Stoppa bygget – när folket gör uppror

1. Stockholms stad vs 68-vänstern

Almstriden har gått till historien som en av de mest ikoniska protesterna mot ett bygge. I ena ringhörnan: Norrmalmsregleringens framstegsoptimism och rivnings­vilja. I den andra: Miljörörelsens och 68-vänsterns samhällskritik och vilja att påverka. Slagfältet är Kungsträdgården i Stockholm där en ny tunnelbaneuppgång 1971 skulle byggas på bekostnad av 13 hundraåriga almar. Kommunfullmäktige röstade för trädfällningen, och bland de mest framstående förespråkarna fanns landshövdingen Hjalmar Mehr, en av arkitekterna bakom Norrmalmsregleringen. Den folkliga opinionen mot projektet var dock stor. Tusentals människor ockuperade platsen i en veckas tid för att skydda träden, och alla från Cornelis Vreeswijk till Kjerstin Dellert visade demonstranterna sitt stöd. Trots att arbetarna fick poliseskort när det var dags att sätta sågen i träden blev det tvärnit för bygget. Projektet avstannade och uppgången fick i stället ligga på en annan plats. Klar blev den först 1983. Då hade det gått sex år sedan tunnelbanestationen i Kungsträdgården hade öppnats.

Sagrada Familia är bygget som aldrig blir klart. Ändå finns det de som sätter sig på tvären när det går framåt. Foto: Bernard Gagnon/Wikimedia Commons

2. Kyrkobyggare vs kultureliten

Det är lätt att tro att färdigställandet av Sagrada Familia skulle mötas av idel hurrarop. Antoni Gaudís världsberömda kyrka i Barcelona har trots allt varit i produktion sedan 1882 och ännu inte blivit färdig. Men 2008 höjdes röster bland Spaniens intellektuella om att bygget borde stoppas eftersom det inte längre utfördes ”i Gaudís anda”.

”Det turisterna ser i dag är bara en karikatyr av Gaudís verk. Det här är en del av försöken att göra Gaudís verk och vårt samhälle mer banalt för turismens skull”, menade Manuel Borja-Villel, chef för konstmuseet Reina Sofia och en av de 400 som skrev på en protestlista. Att verka i Gaudís anda är dock inte det lättaste. Den excentriske arkitekten hann endast med de första 15 åren av det monumentala bygget innan spanska inbördeskriget satte det på paus. Därefter blev han påkörd av en spårvagn. Gaudí lämnade heller inte några ritningar efter sig, utan arbetade med skulpturer och modeller, varav många brändes upp när anarkister tog sig in i kyrkan under inbördeskriget. Dessutom var han känd för att ändra sin vision under arbetets gång. Med modern CAD-teknik har det gått att se hur Gaudí använt sig av avancerad geometri för att skapa kyrkans unika utformning. Något stopp av bygget blev det aldrig, men än är det inte färdigt. Senaste budet är 2026.

3. Nobelstiftelsen vs... tja, de flesta

Nobel Center stoppades till slut. Det är inte första gången en byggnad till dynamitfaderns minne stoppas.

I december 2018 sattes den sista spiken i kistan för Nobel Center på Blasieholmen. Det blev kulmen för en lång uppförsbacke för Nobelstiftelsen som redan i början av 1900-talet hade planer på att bygga en monumental byggnad att dela ut Nobelpriset i. 1911 lade Ferdinand Boberg fram sitt förslag på ett Nobelpalats i nuvarande Nobelparken på Östermalm. Förslaget sågades av arkitektkåren som såg Boberg som en föredetting, och bygget blev inte av då det skulle bli för dyrt. Hundra år senare var det dags igen och stiftelsen fick en markanvisning på Blasieholmen och David Chipperfield Architects vann arkitekttävlingen. Men återigen mötte planerna protester. Bevekelsegrunderna var olika. Statens Fastighetsverk och Byggnadsvårdsföreningen överklagade då huset skulle vara ett för stort ingrepp i det omkringliggande kulturarvet, medan fastighetsmagnaten Fredrik Lundberg skulle få sin vattenutsikt förstörd. Till och med kungen sa sitt om bygget och menade att ”det är ett vällovligt projekt, men det går
ju att flytta på byggnaden”. Mark- och miljödomstolen hävde Stockholms stads beslut om detaljplan, vilket staden överklagade. Men efter valet beslutade den nya blågröna majoriteten att dra tillbaka sin överklagan.

4. Stockholms stad vs alla möjliga

Slussens spårviddshinder lyckades mycket riktigt hindra många trafikanter.

Konstakademins namninsamling för uppropet ”Rädda Slussen” är minst sagt namnkunnig. Akademiledamöter, skådespelare, Pettson och Findus-författare och ”Varm korv boogie”-kompositörer återfanns bland de 8 000 personer som skrev under listan. Den pågående omdaningen av trafikplatsen mellan Gamla stan och Södermalm väcker mycket känslor. För vissa, som Konst­akademin och Facebookgrupper som ”Rädda Slussen” och ”Värna Slussen – Stockholms hjärta”, handlar det om förlorade kulturmiljöer. Men även blotta åsynen av byggarbetsplatsen har skapat stor irritation. I fjol stämde restaurangen Gondolen, med sin unika utsikt över Stockholm, staden på elva miljoner kronor. Anledningen är att den stora grop som är Slussenbygget precis nedanför krogen har skrämt bort gästerna. En stor mängd bilister har också utstött avgrundsvrål över de spårviddshinder som sattes upp för att hindra personbilar men släppa förbi bussar – något som många personbilister missade (eller struntade i) och fastnade. Det hela är skildrat i den dråpliga kortdokumentären Spårviddshinder, som åtminstone i skrivande stund kan ses på SVT Play.

5. Göteborgs kommun vs Västlänksskeptikerna

Västlänken var den hetaste potatisen i den göteborgska valrörelsen. Foto: Kanozi

Stora infrastrukturprojekt leder oundvikligen till hetsiga debatter. Men det är inte alltid de leder till att ett nytt politiskt parti blir näst störst i kommunalvalet i en storstad. Det var just vad som hände i Göteborg förra året då det nybildade partiet Demokraterna gick till val på att stoppa järnvägstunneln Västlänken – och fick 17,2 procent av rösterna, vilket var mer än Moderaterna som tidigare varit näst största parti i staden. Västlänken har mycket riktigt varit en omdebatterad fråga, och undersökningar har visat att fler är negativt inställda till projektet än de som är positiva. För många har den skeptiska inställningen också handlat om det allmänna förtroendet för politikerna i kommunen. Frågan är hur det går i nästa val, då Demokraterna har börjat mjukna och öppnat för att bygga delar av Västlänken.

6. Ernst vs grannarna

Kånsta kvarn – många år före Ernsts framfart.

Kånsta kvarn i Hallsberg är på många sätt unik. Utöver att vara Sveriges enda bevarade kombinationskvarn (med både vind- och vattendrift) är den troligtvis en av de mer omskrivna kvarnarna på senare år. Det beror främst på att sommarfenomenet och tv-profilen Ernst Kirchsteiger 2018 gick in för att renovera kvarnen till ett förstklassigt sommarboende i programmet Sommar med Ernst. Ägaren Hallsbergs kommun var nöjd över uppmärksamheten och de hade betalat produktionsbolaget dryga halvmiljonen för att komma dit och renovera. Mind­re nöjda var grannarna. ”En våldtäkt av ett kulturarv” och ”marknadsföringsjippo” var ett par av epiteten som renoveringen fick i medierna. Till renoveringens försvar har sagts att kvarnen trots allt inte är K-märkt och att kvarnvingar, vattenhjul och maskineri var borttaget innan kommunen tog över byggnaden. Inte desto mind­re hade de felat. Nej-sägarna fick medhåll av länsstyrelsen i frågan om bygglovet för renoveringen som kommunen hade beviljat. Grannarna hade inte fått chansen att yttra sig om bygglovsansökan förrän ett par månader för sent. På höstkanten blev det bakläxa på bygglovet, vilket fick tv-produktionen att välja en annan inspelningsplats när det var dags för inspelning av Jul med Ernst.

7. Bilskeptiker vs bilälskare

Det första spadtaget för Förbifarten var välbesökt, men det var inte alla som jublade. Foto: Elin Bennewitz

När de första ceremoniella spadtagen togs på motorvägsprojektet Förbifart Stockholm i augusti 2014 skanderade demonstranter ”Inga miljarder till massbilismen”. I sitt egen hörn höll sig motdemonstranter med entusiastiska plakat i stil med ”Jag har inget körkort men jag älskar Förbifarten”. Att miljardprojektet rör upp känslor råder det inget tvivel om. En omodern satsning på biltrafiken, menar vissa – andra ser det som en nödvändig lösning på trängseln. Nätverket Stoppa Förbifart Stockholm var under ett antal år aktiva i debatten, men deklarerade på sin hemsida 2016 att kommunikationen fortsätter på sociala medier. På Facebook har gruppen 360 följare.  Det kan jämföras med ”Bygg förbifarten nu” som har 3 600 medlemmar. Likväl fortsätter Förbifarten att utstå kritik. Den senaste tiden har arbetsmiljöbristerna på etappen Lovön skapat skandalrubriker. Tidningen Byggnadsarbetaren utsåg Förbifarten till Årets sämsta bygge 2018 och röster fortsätter höjas om de skenande kostnaderna för projektet.