Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag22.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Bygghistoria

Ökad "social hållbarhet" via täta dialoger

Publicerad: 6 Mars 2014, 13:01

Utnyttja kunskapsutbyte för att skapa tillit och engagemang hos både boende och alla andra inblandade aktörer, var generös med dialog och återkoppling och samverka löpande mellan olika discipliner. Det är några av slutsatserna som White arkitekter kommit fram till i ett europeiskt forskningsprojekt som fokuserar på miljonprogramsupprustningar, energieffekivisering och boendeinvolvering.


Hur kan en renoveringsprocess öka det sociala kapitalet hos de boende? Samhällsplanerarna Yaël Bratel och Gustav Malm från White Arkitekter berättade vid ett lunchseminarium arrangerat av Svensk Byggtjänst förra veckan om sina erfarenheter från forskningsprojektet E2Rebuild.

E2Rebuild – med sju demonstrationsobjekt från olika europeiska städer – är ett EU-finansierat forsknings- och demonstrationsprojekt med fokus på upprustning och energieffektiviseringar i miljonprogramsliknande områden (bostäder byggda 1950–1970).

NCC är koordinator för projektet och White arkitekter har haft en drivande roll i den del som berör hur boende har involverats och vilka mervärden som skapats utifrån ett boendeperspektiv.

Yaël Bratel och Gustav Malm har gjort fältstudier vid två av demo-projekten: ett i Halmstad och ett franska Voiron. Det skilde en del mellan det franska och det svenska projektet i hur man lyckats involvera de boende.

Den personliga kontakten med de boende var mer frekventa i demo-projekten utanför Sverige, där boenderepresentanter ofta spred information direkt till hyresgäster.

– I Voiron i Frankrike kallades hyresgästerna till möte varje vecka och arkitekten deltog aktivt i dessa sammankomster. Mötena fungerade som ett forum där boende kunde formulera och få sina problem bemötta. Därmed kunde man undvika att missnöje spreds via informella boendekanaler. I ett annat demoobjekt fördes de boendes talan istället av en boenderepresentant, säger Gustav Malm.

Renoveringsbehoven skiftade mycket mellan områdena. I Halmstad byttes kök, badrum och fönster ut, medan ingenting gjordes åt fasaden. I Voiron – där området bestod av kedjehus och där hyresgästerna själva äger och bekostat inkromet – satsade man i princip enbart på fasaden.

Inställningen till renoveringen skilde sig också från de olika demonstrationsobjekten. I Voiron såg hyresgästerna med glädje fram emot upprustningen, eftersom de ansåg att det skulle höja statusen (via tjusiga, energieffektiva fasader). I andra projekt var hyresgästerna mer negativt inställda eftersom de befarade att renoveringen skulle bidra till kraftigt höjda hyror.

– En viktig slutsats av projektet är att boendedialog inte får vara en sidoaktivitet till renoveringen utan måste införlivas i processen för att hyresgästerna ska känna sig involverade och informerade. Dialog och återkoppling är två sidor av samma mynt, säger Gustav Malm.

Projektet – som vid sidan av de sociala perspektivet lägger stor vikt på teknik- och energisidan – avslutas i juni 2014.

Per Hindersson

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.