Kraftig ökning av prefab under senaste 20-årsperioden

Prefabgraden har gått framåt med stora kliv. Statistiska Centralbyrån (SCB) saknar information om andra delar än stommarna i en byggnation, men de uppgifter som finns pekar ut riktningen. År 1995 var 38 procent av stommarna i nybyggda flerbostadshus platsbyggda. 2016 var siffran nere på cirka 12 procent. De helt eller delvis förtillverkade stommarna ökade från 62 procent till 88 procent. Emile Hamon, verksamhetsutvecklingschef på Veidekke, delar bilden av utvecklingen.

– Tidigare var det mycket halvprefab och platsbyggt. För fem, tio år sedan var det vanligast med plattbärlag och att man gjöt på det. I dag handlar det mer om massiva bjälklag och håldäcksbjälklag. Vi har strategiska avtal för prefabricerade byggdelar som till exempel bjälklag, väggar och sandwichväggar med företag i Sverige, Polen, Estland och Lettland. Det är absolut så att prefabgraden har ökat kraftigt vad gäller alla byggdelar, säger han.

Det finns ett helt annat system- och koncepttänk i dag påpekar Emile Hamon.

– Förr var det mer så att ibland valde vi massiva bjälklag och ibland halvprefab beroende på vad som var billigast och bäst för stunden, men numera så har Veidekke ett mer heltäckande byggsystem.

Även för tekniskt mer avancerade moment har prefabgraden ökat mycket under kort tid, bedömer Emile Hamon.

– Installationslösningar för badrum är ett exempel på det, säger han.

Lars Jonson, vice vd för husverksamheten i Skanska Sverige.

Lars Jonson är vice vd för husverksamheten i Skanska Sverige. Han bekräftar utvecklingen mot mer prefab och ökad standardisering och arbetet via större system och plattformar. Fram till för cirka fem år sedan hade företaget egna fabriker för betongprefab, men de har sålts och nu har Skanska bara Boklok kvar för egen husproduktion.

– Skälet är bland annat att marknaden har förändrats. Tidigare var det en mer lokal marknad och då var det bättre att sitta på resurserna själva, säger han.

Lars Jonson påpekar att trots att prefabgraden har ökat så görs mycket jobb fortfarande med handkraft på plats.

– Nästa steg är ökad automatisering och robotisering, det är sådant vi tittar på och som kommer att effektivisera byggbranschen ännu mer.

Har den ökade förtillverkningsgraden även lett till ökad produktivitet? Frågan har ännu inte besvarats av forskare och ekonomer.

– Det är svårt att bedöma hur stor produktivitetsutvecklingen i branschen har varit över tid eftersom den officiella statistiken rymmer betydande mätproblem när det kommer till hur kvalitetsjusteringen av nya byggprojekt görs. I SCB:s statistik går det inte att se någon särskild trend avseende vinstmarginalen utan den varierar med konjunkturen, säger Johan Deremar, analytiker på Sveriges Byggindustrier.

Stefan Olander, Lunds Tekniska Högskola

Stefan Olander, universitetslektor inom byggproduktion på Lunds Tekniska Högskola, har forskat om produktivitetsmätningar inom byggsektorn. Han konstaterar också att det saknas tillförlitliga uppgifter.

– Ingen har mätt hundra platsbyggda hus och jämfört dem med hundra prefabhus. Det är så många faktorer som spelar roll för att kunna mäta produktivitet och det saknas välfungerande indikatorer. Däremot är jag övertygad om att ökad prefabgrad är vägen att gå. Det ger generellt en effektivare process och bättre arbetsmiljö bland annat. Hade det inte varit lönsamt hade inte byggbranschen gått i den riktningen, men som sagt, det finns ingen studie som visar allt detta.

Emile Hamon berättar att för Veidekkes del så har de absolut sett effekter på lönsamheten kopplad till ökad prefabricering, men att han inte har möjlighet att uppge några exakta siffror. Den stora vinsten ligger enligt honom främst i tidsbesparingen.

– Där har vi sett att tiden reducerats upp till trettio procent, säger han.