Klarhet om AB 04 efter viktig dom i HD

Bakgrunden är en segsliten tvist rörande muddrings­arbeten som en entreprenör utförde i Slite hamn åt Region Gotland. Under arbetet stötte man på hårt kalkberg som bolagets mudderverk inte klarade av. Bolaget sprängde i stället bort berget och begärde därför ytterligare ersättning på drygt 22 miljoner kronor från regionen för det tillkommande arbetet. En tvist uppstod om vem av parterna som skulle bära kostnaderna för dessa sprängningsarbeten.

Frågan i målet gäller tillämpning och tolkning av den åttonde paragrafen i det första kapitlet av byggbranschens standardavtal AB04. Entreprenören förlorade målet i tingsrätten och hovrätten. Efter överklagan från entreprenören valde Högsta domstolen att pröva saken. Frågan gällde om den aktuella bestämmelsen ska tolkas på så sätt att entreprenören får utgå från de mest optimala förhållanden som en fackmässig bedömning tillåter eller om entreprenören måste räkna med de mest negativa förhållanden som en fackmässig bedömning ger anledning att befara, eller på något annat sätt.

Nu förklarar Högsta domstolen att entreprenören vid en fackmässig bedömning ska beakta sådana förhållanden inom arbetsområdet som är troliga. Det innebär att bolaget ska göra en fackmässig bedömning avseende förhållandena inom arbetsområdet, i detta fall förekomsten av kalkberg och bergets beskaffenhet, och att utifrån den bedömningen avgöra om det var en lämplig arbets­metod att använda det aktuella mudderverket.

Vid bedömningen har det ankommit på bolaget som entreprenör att beakta de förhållanden inom arbetsområdet som har varit troliga. Högsta domstolen konstaterar att hovrätten redan funnit att sannolikheten var hög för att kontraktsarbetena inte kunde genomföras med det aktuella mudderverket utan kompletterande åtgärder. Högsta domstolen gjorde samma bedömning och entreprenören förlorade målet även i denna instans.

– Domen är kortfattad, välskriven och ger i domskälen gott stöd för de grundläggande principer som ska genomsyra kalkylarbete och anbudsräkning. Vi har fått ett förtydligande av vad en fackmässig bedömning är, den ska vara trolig, säger Olof Johnson, chefsjurist Sveriges Byggindustrier.

Vad får domen för konsekvenser i framtiden?

– Man ska inte övertolka domen och utgången i sak var ganska väntad. Den innebär egentligen inga större förändringar. Entreprenörerna kan fortsätta att göra sina kalkyler som vanligt, men det som är bra för branschen är att domen säger att entreprenören inte behöver beakta alla tänkbara möjliga risker i ett projekt. Ju sämre förfrågningsunderlag ju större blir utrymmet för antalet bedömningar som var och en kan anses fackmässiga, säger Olof Johnson.

Han ger ett konkret exempel: Om det är lika (eller mer) sannolikt (troligt) att det behövs 100 pålar vid en grundläggning som 500 pålar så har entreprenören rätt att räkna med 100 pålar. Samma sak om det finns flera bedömningar inom ett visst spann (100–500 pålar) om bedömningarna är lika sannolika (troliga).