Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag05.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Brott & straff

Så ska svart bli vitt

Publicerad: 6 Mars 2008, 13:44

Det krävs både lagändringar och förändrade attityder för att minska svartarbetet i byggbranschen, hävdar Brå i en ny rapport. -Det här bekräftar att vi är på rätt väg med id06, säger Björn Wellhagen på Sveriges Byggindustrier.


I Brottsförebyggande rådets (Brå) uppföljning till sommarens studie Fina fasader och fixade fakturor som presenteras på fredagen, ligger fokus på gärningspersoner och aktörer inom den organiserade brottsligheten i byggbranschen
- Det är fascinerande med vilken organisation den här kriminaliteten bedrivs och hur den svarta och vita ekonomin kan fungera så bra ihop. Vi kan tveklöst säga att detta har konsekvenser för konkurrensen i branschen och för statens skatteintäkter, säger Lars Korsell, projektledare vid Brå.

Brås utredare lyfter fram fyra olika branschvillkor som är särskilt framträdande när det gäller svartarbetet i byggsektorn, som ger tillfälle till brott och ursäktar brottligt beteende;

*Projektformen - varje projekt är unikt, vilket gör det svårt att beräkna exakta kostnader, tidsåtgång och hur många anställda som behövs.
Vanlig ursäkt för svartarbete: "Jag använde svart arbetskraft - men jag hade inget val. Jag skulle inte ha blivit klar annars".

*Informella nätverk - byggbranschen är en relationsbunden bransch där informella lösningar är vanliga. Genom informella nätverk vet man var man ska vända sig för att få en tjänst utförd och lojaliteten inom nätverket är stark.
Vanlig ursäkt för svartarbete: "*Jag kanske jobbar svart - men det är viktigare att hjälpa en vän i knipa än att betala skatt".

*Branschkulturen - det finns ett antal dominerande uppfattningar om vad som är accepterade attityder och handlingar inom byggbranschen, bland annat stolthet, lojalitet och yrkesskicklighet, föreställningar om manligt försörjningsansvar och ett tystnadsideal.
Vanlig ursäkt för svartarbete: "Jag kanske jobbar svart - men jag gör i alla fall ett bra jobb".

*Motsättningar mellan stora och små företag inom branschen - de små företagen känner sig ofta utnyttjade av de stora och använder ibland svart arbetskraft för att lösa en situation man upplever att man själv inte har ansvar för.
Vanlig ursäkt för svartarbete: "Jag använder svart arbetskraft, men jag betalar i alla fall mina fakturor i tid - det gör inte de stora företagen".

Det är dessa specifika mönster och föreställningar som byggbranschen måste förändra, tror Lars Korsell.
- Att ändra attityderna tror jag är viktigast av allt - och också svårast. Byggbranschen är organiserad på ett sätt som inte är så bra, med projekt, mycket underentreprenörer och stora skadestånd. En variant för att få bort organiserat svartarbete är att se över den strukturen, säger han.

En attitydförändring är också på gång. Både arbetsgivar- och arbetstagarsidan har insett att den svarta ekonomin inverkar menligt på konkurrensen och slår ut seriösa företag. Id06-projektet är ett steg i rätt riktning.

Brås rapport beskriver en ekonomi där svart möter vitt. Ett seriöst företag anlitas för att utföra det arbete som syns utåt och se till att kontroller från arbetsgivarorganisationer, fackkontrollanter och myndigheter sker hos den seriösa företagaren, samtidigt som den svarta verksamheten pågår ostört lägre in på byggområdet och längre ner i entreprenadkedjan.

Det organiserade svartarbetet kretsar kring ett antal tydliga roller och funktioner. Här finns "kunden", som representerar den vita sidan, och köper den byggtjänst som utförs av svart arbetskraft, som anställts av den "kriminelle entreprenören".
Här finns "fixaren", en "allt-i-allo" inom ekonomisk brottlighet som förmedlar tjänster och kontakter och "målvakten", som företräder det bolag som används för att dölja de verkliga gärningsmännen. "Svartarbetaren" utför själva arbetet och "torpeden" driver in skulder.

För att allting ska fungera krävs svarta pengar - dessa kommer från kontantuttag från bolag, som ofta försätts i konkurs senare, och från handel med osanna fakturor.
Mutor, hot och våld följer i den organiserade brottlighetens spår och används i huvudsak på tre sätt; för att skaffa uppdrag, undvika kontroller och lösa konflikter.

Brå lyfter fram en rad åtgärder som branschföretagen, arbetstagarna och myndigheterna kan ta hjälp av i kampen mot den organiserade handeln med svartarbetskraft.

Precis som Byggbranschen i samverkan vill Brå se lagändringar för att göra det möjligt för Skatteverket att göra oannonserade arbetsplatsbesök och skatteinbetalningar på individnivå.
Och så måste både arbetstagare och arbetsgivare måste börja anmäla brott och sluta att ursäkta svartarbete, slår Brås utredning fast.
- Rapporten känns som en klapp på ryggen och bekräftar att vi är på rätt väg i vårt arbete. Vi ska göra det så svårt som möjligt för den organiserade brottligheten att ta sig in i vår bransch, säger Björn Wellhagen på Sveriges Byggindustrier (BI).



Andra förslag för att göra vitt till svart är:
*Skapa ett branschforum där stora och små företag kan diskutera branschfrågor och undanröja motsättningarna mellan stora och små.
*Använd skriftliga avtal i högre grad, då är det lättare att uppdaga oegentligheter.
*Identifiera kriminella entreprenörer och fixare. Belägg målvakter med näringsförbud.
*Beställare ska kräv id06 av alla entreprenörer och underentreprenörer vid upphandlingarna.
*Utveckla id06 till att personuppgifter för all inhyrd personal redovisas även på fakturorna tillsammans med antalet arbetade timmar för varje person.
*Ställ även svartjobbarna till svars för skattebrott för att minska intresset att jobba svart.
*Använd spaning, telefonavlyssning och informatörer för att komma åt organiserade ligor.
*Inrätta tipstelefoner på alla arbetsplatser där man kan göra anmälningar anonymt till Skatteverket.
*Ökad säkerhet vid bolagsregistrering genom krav på elektronisk legitimation
*Skärpt kontroll av valutaväxlings- och factoringbolag genom oannonserade kontroller
*Enklare för beställare att hitta information om företaget och dess företrädare, är andra förslag, exempelvis genom en webbplats för seriösa byggentreprenörer med information om kvalitetskrav, miljönormer och annat som kännetecknar seriösa företag
*Inrätta ett system som visar hur mycket arbetskraft ett företag verkligen hyr ut.
*Följ upp effekterna av omvänd momsskyldighet och se upp så att inte momsfifflet tar sig andra uttryck. De nya momsreglerna gäller till exempel inte konsulttjänster eller försäljning av byggmaterial.

Nomi Melin Lundgren

Redaktionssekreterare

nomi@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.