Förskola med inlevelse i aluminiumfodral

Arkitekterna Ami Katz, Tomas Söderholm, Robert Gorsetman, Anders Fredriksson, Bertram Brech, Nadja Svensson, Olof Axlund och Marcus Antman från 3dO arkitekter står bakom utformningen av förskolan Ugglan.

Byggindustrin har träffat Ami Katz, som även tillsammans med Lena Wiestål ansvarar för förskolans inredning. Hon berättar att uppdraget kom från den dåvarande fastighetschefen i Botkyrka, Eva Woojär. Hon fick kontakt med 3dO via Akademiska Hus.

Då förskolan, som ligger mitt i Alby, hade brunnit var en vital del av planen att byggnaden ska locka till positiva impulser som motvikt till branden – stor vikt har lagts vid säkerhetsfrågorna, i form av säkerhet mot brand, mobning och skadegörelse. Ur dessa premisser växte en rund mjuk byggnad runt en öppen gård, som är tänkt att ge barnen full rörelsefrihet. De ska själva kunna gå ut när de är färdigklädda och slippa vänta på de vuxna inomhus. Dessutom ska de kunna lämna kvar pågående byggen och planteringar utan risk för att de blir förstörda. Gården kan vara låst när skolan är stängd.

Den arkitektoniska rondören ansluter till naturmarken och bergsknallen i parken samtidigt som det skapas en kontrast till omgivande rätlinjig arkitektur.
Ungefär hälften av tomten den ligger på är anlagd park, skräddarsydd för de små barnen, medan den andra halvan är naturmark som de äldre barnen får tillgång till.
Totalt är förskolan fördelad på åtta avdelningar, två ateljéer och en matsal grupperade kring en gemensam gård. Varje grupp om två avdelningar delar på ett lekrum och ett kapprum. Varje avdelning har två rum, pentry och wc. De åtta avdelningarna ska inhysa 136 årsbarn.

Byggnaden har utformats med så många generella kvaliteter att den eller delar av den kan anpassas till andra ändamål om behovet skulle uppstå – Ami Katz nämner exempelvis bröllop eller studentskivor – eller i framtiden fungera för helt annan verksamhet.

Hur är Ugglan inrett?
– Byggtekniskt är det rationellt. Vi har exempelvis använt 60 centimetersluckor, men inte i blekblå laminat. Inredningen är inte i lackad furu, vilket är standard, utan i mörkt trä; det ger en tydlig grafisk form.
– Löner är den stora kostnaden, och allt som någon ska ta hand om blir dyrt i förlängningen. När det gäller golvet är alltså städarna problemet. Vi ville ha trägolv i ateljén, men det gick bort. Vattnet vid skurningen rinner in under socklarna. Men Moderna Museets ateljé har alltid haft trägolv, så det kan fungera. Så det plastmattor. Vi valde en solgul, som var den minst fula, men tyvärr blev det problem vid leveransen. Det blir nu en vitspräcklig matta.
– Textilierna är inte klassisk offentlig miljö. Vi har använt sammetsdraperier och mönstrade madrasser. Dessa tar vi från välrenommerade leverantörer.
– Sedan är det självklart viktigt att rummen i sig håller vackra proportioner, och har ett vackert ljusinsläpp.

Ami Katz talar om ett sorts klassperspektiv.
– De här barnen ska ut och jobba, kanske på en advokatbyrå i stan. Då ligger det ett värde i att de inte känner sig främmande inför exempelvis Josef Frank-tyger.
– Goda material behöver inte vara dyra. Vi byggde exempelvis BB Stockholm. Det blev billigare än motsvarade ombyggnad som landstinget projekterar. Ändå tror många att det varit dyrt eftersom det inte ser ut som det brukar göra.

Man har även haft en konstnär, Johan Svensson, som gjort utsmyckning på förskolan; små skulpturer utomhus, bland annat ugglor och en liten elefant.

I det team som Ami Katz har arbetat ingår dels tekniska konsulter, dels med representanter från verksamheten.
– Vi har haft tio programskissmöten. Man bygger förskolan utifrån pedagogiken, platsen och verksamheten.
– Jag tycker att det är konstigt att det finns arkitekter som inte bygger förskolor utifrån barnens behov. Vi har intervjuat barn om miljön, bland annat om färger.


Har ni träffat föräldrarna till de här förskolebarnen?
– Vi har inte träffat föräldrarna och det är en brist. Men barnen, som håller till i en paviljong i närheten har kommit över och tittat på bygget. Det var ju svårt för dem, att se sin förskola brinna ner.
– Ock så har vi ju haft mycket kontakt med verksamheten, och de visar stor omsorg om barnen. De har även intervjuat barnen och vi har fått ta del av deras åsikter.

Vad har varit den största utmaningen?
– Detta har varit ett fantastiskt projekt. Det har funnits få kompromisser; man har lyssnat på varandra, litat på varandras kompetens, och på att alla tagit sitt ansvar.
– Det som skulle kunna bli en utmaning är de nya människor som kommer in sent i projektet, att de är styrda av rädsla och saknar civilkurage och hävdar att ”sådär kan man inte bygga”. Att de litar på processen hela vägen och låter oss arbeta färdigt. Vid ett sånt här samarbete måste alla kriterier tillgodoses – kolliderar intressen med varandra måste det upp på bordet så man kan lösa det.

När intressen kolliderar, hur har ni hanterat det?
– I såna lägen måste man göra en medveten prioritering.

Vad prioriteras vid en intressekonflikt?
– Säkerhetsfrågor, allt som kan hända. Och i sådana lägen tar man ofta ett säkert kort, och tar striden där man är van.
–En kompromiss som gjordes var med barnens toaletter. De pedagoger som jobbat länge tyckte att det var viktigt med låga toaletter, något som hjälper barnen att vänja sig av med blöja snabbare. Städbolaget krävde vägghängda toaletter för hygienens skull. Det blev låga, golvstående toaletter i varannan wc och vägghängd hög i varannan.
– Ugglan har en topografiskt låg placering vilket gör att man ovan-ifrån kan uppleva att byggnadens fasad och tak är klädda i samma material; obehandlad aluminium, ett naturmaterial som åldras vackert och som med tiden får en matt yta.
– Aluminium rostar inte, är inte antändligt och den obehandlade ytan gör att det inte missfärgas vid klottersanering. Mot innergården är fasaden av trä.

Ambitionen med Ugglan är att det ska kännas att en ansträngning gjorts för platsen och för barnen. Att förskolan inte ska upplevas som en institution har varit ett önskemål från både verksamhet och beställare. Ytskikt, former och färger som använts skiljer sig från de man traditionellt ser på förskolor. Man har haft för ögonen att åstadkomma en välfungerande, vacker och långsiktigt användbar byggnad.

Ingrid Gallagher - ingrid@byggindustrin.com