Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag08.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Brott & straff

Olle Ehrlén om svartjobben: "Skrämmande att det är så accepterat"

Publicerad: 6 Mars 2008, 13:43


AV: TOMAS ÄNGSHAMMAR

Ekonomisk brottslighet är ett allvarligt hot mot byggbranschens anseende.

Det anser Olle Ehrlén, ordförande i Sveriges Byggindustrier och vd för NCC Construction Sverige. Han menar att kampen mot svartekonomin i första hand måste föras i företagen.

Hur reagerade du på uppgiften att över hälften av byggkonkurserna i Stockholm döljer systematisk ekobrottslighet?

- Det är en bekräftelse på att vi har problem i byggbranschen - och problem i Sverige. Jag tycker det är tråkigt att byggbranschen får dåligt rykte och förknippas med oseriös verksamhet. Å andra sidan tror jag inte att byggare är sämre folk än andra men med mycket kontanter och ett stort kassaflöde uppstår möjligheter att tanka av pengar.

Menar du att tillfället gör tjuven?

- Där det genereras pengar finns det alltid möjligheter för oseriösa människor, eller kriminella, att ta för sig. Var förekommer det inte? Ju mer pengar det rör sig om ju större blir lockelsen. Ta bankverksamhet som ett exempel. Banker anses ju väldigt seriösa. Men de anlitar underentreprenörer som transporterar pengar. Sedan är det rånare som nyper pengarna. Hos oss är det moms som flyttas fram och tillbaka mellan företag och skattemyndigheten och där finns det rånare som inte har automatvapen utan bluffakturor. Jag blir beklämd över att det drabbar en hel bransch när det finns kriminella som tappar av systemet. Jag säger inte att alla byggare är seriösa och vita men de som skickar bluffakturor och regelbundet går i konkurs är inte byggare utan kriminella som använder byggbranschen för att stjäla.

Hur kan det komma sig att de oseriösa företagen kan finnas på NCCs - eller Skanskas och Peabs - byggen?

- Du menar: hur kan det komma sig att Handelsbankens värdetransporter blir rånade? Någonstans i tredje, fjärde, femte led går gränsen mellan seriös och oseriös verksamhet. Jag känner mig nästintill hundraprocentigt säker på att vi inte anlitar svart arbetskraft direkt. Men sedan är frågan vad våra underentreprenörer och deras underentreprenörer gör. Man kan ju kontrollera att de är rena från skatteskulder och betalningsanmärkningar men tyvärr förekommer det att man sköter sina inbetalningar och har svart verksamhet vid sidan. Vi försöker att få anställda och underentreprenörer att ha namnbrickor men det finns gränser för hur mycket företag kan agera polis.

Finns det en gräns i entreprenadkedjan när ni inte längre är ansvariga, om det är ert bygge?

- Vi ska hålla rent på våra byggen, men frågan är vilka krav vi kan ställa på underentreprenörerna. Efterlevnaden av det svenska skattesystemet är ju kanske inte formellt byggarnas sak. Jag tycker den här frågan är svår. Jag vill ju att fusket ska bort och att vi ska hjälpa till men med vilken rätt kan vi kräva ingående kontroller? En sak jag sett på många utländska byggarbetsplatser är att man har allting inhägnat och att alla måste passera en identitetskontroll vid ingången. Det är dessutom bra ur säkerhets- och arbetsmiljösynpunkt. Det är kanske så man måste ha det. Byggföretagen är inte utan ansvar med det här är ett så stort problem att här måste alla hjälpa till.

Vilken betydelse har den ekonomiska brottsligheten för branschens anseende?

- Mycket stor. Jag är väldigt orolig och det som skrämmer mig är att det är så accepterat att betala svart. Det ses ungefär som att smuggla en flaska whisky. Det är det som är inkörsporten för det skapar möjligheter att de som jobbar lite svart drar sig ur det offentliga systemet och sedan expanderar det. Dels finns det en historik att man inte tagit tag i problemet eftersom det inte varit ett så stort brott att jobba svart, dels har vi nu ett inflöde av utländsk arbetskraft som ytterligare ökar incitamentet att fuska. En svensk vill ju ha minst 150 kronor i timmen även om han jobbar svart, med utländsk arbetskraft kan man kanske få någon att göra jobbet för 20-30 kronor i timmen. Får du sedan in kriminella som använder byggbranschen som ett sätt att tvätta pengar, och det har vi ju redan sett, då är jag rädd för att branschens anseende och status försämras kraftigt. Börjar man skjuta med automatvapen på varandra känns det inte helt tryggt.

Hur fungerar samarbetet med myndigheterna?

- Jag tror att man måste göra mycket mer. Man måste även fundera över om vi har rätt skattesystem. Med omvänd moms kan man exempelvis bidra till att ta bort en del av kassaflödet. Det är ett sätt för myndigheterna att ändra reglerna så att det inte lönar sig att fuska. Sedan tycker jag att byggföretagen kan gå in och hjälpa till med upplysningar, närvarokontroller på arbetsplatserna, namnbrickor och liknande. Slutligen behövs det polis som har resurser att gå in och hjälpa till med kontroller.

Har myndigheterna för dåliga befogenheter?

- Nja, jag tycker man har för lite resurser. Jag vet inte vilka befogenheter de har men ju större möjligheter skattesystemet ger att plocka loss pengar desto större resurser krävs det.

Hur ska BI kunna hålla rent så att medlemskapet blir en kvalitetsstämpel?

- Vi haft en del diskussioner där styrelsen inte varit helt överens med juristerna om vilka krav vi kan ställa på medlemmarna utan att det blir en begränsning av den fria konkurrensen. BI måste vara öppet för alla så att det inte blir ett skråväsen. Samtidigt har vi en vilja att hålla uppe kvaliteten och att vara någon sorts garant för att medlemsföretagen sköter sig. Nu försöker vi skärpa till medlemskriterierna men det är en balansgång. Juristerna vill vara ganska försiktiga och styrelsen har högre ambitioner.

Ska man kunna svartlista vissa företagare?

- Det är en känslig fråga för även om du vet att någon har begått brott och nästan säkert kommer att begå brott är frågan med vilken rätt föreningen stänger någon ute. NCC kan vägra att göra jobb med dem som vi vet har bedragit oss tidigare men som förening och arbetsgivarorganisation har vi inte samma möjligheter. Om en person gjort konkurs två gånger, varför skulle han inte kunna få starta en verksamhet igen? Företag kan agera mycket mer konsekvent och tydligt än en branschorganisation kan. Det är ingen ursäkt men en förklaring till att det är svårt att vara renhållningsbransch samtidigt som du har fri konkurrens.

Hur ser rollfördelningen ut mellan BI och medlemsföretagen i kampen mot svartjobben?

- Jag tycker att BI ska jobba med att påverka myndigheter och det politiska etablissemanget men sedan är det banne mig företagens sak att jobba med de här frågorna. Företagen klarar däremot inte att ensamma hantera brottslighet utan där måste myndigheter och polis komma in. Jag tycker också att BI ska ha möjlighet att utesluta dem som uppenbart missköter sig.

Hans Ivarsson på Byggettan säger att platscheferna måste vara medvetna om vad som rör sig på deras byggen. Kommentar?

- Jag tror att det kan finnas platschefer som ser vad som pågår men även mängder av platschefer som inte ser det. Sedan kan man misstänka att Byggnads har sett svart arbetskraft i 20-30 år om de haft sina ögon öppna.

Om vi placerar ekobrottsligheten på en skala från fritidsfiffel till grov kriminalitet, anser du att det skett en förskjutning?

- Jag brukar skilja på seriös, oseriös, svart och kriminell verksamhet. Någonstans tycker jag att det finns gradskillnader även om brott är brott. Jag tycker det kriminella inslaget har ökat under den tid jag varit i branschen, vilket är ganska länge.

Hur är samarbetet med facket?

- Det jag hört mest om är hur man jobbar här i Stockholm, med facket, Byggmästarföreningen, Skattemyndigheten och så vidare. Vårt gemensamma intresse är att hålla branschens anseende uppe men jag skriver inte under på att det är detsamma som att hålla utländska företag borta.

Vad anser du om att föra fram ROT-avdragen som en dunderkur?

- Det viktiga är att få bort incitamentet att undvika skatter. Jag tycker dock att man ska prata om hushållsnära tjänster och det finns en viss logik i att göra ett avdrag när man med skattade pengar ska betala någon annan som sedan betalar skatt. Jag tror att det är ett bra förslag för att det lockar fram vita pengar men det är synd att det behövs skattesubventioner i dagens skattesystem. Om man ska få subventioner för att betala skatt är det något fel med hela skattesystemet.

Redaktionen

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.