Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag28.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Bygghistoria

Rekordhöga miljöambitioner hos NKS

Publicerad: 4 April 2012, 13:13

Det förmodas vara Europas största pågående husbygge. Det är definitivt Skanskas största svenska husprojekt någonsin. Och det är inget snack. Målet är att bygga världens grönaste och hållbaraste sjukhus. Uppdraget att leda miljöarbetet gick till Maria Nordberg.


Superbygget Nya Karolinska Solna, NKS, med en totalentreprenad på 14,5 miljarder kronor kommer att pågå under sju års tid och kommer som mest att sysselsätta 2 000 tjänstemän och yrkesarbetare på arbetsplatsen när produktionen når sin topp om ett år.

Här slår man de flesta svenska rekord när det gäller projektstorlek. Ribban är högt satt även när det gäller de gröna aspekterna.

– Målet var att bygga världens hållbaraste sjukhus. Men vad innebär det egentligen? Och hur gör man? Vi har fyra underliggande mål som ska bereda marken. Projektet ska Leed-certifieras på guldnivå, certifieras som Miljöbyggnad i högsta klass, vi ska leva upp till kraven i Skanskas interna Grön arbetsplats och vi ska ha fullständig innehållsdeklaration av alla material och produkter utifrån kraven i Byggvarubedömningen, säger Maria Nordberg, miljöchef för Skanska healthcare.

– Jag kan ha fel, men jag har aldrig tidigare sett något projekt som certifierat sig i både amerikanska Leed och svenska Miljöbyggnad, säger hon.

Projektets volymer och komplexitet gör dessutom att NKS är uppdelat i fem Leed-certifieringar och fyra certifieringar enligt Miljöbyggnad.

I Miljöbyggnad bedöms främst innemiljö, använda material/produkter och energi, medan Leed innebär en helhetsbedömning av byggnaders miljöegenskaper, vilket täcker in såväl energiaspekten som övrig miljöpåverkan.

Byggmaterialen ska vara resurssnåla både under byggtiden och under byggnadens hela livslängd.

I BVB görs bedömning av produkter avseende innehåll och livscykelparametrar. Kriterierna utgår från Reach och är samma som i Basta-systemet.

– När vi började projektet fanns det ungefär 9 000 produkter registrerade i BVB. Men sedan dess har antalet ökat 150 procent och de flesta nyregistrerade produkterna har kommit igenom tack vare det här projektet. Vi måste enligt vårt kontrakt dokumentera allt som byggs in och det innefattar också installationssidan, vilket är nytt, säger Maria Nordberg.

För att klara kraven har man behövt öka kunskaperna på bred front och öka medvetenheten genom träning och information.

– Många av de här miljöfrågorna syns inte rent fysiskt. På ett sätt är det lättare med säkerheten inom arbetsmiljön. Här ska du ha hjälm, handskar, ögonskydd och skyddsväst. Du syns direkt om du bryter mot reglerna. Så är det inte när det gäller kemikalier. Det gäller att fatta sådant som inte syns, säger Maria Nordberg.

– För mig är det här det ultimata drömjobbet, säger Maria Nordberg.

Hon har jobbat snart 15 år på Skanska med miljöfrågor och har kommit att specialisera sig på inomhusmiljö och certifieringsfrågor.

– Jag var med och jobbade under kontraktsskedet med inomhusmiljöfrågor, där beställarkraven var väldigt högt satta. Så fort det blev aktuellt att tillsätta miljöchefsjobbet så anmälde jag mitt intresse. Själv kände jag att om jag inte tar chansen nu så kommer jag att ångra mig resten av livet, säger Maria Nordberg.

När startskottet gick var hon ensam, men i dag består miljögruppen av tolv personer – elva svenskar och en amerikan.

– Det är faktiskt väldigt ovanligt med en bemannad miljöorganisation på projektnivå. Det enda andra exemplet jag kommer på är Hallands­ås.

Samtidigt som Skanska startade sitt största bygge någonsin i Solna så var man inne i slutskedet på ett snarlikt OPS-projekt i Storbritannien – megasjukhusbygget Barts & the London med ett byggvärde på nästan 13 miljarder kronor.

Barts & the London och Nya Karolinska Solna har många likheter. Har du plockat mycket lärdomar därifrån?
– Både ja och nej. Faktum är att det finns flera bitar där vi är riktigt duktiga i Skandinavien. När det gäller inomhusmiljö, fukthantering, fuktsäkerhet, energifrågor och analyser av byggmaterial står vi oss väl i en internationell jämförelse. Däremot är britterna oerhört duktiga på att förebygga och ta hand om avfall. Det försöker vi ta med oss. I Sverige är vi duktiga på att sortera avfall, men vi är mindre bra på att undvika att överhuvudtaget skapa det där avfallet, säger Maria Nordberg.

– Britterna är också väldigt duktiga på att hantera ljud och buller i själva produktionen. I NKS-projektet arbetar vi ett stenkast från Thorax där det pågår hjärt- och lungoperationer. I projektet Barts & the London hade de ljudlösa produktionstimmar schemalagda för att inte störa operationerna.

Både den nivå av Leed som tillämpas vid Nya Karolinska och Miljöbyggnad utgår från kontor respektive bostad/kontor. Det finns ett Leed-program för hälsovård och sjukhusbyggnader i USA, men det är helt nytt och inte särskilt väl anpassat till svenska förhållanden, exempelvis för luftfuktighet inomhus.

– Men vi tittar på den och är hela tiden öppna för att hitta nya och bättre metoder. Det bygger inte på färdiga, fyrkantiga lösningar utan mycket på att se till att tillämpningar verkligen följer intentionerna i Leed. Vi sätter ett grönt tak på plats, men gör undantag för helikopterplattan och när vi arbetar med installationerna så utgår vi från Locums installationsregler.

Hon tycker att Leed rymmer ingångar till innovationer och i projektet jobbar man också med ”grön utbildning” där personal och besökare får veta hur man använder byggnaden på ett optimalt grönt sätt. Det finns amerikanska erfarenheter på det området och amerikansk expertis finns med i NKS-projektet eftersom Skanska USA har en lång historik inom sjukvårdssektorn.

Hur jobbar miljögruppen konkret i projektet?
– Vi fungerar utifrån vårt eget, utökade och kompletterande ledningssystem, som bygger på Skanska Sveriges, och har löpande kontrollpunkter i olika skeden: i projekteringen, hos inköparna, i produktionen och under besiktnings- och överlämningsfasen. Från början trodde jag kanske att de olika aktörerna skulle komma till oss av sig själva. Det gjorde de inte. Det behövs en struktur och nu har vi fått det mesta på plats, säger Maria Nordberg.

Ett exempel är planlagda beslutsmötet med fokus på miljöfrågorna. Då samlas miljögruppen och de ansvariga från projektering, inköp och produktion och snackar ihop sig och kontrollerar att man ligger i fas med målsättningarna.

Fler exempel?
– Vi kan ta inköp. Vi har ett inflöde på över 300 olika typer av inköpspaket av utrustning, till exempel golvpaket. Alla paketen rangordnas och miljöklassas. Vi rankar dem i gult, grönt eller rött. De gröna är färdigutredda och det är rätt enkla saker som smidesdetaljer och målarfärg. En gul märkning betyder att vi vill ha en dialog. Det kan röra sig om golvpaketen eller träpaketen. Röd märkning betyder att vi kräver revision. Det är kritiska paket och kan röra sig om fasadelement, stengolv, stomsystem eller installationsprodukter.

Nya Karolinska bimas naturligtvis och här går både ambitionerna och beställarkraven på projektmodellen betydligt längre än vanligt. Ett av kraven i Miljöbyggnad är att leverera ett miljö­bibliotek i bim-modellen.

– I princip ska man kunna plocka ut specifikationer på allt som byggs in i anläggningen från bim-modellen. Vi har en fungerande modell från projektering, byggskedet till förvaltningen. Jag tror det är rätt udda att man går så långt med bim som vi gör här, säger Maria Nordberg.

Nya Karolinska Solna byggs för att använda extremt lite energi.

Energianvändningen ska halveras jämfört med dagens Karolinska. Receptet baseras på ett bra klimatskal, energieffektiva installationer och hög återvinning.
Sjukhusets fasad görs välisolerad med ”smarta” fönster som släpper in solens ljus året om, men stänger ute värmen på sommaren. Andelen fasadyta är också liten i förhållande till golvytan, vilket minskar energiförbrukningen.

NKS kommer att ha miljösmarta tjänster och lösningar som ska göra det enklare för personalen att minska verksamhetens miljöpåverkan.

Några exempel på energibesparande lösningar är dagsljus- och närvarostyrd belysning samt närvarostyrd ventilation.

Ett annat sätt att spara el är att tydliggöra energianvändningen genom individuell energimätning inom olika enheter, uppdelat på verksamhetsel och fastighetsel. Det kommer att finnas en laddningsstation för elbilar i parkeringsgaraget och sopsortering med 32 sorteringsfraktioner.

– En viktig princip är också att all energi ska vara grön, det vill säga komma från förnybara energikällor. Energiförsörjningen kommer att ske genom en kombination av egenproducerad energi och fjärrvärme/fjärrkyla, säger Maria Nordberg.

Den egenproducerade energin kommer främst från en värmepumpsanläggning där det bland annat ingår 140 borrhål (cirka 220 meter djupa). Denna anläggning lagrar värme från sommaren till vintern och kyla från vintern till sommaren.

Det uppskattade behovet av energi till byggnaden uppgår till cirka 120 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Tillsammans med verksamhetsenergin uppgår energibehovet till 240 kilowattimmar per kvadratmeter och år. En del av denna energi fås från den egna energiproduktionsanläggningen (bergvärmelagret), vilket gör att det totala behovet av köpt energi uppskattas till ca 160 kilowattimmar per kvadratmeter och år, jämfört med befintliga svenska universitetssjukhus som ligger på cirka 260–280 kilowattimmar per kvadratmeter och år.

– All el som används i det nya sjukhuset kommer att vara förnybar. Övrig värme- och kylenergi som inte kan fås från bergvärmeanläggningen kommer från fjärrvärme och fjärrkyla där produktionen hos aktuella leverantörer till största delen är förnybar.

Per Hindersson

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.