Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag07.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Hållbarhet

Boverket backar om mätning av energi

Publicerad: 15 November 2016, 06:51

Bild 1/5  Många bygger hus som har bättre energiprestanda än lagkraven. Ett exempel är HFAB:s plusenergihus i Harplinge. Många experter upplevde Boverkets förslag som ett hot mot fortsatt förbättring av energiprestandan i nyproduktion.

Foto: Elin Bennewitz

I ett förslag från Boverket skulle det allmänna rådet som rekommenderar mätning som metod för att verifiera en byggnads energianvändning slopas. Förslaget fick massiv kritik från flera experter i branschen som menade att energikraven i BBR då blir tandlösa. Nu backar Boverket och meddelar att det allmänna rådet blir kvar.


Ämnen i artikeln:

BENenergianvändningBoverketenergieffektiviseringBBR

Till årsskiftet ändras reglerna för hur en byggnads energianvändning ska verifieras. Förändringen är en del av Boverkets förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi. De nya reglerna finns i Boverkets byggregler (BBR), i föreskrifterna om energideklarationer (BED), i föreskrifterna om energiexperter (CEX) samt i en ny föreskrift som kallas BEN.

Det är den nya föreskriften BEN, som ska tillämpas både vid verifiering av att en byggnad uppfyller energikraven i BBR och vid bestämning av en byggnads energianvändning i en energideklaration, som har varit kontroversiell. I dag står det ett allmänt råd i BBR att byggnadens energiprestanda bör verifieras med både beräkning vid projekteringen och mätning i den färdiga byggnaden. Det allmänna rådet planerade Boverket att slopa och därmed skulle byggherren kunna välja att enbart använda en teoretisk beräkningsmodell för att verifiera byggnadens energianvändning. Många experter i branschen var djupt kritiska till att Boverket ville släppa kravet på mätning som verifieringsmetod.

– Jag kunde inte förstå att Boverket ville göra det, säger Maria Brogren, energi- och miljöchef på Sveriges Byggindustrier.

Boverket backar

Efter kritik från flera håll backar nu Boverket, det allmänna rådet blir kvar.

– Maria Brogren bedrev ett effektivt opinionsarbete. Resultatet blev ett möte hos Boverket måndagen den 14 november. Då fick vi besked om att Boverket nu drar tillbaka sitt förslag, säger Boel Bengtsson, kommunikatör på Sveriges Byggindustrier.

Robert Johannesson, tillförordnad chef för enheten för energi och samhällsekonomi på Boverket, bekräftar att det allmänna rådet blir kvar.

– Det är inte huvudsakligen en reaktion på kritiken, men i någon mening är det naturligtvis det, säger han.

Boverkets generaldirektör ska fatta beslut om de övriga regelförändringarna den 21 november och reglerna väntas träda i kraft innan årsskiftet.

EU-krav på normalisering

Bakgrunden till regelförändringarna är ett EU-krav på normalisering av byggreglerna. Sverige måste förtydliga i byggreglerna hur byggnadens beräknade och uppmätta energianvändning ska räknas om för att spegla normalt brukande och normalt klimat. Men Maria Brogren ser inget behov av att förändra metoden för verifiering av energianvändningen för att uppfylla EU-kraven.

– När det gäller normaliseringen har vi inga synpunkter. Men att ta bort det allmänna rådet om mätning har inget med normaliseringen att göra. Boverket ville passa på att göra en förändring som de säger ska underlätta för kommunerna, men resultatet riskerade att bli sämre uppföljning och ökad energianvändning, säger Maria Brogren.

Enligt Maria Brogren är mätning av en byggnads energianvändning under drift det enda sättet att på ett trovärdigt sätt verifiera en byggnads energiprestanda.

– Den beräknade energiprestandan är i många fall en önskebild. Precis allt i byggprojektet måste klaffa för att man ska nå dit. Mätning är den enda metod som fullt ut tar hänsyn till kvaliteten i uppförandet av byggnaden, säger hon.

Hot mot klimatmålen

Maria Brogren tycker att mätningen av den faktiska energianvändningen är viktig bland annat för att det sätter press på branschen att hålla hög kvalitet i utförandet av byggnader. Svante Wijk, energistrateg på NCC, håller med. Utan mätning ser han en risk att byggherrar och entreprenörer, medvetet eller omedvetet, gör överoptimistiska kalkyler av energiprestandan.

– I förlängningen riskerar då konkurrensen att snedvridas, när oseriösa aktörer kan vinna fördelar genom att bygga mindre energisnålt, och därmed billigare, utan att riskera någon påföljd, säger Svante Wijk.

Både Svante Wijk och Maria Brogren varnar för att energikraven i BBR, och de kommande kraven på nära nollenergibyggnader, blir tandlösa om inte energiprestandan verifieras med mätning. I förlängningen är det då också ett hot mot Sveriges klimatmål.

– Att bara på pappret skärpa energikraven för byggnader leder inte till någon minskad energianvändning. Redan i dag fungerar tillsynen av byggnaders energianvändning otroligt dåligt. Den måste bli bättre, inte sämre som Boverket föreslog, säger Svante Wijk.

Otydligt ansvar

I dag är ansvaret för uppföljningen av byggnaders energianvändning fördelat mellan byggherren, den kontrollansvariga och kommunen. När en byggnad är klar ska kommunens byggnadsnämnd kalla till slutsamråd med byggherren och den kontrollansvariga. På slutsamrådet följer man bland annat upp att kontrollplanen följts, och i normalfallet är mätningen av energianvändningen inskriven i kontrollplanen. När allt är avstämt ger kommunen ett slutbesked, vilket i teorin förutsätter att byggherren kan redovisa ett uppmätt värde på den faktiska energianvändningen. Men i praktiken brister det ofta. Långt ifrån alla kommuner avvaktar med att ge ett slutbesked tills den uppmätta energianvändningen är redovisad.

En undersökning som United Minds genomförde på uppdrag av NCC tidigare i år visar att sex av tio kommuner aldrig genomför kontroller av uppmätta värden av byggnaders energiprestanda innan de meddelar slutbesked. Enligt undersökningen upplever kommunerna att de saknar resurser, kompetens och stöd för att utöva tillsynen på ett fullgott sätt. Endast sex procent av kommunerna utfärdar sanktioner eller viten i de fall då energikraven överskrids.

– Vi efterlyser en förbättring av uppföljningen av BBR-kraven. Det Boverket ville göra är ett steg i fel riktning, säger Maria Brogren.

Vill se ett regeringsuppdrag

Maria Brogren har förståelse för att kommunerna tycker att det är krångligt att granska mätvärden, men påpekar att det finns lösningar som underlättar uppföljningen.

– Till exempel skulle kommunerna kunna använda energideklarationer som är baserade på mätdata och granskade av en energiexpert för uppföljningen. Det har vi föreslagit för Boverket, säger Maria Brogren.

Hon vill helst se att Boverket får ett regeringsuppdrag att analysera vilken instans som ska vara ansvarig för uppföljningen, samt hur den ska gå till för att vara effektiv och lika i hela landet. Även Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, ser gärna en översyn av ansvaret.

– Vi tycker dagens situation är problematisk. Det är svårt för kommunerna att göra en bra uppföljning av energikraven, säger Andreas Hagnell, expert på energi-frågor på SKL.

Han anser att flera av reglerna i den nya föreskriften BEN är steg i rätt riktning då de tydliggör hur man ska räkna för att jämföra byggnaders energiprestanda. Däremot ser han det också som ett problem om mätning ersätts med beräkning.

– Vi har lyft fram att kommunernas uppföljning borde stärkas främst genom att byggherrens beräknade prestanda görs mer transparent, med stöd av mer standardiserade mallar och beräkningsprogram. Mätkravet och energideklarationerna har vi föreslagit att Boverket tar uppföljningsansvaret för, säger Andreas Hagnell.

”Använd energideklarationen”

Både Sveriges Byggindustrier och SKL föreslår att mätkravet ska kopplas till energideklarationen som byggherren är skyldig att göra. SKL vill alltså att Boverket, som är tillsynsmyndighet för energideklarationerna, också ska använda dem för att följa upp byggnaders energiprestanda. Maria Brogren och Sveriges Byggindustrier tycker däremot att det vore naturligt om ansvaret låg hos kommunerna.

– Det är kommunen som har kontakt med byggherren när det gäller detaljplaner, bygglov och så vidare och därför känns det naturligt att kommunen även håller i tillsynen. Men viktigast för oss är att det blir en ordentlig uppföljning med ett uppmätt värde, inte exakt hur den går till, säger Maria Brogren.

Elin Bennewitz

Reporter

elin@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.