspressen leder till att avtal inte är tillräckligt detaljerade, parterna är inte helt på det klara om vad de har kommit överens om.
Tvister är dyra och skapar irritation, både kunden och leverantören har allt intresse av att undvika dem.
– Att projektera rätt i 99 procent av alla projekt är fullt görbart. Men det skulle bli dyrt och ingen vill betala priset, säger Peder Stenström.
Han anser att en mycket stor del av ansvaret faller på beställarna.
– När det handlar om byggfel, eller om påstått byggfel, är den vanligaste orsaken till en tvist att beställaren inte är klar över vad han köper. Det kan handla om allt från affärsmässiga villkor till omfattningen av det som ska produceras, säger Peder Stenström.
ABK, Allmänna Bestämmelser för Konsultuppdrag, begränsar den summa som ansvarsförsäkringen täcker i tvister. Taket ligger på 120 prisbasbelopp, motsvarande 4,8 miljoner kronor.
– Efter avdrag för advokatkostnader och annat blir det inte mycket kvar att processa om för den som stämmer sin motpart. Annars skulle vi ha ännu fler tvister i domstolarna, säger Peder Stenström.
En ny version av ABK, ABK 08, är ute på remiss till den 21 november och kommer troligen att börja tillämpas i början av 2009.
– Förhoppningsvis ska förtydliganden i ABK 08 leda till att vi får färre tvister, säger Peder Stenström.
Han har ingen uppfattning om hur många tvister som varje år uppstår kring olika byggprojekt. En mycket stor del av tvisterna slutar med uppgörelser i godo. Åter andra tvister avgörs genom skiljedom, eftersom många kontrakt innehåller skiljeklausuler.
– Det är troligen bara en mindre andel av alla tvister som hamnar i allmän domstol, säger Peder Stenström.
En mycket vanlig orsak till osämja mellan beställare och konsult är att beställaren dröjer med slutbetalning. Den vanligaste orsaken till det är att beställaren anser att projektet blev för dyrt.
– Det handlar nästan alltid om obefogade tvister.
Men det förekommer också att konsulten har gjort fel.
– Ja, självklart! Konsulter är också människor, säger Peder Stenström.
Hans främsta råd är att alltid avtala noga om vad som ska utföras.
– Som beställare ska du alltid veta vad du köper.
Peder Stenström pekar på kulturskillnader inom byggsektorn.
– Konsulterna borde bli mer affärsmässiga. Byggentreprenörerna är affärsmässiga. Som det är nu förstår man sig inte alltid på varandra, säger Peder Stenström.

Åke Rådberg, BI
”Fler tvister avgörs i tingsrätten”
Tvisterna inom byggsektorn är få, om man ser till det enorma antal avtal som sluts på marknaden. Men en lågkonjunktur kan leda till fler tvister och med det nya regelverket hamnar fler tvister i tingsrätten.
Det säger Åke Rådberg, chefjurist på Sveriges Byggindustrier, BI.
– Vi kan glädja oss åt systemet med standardavtal. Tack vare det är det inte så många entreprenader som slutar i tvister, säger Åke Rådberg.
När ABK 08 snart är på plats är alla de fyra stora standardavtalen på byggmarknaden moderniserade.

– Då får vi en struktur där avtalen passar ihop och det ger mindre krångel och friktion, säger Åke Rådberg.
Det nya regelverket leder till att fler tvister avgörs i allmän domstol i stället för genom skiljeförfarande. Bakgrunden till det är att skiljeförfarande är dyrt och att AB 04 och ABT 04 därför pekar ut allmän domstol som forum för tvistlösning.
– För Skanska eller NCC är kostnaderna för en skiljeprocess inte särskilt betungande men för en liten entreprenör kan en sådan tvist gräva djupa hål i kassan.
Åke Rådberg anser att flertalet tvister i byggsektorn beror på att parterna bedömer situationen olika och har goda skäl till det. Det handlar trots allt om en köparsida och en säljarsida. Man kan då tala om befogade tvister mellan professionella parter.
– En annan förklaring till tvister är att beställaren av någon anledning inte vill eller kan betala.
Ytterligare en typ av tvister är de mellan en entreprenör och en konsument. Det egna hemmet hör till det som man bryr sig allra mest om och därför är man som konsument beredd att kämpa om man är missnöjd med ett arbete.
– På konsumentområdet verkar parterna ofta prata förbi varandra, man kan tala om kulturkrockar. Då är det viktigt att ha tydliga skrivna avtal. Tyvärr är många entreprenörer ovana vid att skriva den sortens texter, säger Åke Rådberg.
På BIs hemsida finns färdiga avtalsmallar som går att fylla i direkt på skärmen.
– Den entreprenör som har konsumenter som kunder gör klokt i att använda dessa mallar, säger Åke Rådberg.

WSP kräver betalning för bioprojekt
Sveriges största fabrik för biodiesel är tänkt att byggas på Händelö utanför Norrköping. Men planerna har gått i stå. Bakom projektet står Sweden Bioenergy.
Konsultföretaget WSP har stämt Sweden Bioenergy med krav på nära 6 miljoner kronor plus ränta.
Den planerade fabriken är en miljardsatsning. Anläggningen skulle använda raps som råvara för att producera biodiesel.
Men höga priser på raps har lett till att Sweden Bioenergy i stället vill använda jatrofa, en oätlig tropisk frukt som växer på platser där man inte kan odla andra jordbruksgrödor. Jatrofan skulle skeppas till Norrköping för att omvandlas till biodiesel.
Till råga på detta har alltså WSP stämt Sweden Bioenergy. WSP säger i sin stämningsansökan från mars 2007 att man har utfört sitt konsultuppdrag som överenskommet men att Swedish Bioenergy har vägrat att betala.
Byggindustrin har inte lyckats nå Lennart Roslund, styrelseordförande i Sweden Bioenergy, eller WSPs vd Rikard Appelgren för kommentarer kring tvisten.

BJÖRN DICKSON - bjorn@byggindustrin.com

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.