Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Brott & straff

Ökad risk för sjuka hus-besvär i nybyggda hus

Publicerad: 4 juni 2009, 12:08

Andelen nybyggda hus som riskerar att ge brukarna SBS, sjuka hus-besvär, har ökat. Inomhusklimatet i nya hus bör följas upp under 10 – 15 år för att byggfel ska upptäckas. Det visar den nyligen publicerade rapporten ”Hälsomässigt hållbara hus – 3H” från Stockholms stad.


– Man måste bli bättre på att följa upp nya hus. Och tiden man måste göra detta är längre än man tidigare trott, säger Karin Engvall.

Hon är forskare i Arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet och ansvarig för projektets forskningsupplägg.

Kartläggningen har pågått sedan 2005. Den har omfattat enkäter till mer än tio tusen hushåll samt besiktningar och tekniska mätningar i 47 utvalda hus.

Resultatet har jämförts med en liknande kartläggning från början av 1990-talet.

Bland de hus som var nybyggda när den äldre studien gjordes riskerade 15 procent att ge de boende sjuka hus-besvär. Andelen ökade till 18 procent bland de nybyggda husen i den senare studien, hus som byggdes åren 1998 – 2003.

Resultatet väcker frågan om det hände något särskilt under åren kring millennieskiftet. Slarvades det med byggandet eller med valen av byggmaterial? Eller är det en trend? Då kan andelen riskhus bland hus som byggs just nu vara ännu högre.

Men några svar på detta ger inte rapporten. Det är en omfattande och ambitiös kartläggning som gjorts av Stockholms stad tillsammans med tre forskningsinstitutioner och företagen White och WSP.

Den som hade hoppas att studien skulle bringa slutlig insikt om problemen med sjuka hus-besvär blir besviken. SBS är fortfarande ett diffust och svårfångat problem.

Till exempel tekniska mätningar av luftomsättning, temperatur, luftfuktighet och halter av formaldehyd och flyktiga organiska ämnen inte lyckat ge något statistiskt säkerställd skillnad mellan bra och dåliga hus.

Förhållandena i nybyggda hus blir också mer komplicerade när det visade sig andelen riskhus bland de nybyggda husen sjunker när husen åldras.

De hus som byggdes 1985 – 1990 hade 15 procent riskhus i den första studien. I den nya studien, som gjordes 15 – 20 år senare, hade andelen riskhus sjunkit till 7 procent för samma byggperiod.

Siffrorna kan förklaras av att byggfel och fuktskador i de nybyggda husen har åtgärdats. Eller att besvären i de nya husen beror på emissioner av kemiska ämnen från byggmaterialet som klingat av under åren, enligt Karin Engvall.

Leif Kåvestad är byggnadsingenjör och före detta miljöinspektör åt Stockholms stad. Han har tagit strid för människor med sjuka hus-besvär och är kritiskt till hur studien har gjorts.

– Man har börjat fokusera mer på inomhusklimat istället för inomhusmiljön, som handlar om de kemikalier som finns i byggmaterial. Eller som frigörs på grund av att man har fuktskador eller byggfukt i golvbjälklag, säger han.

Enligt Karin Engvall hänger dock inomhusklimat och upplevd hälsa ofta ihop. Leif Kåvestad är också kritisk till mätningarna av ämnet formaldehyd. Ämnet fanns tidigare i spånplattor men är sedan länge borttaget ur byggmaterialet.

– De skulle istället ha mätt halterna av indikatorämnena 2-etylhexanol och n-butanol i inomhusluften och korrelerat resultatet till mätningar under golvmattor. Det hade visat att det är fukten under byggprocessen som är orsaken till de sjuka husen, säger Leif Kåvestad.

3H-studien har dock lett till en uppsättning referensvärden på hur många som normalt upplever sig ha generella hälsoproblem eller hälsoproblem de kopplar till bostaden. Referensvärdena finns uppdelade på boende i hus från olika byggperioder.

En fastighetsägare kan därför använda materialet och enkätundersökningar för att kartlägga inomhusmiljön i sina hus. Om andelen hushåll med besvär överstiger referensvärdet kan det finnas fel i huset.

Tekniska undersökningar bör då göras i de lägenheter där hushållen upplever att de har besvär, enligt rapporten. Detta eftersom förhållandena mellan två lägenheter i samma hus kan skilja mer än förhållandena mellan två olika fastigheter.

– Det kommer alltid att finnas hus det blir fel på. Andelen verkar ligga stadigt på 15 - 18 procent. Därför måste man lägga mer fokus på att förvaltningen optimerar driften. Det är särskilt viktigt när en exploatör lämnar över ett hus till exempelvis en bostadsrättsförening, säger Karin Engvall.




SBS står för besvär
SBS är en förkortning av Sick Building Symptoms, sjuka hus-besvär. Besvären är en typ av överkänslighet som har många likheter med allergi och astma, men utan att immunförsvaret reagerar.

Symptomen kan vara trötthet och huvudvärk eller irritation i ögon, näsa, hals samt torr eller rodnande hud i ansiktet. Källa: rapporten Stockholms väg mot hälsomässigt hållbara hus – 3H.


Resultat från Stockholms-studien 3H
Andelen personer med slemhinnebesvär i näsa och ögon har ökat. Men de upplevda besvären halverades när de relaterades till bostaden.

Antalet riskhus har minskat från totalt 17 procent till 11 procent bland Stockholms flerbostadshus. Minskningen är störst bland hus byggda innan 1961 och beror sannolikt på att man har börjat rusta upp de här husen.

Miljonprogrammet har fortfarande flest riskhus. Andelen har ökat från 26 procent till 34 procent. Förklaringen kan vara att skicket på husen blir allt sämre, att problem med exempelvis fuktskador och dålig ventilation ökar.

De som bor i nybyggda hus idag är mer nöjda med inomhusmiljön och sin hälsa än boende i nybyggda hus för 15 år sedan. Men andelen riskhus bland nybyggda hus har samtidigt ökat från 15 – 18 procent.

Fler tycker att det är kallt inomhus under vintern, jämfört med för 15 år sedan. Det är i hus byggda 1961 – 1984 som problemen med värmekomforten upplevs som störst.

I nästan hälften av de lägenheter som besiktigas under studien låg luftomsättningen under normvärdet. Detta trots att majoriteten av alla flerbostadshus i Stockholm har godkänd OVK, obligatorisk ventilationskontroll.

NICLAS KÖHLER - niclas@byggindustrin.com

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.