Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag12.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Brott & straff

KONKURSER: BI-medlem häktad i svartjobbshärva

Publicerad: 6 Mars 2008, 13:43


AV TOMAS ÄNGSHAMMAR
& FREDRIK KARLSSON

Företrädaren för ett av Sveriges Byggindustriers medlemsföretag sitter häktad. Han är misstänkt för inblandning i en svartjobbshärva som omsatt 100 miljoner kronor.
BI kontrollerar i princip inte sina medlemmars vandel så länge dessa betalar medlemsavgiften.

- Utgångspunkten är den skattekontroll som görs när företaget ansöker om medlemskap. Sedan bygger resten på att den sökande förbinder sig att följa vårt regelverk, säger BIs chefsjurist Åke Rådberg som inte utesluter att oseriösa företag ibland medvetet använder medlemskap som en täckmantel.

Det är inte första gången ett medlemsföretag misstänks för inblandning i ekobrott. I tisdags avslutades en stor rättegång i Svea hovrätt där Alltibygg, medlem i Stockholms BF fram till konkursen, har en av huvudrollerna. Företrädarna dömdes förra året i Stockholms tingsrätt till långa fängelsestraff för skatte- och bokföringsbrott. Den nya härvan följer samma mönster - stora, seriösa beställare anlitar stora, seriösa huvudentreprenörer som i sin tur anlitar mindre företag som underentreprenörer. I detta led dyker den svarta arbetskraften upp, maskerad genom ytterligare underentreprenörsled som i huvudsak ägnar sig åt att skicka fakturor och tvätta pengar.
Det nu aktuella företaget har bland annat anlitats av Skanska vid bygget av Pfizers nya huvudkontor och av Sundvalls Byggnads AB samt Q-gruppen vid projekt i Hammarby Sjöstad.

Jens Hoffmann, vd Dipart, har gått i bräschen för att bekämpa svartjobben i branschen. Ändå visar det sig att Dipart är ett av de företag som använt det svartjobbsmisstänkta medlemsföretaget som underentreprenör. Dipart Entreprenad hyrde några byggnadsarbetare till ett projekt som slutade för två och ett halvt år sedan och Dipart Bygg har anlitat dem för kortare jobb efter det.

- När det gäller underentreprenörer som är medlemmar i Byggmästarföreningen kollar vi inte upp dem utan utgår vi från att det är grönt. Priset vi fick betala var också rimligt, 295 kronor plus moms i timmen vad jag minns. Det är svårt för mig att göra mer än så, säger Jens Hoffmann och fortsätter:

- Det här visar bara att jag har rätt i att vi inte kan lösa problemen med svartjobb genom blanketter för vi har skött alla blanketter. Man måste ut på byggena och kontrollera.

Jens Hoffmann har föreslagit en svartjobbskommission och tycker att misstankarna mot en av Diparts tidigare underentreprenörer ger honom rätt. Han skulle vilja se att företagen betalade in skatt och avgifter på individnivå istället för i klump som i dag. Då kan kontroller på byggena visa om företagen betalat in avgifter för just de personerna som befinner sig på bygget.

Byggindustrin får tag på en tidigare anställd vid det misstänkta företaget, vi kan kalla honom Niklas. Vid anställningstillfället var det aldrig tal om svart betalning men verkligheten var en annan, berättar han.

- Första lönen var svart helt och hållet. Sedan fixade de med timmarna så att om man jobbade 160 timmar fick man betalt för 80 vitt, resterande fick man i kuvert.
Niklas tror att de flesta av de anställda hade liknande villkor men han är inte säker. Inte heller vet han hur många de var.

- Men jag skulle tro att vi var 50 man, kanske fler.

Anställningen upphörde plötsligt.

- Jag fick gå på dagen. Jag orkade inte bråka eftersom jag redan var insyltad. De har en på kroken och vet att man inte kan tjafsa.

Företagsledaren för medlemsföretaget är en av fem personer som sitter häktade för inblandning i härvan.

Ekobrottsmyndigheten beskriver i häktningspromemorian hur kriminella nätverk har ekobrott i byggbranschen som viktig inkomstkälla. Brottsligheten är svårutredd för polis och åklagare, ger stora pengar men relativt låga straff.

Den härva som nu nystas upp handlar om tre rörelsedrivande bolag (varav medlemsföretaget är ett). De har använt sig av ett antal bluffbolag som enbart ägnat sig åt att skicka osanna fakturor. Målvakterna i styrelserna för dessa bolag plockar ut kontanter som sedan används för att avlöna den svarta arbetskraften.
Målvakterna har hämtat ut mångmiljonbelopp på olika postkontor där maxbeloppet är 25 000 kronor per uttagstillfälle, vilket innebär att en och samma person ibland varit på 30 olika post- och växlingskontor under en dag.

Bluffbolagen lever bara till dess att det är dags att lämna in årsredovisning då bolagen försätts i likvidation.

Medlemsföretagaren har enligt Ekobrottsmyndighetens misstankar betalat tre miljoner kronor för lite i skatt och avgifter från juni 2004 till oktober 2005. Han har under samma period tagit in osanna fakturor för nio miljoner kronor i bokföringen.

- Bilden klarnar allt mer. Arbetsledare och beställare hör av sig när de inte dyker upp på jobbet. Beslag och liknande har gjort att misstankarna stärkts, säger vice chefsåklagare Thomas Saltin.

För Thomas Saltin återstår mycket utredningsarbete innan åtal kan väckas. Ekobrottsmyndigheten kommer att gå igenom beslag som gjorts vid husrannsakan samt hålla ytterligare förhör. Misstankarna gäller grovt skattebrott, bokföringsbrott och medhjälp till dessa brott. De misstänkta medger vissa sakomständigheter men förnekar i stort.

- Målet är att utredningen ska vara klar före jul, säger Thomas Saltin.

Redaktionen

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.