Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Brott & straff

Kritik mot domstolar i skattemål

Publicerad: 12 februari 2010, 10:25

Mycket tyder på att domstolarna allt för lättvindigt går på Skatteverkets linje när entreprenörer döms för svartjobb.


– Rättegångarna blir ofta summariska. Det säger skattejuristen Roger Persson Österman, som utreder ett antal skattedomar i det så kallade F-skatteprojektet.

Roger Persson Österman genomför en undersökning av ett 30-tal företag som har dömts i länsrätt och i några fall i kammarrätt. Det motsvarar över 160 beskattningsbeslut. Tanken är att ta reda på i vilken grad domstolarna gör noggranna prövningar av ärendena, eller om de helt enkelt går på vad Skatteverket säger.

– Vår undersökning är inte helt färdig ännu, men jag ser en klar tendens: I majoriteten av fallen förefaller domstolarnas prövning vara summarisk. Domstolarnas bevisprövning är i vart fall ofta mycket svår att följa, säger Roger Persson Österman.

Skatteverket anger självt att det vinner i 92 procent av fallen. Det är en siffra som borde stämma till eftertanke, anser Roger Persson Österman.

– Domstolarna synes i många fall döma på svaga grunder, och Skatteverket tar sin ”framgång” som bevis på att det finns en omfattande brottslighet i Sverige. Självklart förekommer viss brottslighet, men det finns anledning att tro att Skatteverkets bild är överdriven. Det händer att oskyldiga döms att betala mer skatt än de borde, fortsätter han.
Processen måste stramas åt, och det hastar. Skatteverket har ökat sin aktivitet mycket snabbt, i sin iver att bekämpa den ekonomiska brottsligheten.

– De lagregler som domstolarna har att luta sig mot är inte tydliga. Exempelvis ser domstolarna olika på en så grundläggande sak som vem som har bevisbördan i skattemål. En del domstolar anser att det är den skattskyldige, andra att det är Skatteverket! säger Roger Persson Österman.

Justitiekanslern, JK, har i en utredning pekat på att de allmänna domstolarna kan behöva närmare riktlinjer i sitt arbete med bevisprövningen. Uppenbarligen finns ett behov av motsvarande förtydliganden i skatteprocessen, anser Roger Persson Österman. Dessutom behövs regler som säger vilken roll Skatteverket ska spela i frågan om vem som ska få F-skattesedel.

– Jag känner till ett fall där ett bolag fick F-skattesedel år efter år av Skatteverket, trots att bolaget inte lämnade in några deklarationer som påvisade rörelse på närmare tio år! När detta bolag sedan anlitades av en entreprenör, då var det entreprenören som lastades.

Men vem bär egentligen ansvaret? Är det myndigheten som utfärder F-skattesedeln, eller det lilla företag som kan gå i konkurs? Undrar Roger Persson Österman.

Hans utredning kommer att vara klar inom ett par månader.

Nästa vecka publicerar Byggindustrin ett större reportage om rättssäkerheten och Skatteverkets kamp mot svartjobben.


Tabellen visar att antalet utredningar om svartjobb och antalet upptaxeringar stiger snabbt. Källa: Skatteverket. Illustration Formetc

BI ÄR MED I PROJEKTET
Svenskt Näringsliv står bakom F-skatteprojektet, bland annat med hjälp av Sveriges Byggindustriers skattejurister. F-skatteprojektet undersöker omständigheterna kring fall där uppdragsgivare har påförts skatter och avgifter därför att de underentreprenörer som anlitats inte skött sig. För utredningen om domstolarnas agerande har man tagit ytterligare hjälp.
Uppdraget gick till Roger Persson Österman, docent i skatterätt och tidigare forskare vid Stockholms universitet, numera konsult på Ernst & Young. Han har praktisk erfarenhet och ansågs kunna göra en så objektiv bedömning som möjligt och utföra arbetet med vetenskapliga förtecken. Ytterst grundas projektet på en rättsvetenskaplig studie framtagen av professor Christer Silfverberg vid Stockholms universitet.

Ingrid Kindahl - ingrid.kindahl@byggindustrin.com

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.