Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag22.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Bygghistoria

"Lär av historien"

Publicerad: 2 Juli 2013, 12:34

Vad kan väst lära av sin egen historia för att vinna tillbaka sin unika konkurrensförmåga? Detta diskuterades i Almedalen på måndagen på Svenskt Näringslivs seminarium av brittiske historikern och historieprofessorn vid Harvard, Niall Ferguson,nationalekonomen Assar Lindbeck och Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström.


Ferguson beskrev en 500-årig utveckling i Europa på ett sätt som påminner om Max Webers berömda bok ”Den protestantiska etiken och kapitalismens anda” från 1905.

Där lyfter Max Weber fram protestantismens arbetsmoral och dess betydelse för västs kapitalistiska anda.

Ferguson bygger vidare på Webers forskning. Dominansen berodde inte på varesig imperialism, klimat eller ras, argumenterar han.

Den verkliga förklaringen var att samhällen växte fram i ekonomisk ochpolitisk konkurrens, en naturvetenskap utan religiösa skygglappar, att rättssystemoch äganderätt fick centrala roller. Allt bottnar i en hög arbetsmoral medrötterna i protestantismens normer.

Även konsumtionssamhället räknar Ferguson som en förutsättning för västsdominans. Konsumtionen är nödvändiga följden av den industriella revolutionen. Fords fabriksarbetare skulle tjäna tillräckligt för att kunna köpa egna bilar.

I globaliseringens tidevarv skärps konkurrensen ytterligare flera varv. Kinaär snart världens största ekonomi, BRICS potential är enorm och Afrika visarupp häpnadsväckande höga tillväxttal trots finanskris. Kan västvärldenfortsätta hävda sig?

Assar Lindbeck menar att det faktum att andra kontinenter blir rikare inteär ett hot. Det verkliga hotet är när vi glömmer konkurrenskraftens betydelseför välståndet.

1970- och 80-talen var mörka svenska år ur det perspektivet. Skatterna höjdes till rekordnivåer för att finansiera offentliga sektorns utbyggnad, arbetsmarknaden hårdreglerades och ägandet av näringslivet skulle förändras med löntagarfonder.

Först med den djupa 1990-talskrisen och en rad marknadsekonomiska ochpolitiska reformer kunde konkurrenskraften mödosamt börja återskapas.

1992 fick Assar Lindbeck regeringen Bildts uppdrag att ta fram förslag på vägar ut ur krisen.

Resultatet blev kommissionens 113 förslag, där många handlade om reformer avdet demokratiska beslutsmaskineriet. Där fanns förslagen på längre mandatperioder för politikerna, en självständig riksbank och en reformering av budgetprocessen.

Assar Lindbeck själv har uppskattat att mellan hälften och två tredjedelar av hans 113 förslag genomfördes.

1990-talets strukturreformer som genomfördes av både borgerliga och socialdemokratiska regeringar borde fungera som en förebild för eurokrisens Europa, menade Assar Lindbeck

Niall Ferguson varnade dock Sverige för att slå sig till ro. Konkurrenskraften minskar trendmässigt för Sverige varnade han och pekade på faktorer som att svenska elever halkar efter i matematik och naturvetenskap. Bostadsmarknadenoch arbetsmarknaden är djupa problemområden med konsekvenser för Sverigeskonkurrensförmåga. Det största problemet för Sverige är oförmågan att skapajobb åt utlandsfödda, sade Niall Ferguson.

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.