Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag23.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Hållbarhet

Alla aktörer måste hantera problemet med freoner

Publicerad: 24 November 2016, 09:49

Emma Hult, Oskar Åsberg, Nina Neuman, Nanna Spett, Mikael Astgren, Rickard Lagberg och Mikael Andersson bildar kedjan med aktörer. Till höger står Henrik Sandström, Naturvårdsverket, och Marianne Hedberg, Sveriges Byggindustrier.

Foto: Elin Bennewitz

Nyligen arrangerade Sveriges Byggindustrier och Naturvårdsverket ett seminarium om hur isolering ska hanteras vid rivning. Genom felaktig hantering släpper man i dag ut uppskattningsvis 72 ton freoner per år. Det skadar ozonskiktet och motsvarar dessutom klimatpåverkan i nivå med den som en medelstor Svensk stad ger upphov till.


Ämnen i artikeln:

freonermiljöarbeterivningklimatanpassning

Redan i mitten av 1990-talet fasade branschen ut klorfluorkarboner (CFC) och klorfluorkolväten (HCFC), så kallade freoner, från byggmaterial. Men fortfarande finns stora mängder isoleringsmaterial med freoner inbyggt i svenska fastigheter.

WSP har i en studie uppskattat mängden till cirka 2 000 ton CFC och HCFC inbyggt i svenska hus. I samma studie uppskattar WSP att felaktig hantering av isolering i samband med rivning släpper ut 72 ton CFC och HCFC per år.

Det är ett allvarligt miljöproblem, dels för att freoner är skadliga för ozonskiktet, och dels för att freoner är en mycket potent växthusgas, mellan 4 000 och 11 000 gånger så potent som koldioxid. De årliga utsläppen på 72 ton motsvarar därför koldioxidutsläppen från en medelstor svensk stad.

Bättre hantering av isoleringsmaterialet vid rivning har därmed stor potential att minska byggsektorns klimatpåverkan. Det vill Sveriges Byggindustrier och Naturvårdsverket bidra till genom att öka kunskapen om CFC och HCFC i branschen. På ett seminarium som de arrangerade tidigare i november poängterade Marianne Hedberg, miljöexpert på Sveriges Byggindustrier, vikten av att alla aktörer i rivningskedjan har rätt kunskap.

För att tydliggöra de olika aktörernas roller antog en kedja av aktörer – en fastighetsägare, en inventerare, en rivningsentreprenör, en tillsynsmyndighet, en avfallsentreprenör och en avfallsbehandlare – scenen. Var och en fick förklara vilka utmaningar de möter i hanteringen av isoleringsmaterial med freoner. Dessutom deltog Emma Hult (MP) för att ge det politiska perspektivet.

Branschen om återvinningen av freoner

Fastighetsägaren: Mikael Andersson, Locum

Det gäller att identifiera de här ämnena i samband med rivning och då behövs rätt kompetens och att man gör rätt åtgärder redan innan rivningen startar. Det är också viktigt att rivaren kommer till oss om de hittar något oväntat. Den extra kostanden som det innebär ska falla på oss som byggherre men så har det kanske inte alltid varit historiskt och då är det risk att materialet inte tas om hand på rätt sätt.

Inventeraren: Rickard Lagberg, Structor

Jag är mån om att begära konstruktionsritningar, man ser ofta på dem var de här ämnena kan finnas. Dessutom tar vi prover som vi skickar på analys på labb. Det börjar också komma handhållna instrument som man kan ha i fält, men de är mer osäkra. I över hälften av våra inventeringar hittar vi freoner. Men vi misstänker att de finns i nästan 100 procent.

Rivningsentreprenören: Mikael Astgren, Lotus Maskin & Transport

Vi behöver en ordentlig inventering innan vi börjar riva. Det är blandad kvalitet på inventeringarna, ofta är de bristfälliga. Ofta framgår också att vissa delar inte alls är inventerade.

Tillsynsmyndigheten: Nanna Spett, miljöförvaltningen Stockholm

Isolerfrågan har blivit en viktig del av vår tillsyn. Ibland kan man se att det ligger isolering i metallhögen, men vi tycker medvetenheten har ökat. Vi tror på att vara ute på plats och titta, att ha dialogen med aktörerna. Fortfarande är problemet inte känt av alla.

Avfallsentreprenören: Nina Neuman, Wiklunds Åkeri

Jag har lite samma situation som rivningsentreprenören. När vi kommer på plats och ska ta hand om avfallet så krävs det att vi vet vad det är vi ska hämta, att det är rätt klassificerat, så att vi kan köra det till rätt mottagare. Tyvärr är det stor okunskap i dag. Vi tar också prov om vi misstänker att avfallet är felklassat och återkopplar sedan uppåt i kedjan.

Avfallsbehandlaren: Oskar Åsberg, Svensk Freonåtervinning

Vi lider av att det är dålig information redan från början av den här kedjan. När materialet kommer till oss och är blandat med annat material, eller man kanske inte riktigt vet vad det är för material, så innebär det problem för oss. Nästan alla upplever att de har för lite information om de här ämnena. Vi kommer också ut och gör provtagningar om kunderna vill det.

Politikern: Emma Hult (MP).

Om det nu blir fel här, är det lagstiftningen som är svår och komplicerade eller har man inte tillräcklig kunskap för att kunna använda den? Jag tror kännedomen är låg på flera nivåer. Kommunpolitikerna ute i landet måste få upp ögonen för att det här är en prioriterad fråga så att det kan avsättas resurser till den. Där har jag som riksdagspolitiker ett ansvar gentemot mina kolleger ute i landet.

Elin Bennewitz

Reporter

elin@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.