Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Brott & straff

Generaldirektör på jakt efter tipsare

Publicerad: 19 oktober 2010, 12:18

Efter den olagliga upphandlingen av Halmstads arena vädjar Konkurrensverkerts Dan Sjöblom om fler tips från Byggindustrins läsare.


För några veckor sedan slog Konkurrensverket larm om att upphandlingen av Halmstad arena – en direktupphandling på 347 Mkr med kommunen som beställare och NCC/Anjo Bygg som entreprenör – var olaglig. Det här var resultatet av den kartläggning av offentligt upphandlade byggentreprenader som verket startade under hösten.

I det här fallet blev det ingen påföljd för kommunen. Halmstads arena upphandlades och byggdes innan lagskräpningen började gälla i somras.

Dan Sjöblom, generaldirektör på Konkurrensverket, ser dock fallet som en bra väckarklocka för kommuner runt om i landet.

– Vi kan använda projektet som ett skrämmande exempel. I fortsättningen, med de lagar vi fick vid halvårsskiftet, riskerar kommuner, landsting och statliga myndigheter böter på upp till tio miljoner kronor om de gör ett liknande fel, säger Dan Sjöblom.

Nu uppmanar Konkurrensverkets generaldirektör Byggindustrins läsare att höra av sig och tipsa om fler fall av otillåten upphandling.

– Vi är intresserade av att få kontakt med läsare av er tidning som haft problem med felaktiga upphandlingar och bristande konkurrens. Vi är tillgängliga på telefon och på e-post. Det är möjligt att vi kan inleda mer strukturerade studier över vissa valda delar av den offentliga upphandlingen inom byggsektorn.

Konkurrensverkets uppdrag har under de senaste åren breddats successivt. Verket ska arbeta för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet, se till och övervaka att den offentliga upphandlingen fungerar som den ska och så effektivt som möjligt, övervaka att det inte förekommer karteller, löpande förslå regelförbättringar och ha särskild koll på att kommunerna i sitt agerande inte hämmar konkurrensen.

Nytt sedan halvårsskiftet är att verket ska kunna ta myndigheter till domstol om de inte följt reglerna för offentlig upphandling.

Exakt hur Konkurrensverket, KKV, kommer att agera återstår att se. Eventuellt förfördelade anbudsgivare ska ha en chans att agera innan KKV tar upp ett ärende. Verket måste därför vänta sex månader efter upphandlingen. Har inget besvär från anbudsgivare lämnats in efter detta halvår kan KKV ta upp fallet, men det måsta man då göra inom loppet av ytterligare sex månader.

– Byggsektorn har alltid varit intressant för oss. Det är, på entreprenadsidan, en koncentrerad bransch som samtidigt har tämligen fasta konkurrensförutsättningar både på bygg- och anläggningssidan. Det finns stora aktörer som ständigt återkommer, de träffas och lär känna varandra. Det är naturligt och det kan finnas helt legitima skäl till att de träffas, men ibland går det för långt, säger Dan Sjöblom.

Vad kan man göra åt detta?
– Det är svårt. Den utländska närvaron är låg och det verkar vara svår att få till stånd någon kännbar ökning av tjänsteimport. Sett med våra ögon, ur ett konkurrensperspektiv, är det givetvis bra om det kommer in nya aktörer och rör om, men det väcker också andra frågor. Laval-historien i Vaxholm är väl ett exempel på detta, i det fallet arbetsrättsligt.

Fler problemområden?
– Tittar vi på den offentliga sektorn så handlar det om olika roller och olika funktioner. En myndighet kan vara den som sätter upp regelverken, utförare i egen regi och samtidigt vara beställare i ett annat sammanhang. Ibland är detta tydligt, ibland är det inte så tydligt. Sedan har vi andra inslag som mer indirekt berör oss, exempelvis svartjobbsproblematik. Här har byggbranschen kommit en riktigt god bit på väg med sin ID06-satsning. Det är bra och här tror jag andra branscher kan hämta inspiration och kanske ta efter

Vad var skälet till er kartläggning av den offentliga upphandlingen av byggentreprenörer?
– Byggentreprenaderna svarar helt enkelt för en så pass stor andel av hela den svenska upphandlingen att vi ville få en bättre överblick. Vi försöker också få grepp om hur partnering fungerar ute i verkligheten. Här är vi långt ifrån experter. Jag vet inte ens om det finns något vettig definition av vad begreppet partnering egentligen betyder. Vi försöker lära oss.

Det verkar som om det blir allt vanligare med kommunala upphandlingar av ramavtal. Är det här något ni märkt av?
– Nej, egentligen inte. Generellt sett så hör vi naturligtvis kritik från mindre företag som klagar på kriteriegränser, att de blir utestängda från att lämna anbud på vissa jobb. Det kan exempelvis bero på att kommunen satt en viss omsättning eller en viss organisationsstorlek i sin kravspecifikation. Här tycker vi på Konkurrensverket att det då är lämpligt att kommunen åtminstone ger mindre företag chansen att går ihop och samverka med varandra.

Hur är det med de allmännyttiga bostadsbolagen som väljer att inte definiera sig som beställande enhet? Frågan aktualiserades senast i Göteborg.
– Det är en intressant fråga som vi ännu inte prövat. Akademiska Hus och SJ har varit upp och i bägge fallen blev de definierade som upphandlande enheter.

Hur många begäran om överprövningar har det kommit in hittills i år?
– Drygt 2 000 så här långt och prognosen för helåret pekar mot 3 000. Det är en kraftig ökning och skälet kan vara att det inte kostar så mycket att begära överprövning.
Redan nu har vi fler överprovningar än i fjol. Det är problematiskt. Projekten försenas och det är viktigt att de upphandlande enheterna tar höjd och beredskap för överprövningar. Det måste in i planeringen och svenska myndigheter borde bli bättre och jobba aktivt för att få ner frekvensen av överprövningar. Det är en utmaning.

Hur pass korrumperat är Sverige?
– Vi har länge hävdat att det finns ett tydligt samband mellan olovlig upphandling och korruption och vi samarbetar med BRÅ när det blir aktuellt. Dyker det upp mutskandaler så innebär det ofta upphandlingsproblematik också när man börjar rota i det. När det gäller fallet i Göteborg så har vi dock inte än så länge sett något som föranlett oss att vässa våra egna verktyg.

Det har gått några år sedan larmet gick om asfaltkartellen. Vad har hänt på den marknaden sedan dess?
– Det blev en snabb effekt. Så fort kartellerna blev kända och upphörde såg vi en omedelbar prissänkning. I flera regioner handlade det om fallande priser i storleksordningen 10-20 procent för beläggningsentreprenader. Vi har följt processen med intresse och även om man landade i förlikning så blev skadeståndsdelen betydande med svenska mått. I Europa pågår just nu en diskussion om privat talan i konkurrensmål. Ingen vill ha ett amerikanskt system, men de flesta vill ändå ha någon typ av lagförstärkningar på det här området, säger Dan Sjöblom.

Per Hindersson

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.