Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag12.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Brott & straff

Vaxholmsmålet drar ut på tiden

Publicerad: 6 Mars 2008, 13:43


AV FREDRIK KARLSSON

Vaxholmskonflikten kommer att bli vägledande för parterna på den svenska arbetsmarknaden. Men de lär få vänta på ett avgörande. Arbetsdomstolen har fortfarande inte skickat frågorna till EG-domstolen.

I april tog Arbetsdomstolen upp Vaxholmskonflikten. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri ville inte skriva kollektivavtal med Byggnadsarbetareförbundet. Byggnads försatte bygget i en blockad som följdes av sympatiåtgärder från en rad fackförbund. Bolaget hävdade att blockaden strider mot EG-rättens regler om fri rörlighet. AD beslutade att fråga EG-domstolen om vägledning inför det slutliga avgörandet.

Parterna i målet har varit oense om det mesta sedan starten, ofta rena procedurfrågor. Nu håller frågorna på att formuleras och båda parter har intresse av hur frågorna utformas. De har till 6 september på sig att yttra sig om AD:s senaste frågeformuleringar. I mitten av september räknar domstolen med att skicka frågorna. Sedan tar det ungefär två år innan målet avgörs.

-Frågorna motsvarar i huvudsak våra önskemål, säger advokaten Anders Elmér, som företräder det lettiska bolaget.

Dan Holke, chefsjurist på LO-TCO rättsskydd, verkar inte lika positiv.

-AD frågar vidare än vad vi menar att man behöver göra för att kunna avgöra det här målet som bara handlar om stridsåtgärdernas tillåtlighet. Det enda Byggnads kräver är ett kollektivavtal, innehållet i avtalet är en annan fråga, säger Dan Holke.

Anders Elmér vill ha en vidare frågeställning. Han vill till exempel att EG-domstolen tar ställning till om utstationeringsdirektivet är korrekt implementerat, om Lex Britannia-lagen stämmer överens med EG-rätten och om det strider mot EG-rätten att begära att ett utländskt företag tillämpar byggavtalet i sin helhet.

LO-tidningen skriver om ett mål som till stora delar påminner om Vaxholmskonflikten som nyligen avgjorts i London. Viking Line vill flagga ut det finska fartyget Rosella. Genom att färjan som går Helsingfors-Talinn får estniskt flagg kan rederiet spara 35 miljoner kronor per år. Facket har motsatt sig utflaggningen och tagit till stridsåtgärder. Viking Line stämde därför facket - och domen är en seger för arbetsgivaren. Den engelska domstolen har tolkat EG-rätten som att den fria etableringsrätten går före fackliga intressen och domen förbjuder stridsåtgärderna. Dan Holke tror att domen hamnar i EG-domstolen.

-Det kan bli två mål från Norden som handlar om fackliga stridsåtgärder i EG-domstolen. Jag tror inte att den engelska domarens linje håller där.

Redaktionen

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.