Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hållbarhet

De ska hjälpa branschen bygga hållbart

Publicerad: 12 januari 2011, 14:10

Sveriges Byggindustrier fördubblar satsningarna på hållbart byggande. I november anställde branschorganisationen energiexperten Maria Brogren, som nu bildar lag med miljöexperten Danielle Freilich.


– En av mina hjärtefrågor är att få fart på hållbar renovering av den befintliga bebyggelsen. Det är viktigt att staten ställer hårda krav och står fast vid dem. Men även hjälper till, levererar morötter. Det kan innebära att samhället måste höja både hyror och energiskatter, säger Maria Brogren.

Byggbranschen har inlett en gigantisk förändring. Inte bara hus utan även vägar, järnväg och energisystem ska byggas ihop till helhet som varken hotar människors hälsa eller miljön. Bebyggelsen ska vara energieffektiv, inte bidra till den globala uppvärmningen och kunna stå emot ett mer dramatiskt klimat.

– Vi måste lyfta blicken. Ett hållbart samhällsbyggande får inte skilja byggnaderna från sin omgivning. Vi måste ta med allt i ett systemtänkande, säger Danielle Freilich.

Hon har jobbat med miljö- och energifrågor på branschorganisationen i 13 år. När hon började ifrågasatte organisationen om man behövde en miljöansvarig. Idag är situationen helt annorlunda.

Nya kollegor
Hennes nya kollega Maria Brogren är civilingenjör och har doktorerat på hur man får ut mest energi per krona ur solcellssystem. Resultatet från hennes forskning används bland annat i solceller från det svenska företaget Absolicon.

Efter doktorsexamen jobbade hon på Energimyndigheten bland annat med finansiering av forskning om förnybar elproduktion. Sedan fick hon ansvar för nationell och internationell energiforskning på näringsdepartementet.

Nu ska hon driva på samhällsutvecklingen mot en allt mer energieffektiv bebyggelse.

BI:s två experter håller på att dela upp miljö- och energifrågorna mellan sig. Och nu lägger organisationen in en högre växel. Mycket ska hända på kort tid och byggbranschen behöver hjälp att nå de politiska målen.

Maria Brogren tar över energifrågorna och Danielle Freilich arbetar fortsättningsvis med miljöfrågor som transporter, farliga ämnen, material och avfall.

Det som hamnar mitt emellan jobbar de båda med, exempelvis certifiering av byggnader, miljökrav vid upphandling, energi- och miljö i byggstandardisering samt deltagandet i FIEC, ett europeiskt samarbetsorgan för byggindustrin.

Energifrågan är allra hetast i samhällsdebatten eftersom den hänger så intimt ihop med klimatfrågan och avvecklingen av världens beroende av fossil olja, kol och naturgas. Begränsade mängder förnybar energi ska på sikt räcka till alla samhällssektorer.

– Vår uppfattning är att vi först måste minska på energianvändningen och sedan byta till förnybara energikällor, säger Maria Brogren.

Byggsektorn står för ungefär 40 procent av EU:s energianvändning och 30 procent av Sveriges. Sveriges byggnader ska använda hälften så mycket energi senast år 2050, det har riksdagen beslutat.

Halverad energianvändning
Eftersom livslängden hos ett hus är minst 50 år måste nya byggnader ha en halverad energianvändning redan idag. Men så ser det inte ut när bolagen bygger. Majoriteten av husen följer Boverkets byggregler, som skärper energikraven med ungefär 20 procent vart fjärde år. Det innebär att de flesta hus som byggs det närmaste decenniet kommer att vara föråldrade strax efter folk har flyttar in.

– Det måste bli statusfyllt att äga ett energieffektivt hus. Det borde synas tydligt utanpå ett hus att ägaren lagt 200 000 kronor extra på snåla energisystem, kanske med en tydligt synlig guldlist eller någon energimärkning, säger Maria Brogren.

Mest omdebatterad bland energifrågorna just nu är renoveringen av husen från miljonprogrammet. Husen byggdes i rasande takt under 1960- och 1970-talet när oljan var billig och till synes outsinlig. Klimatfrågan fanns inte ens på agendan.

I dag står husen där och läcker energi som såll. De är slitna och har stora renoveringsbehov. Och när de ändå måste renoveras är det som minst kostsamt att energieffektivisera husen.

Trots detta blir energiinvesteringarna och totalrenoveringen tillsammans så dyra att många fastighetsägare inte anser att de har råd att göra mer än det allra nödvändigaste.

– Samhället måste hitta modeller för att göra investeringar i energieffektivisering lönsamma. Fastighetsägaren måste kunna få tillbaka pengarna, säger Maria Brogren.

En färsk rapport från BI konstaterar att energianvändningen måste halveras i
700 000 lägenheter när de renoveras de kommande tio åren. Annars når inte Sverige sina nationella energi- och klimatmål.

Dyr energirenovering
Den här energirenoveringen kommer att kosta ungefär 350 miljarder kronor, enligt rapporten. Pengar som inte finns idag. Om finansieringen löser sig står branschen inför nästa problem: behovet av personal utbildad energieffektivt byggande.

– Tekniken finns idag, även om isoleringen behöver bli mer effektiv. Men framför allt kommer vi att behöva bygga in jättemycket kompetens i de här byggnaderna. Och i dag finns det inte ens tillräckligt med byggnadsarbetare, säger Maria Brogren.

Att rekrytera bra folk till branschen blir därför en central fråga, anser hon. Men energikompetensen måste även öka bland de som redan jobbar i byggbranschen, från arkitekter till byggnadsarbetare. Och energifrågan måste prioriteras upp inom byggutbildningarna.

– Vi kommer förmodligen att uppvakta utbildningsdepartementet framöver, säger Maria Brogren.

– Det behövs även evakueringsbostäder. I de 700 000 lägenheterna bor det lika många människor som i Stockholm, Göteborg och Malmö. Hur ska vi flytta runt alla dessa under renoveringen? säger Danielle Freilich.

Dream team
BI:s två energi- och miljöexperter avlöser varandra när de pratar. De fyller i och kompletterar varandra. I Maria Brogren och Danielle Freilich har organisationen fått ett "dream team" för hjälpa branschen att hantera de mycket komplexa miljö- och energifrågorna. Och de två experterna är fulla av visioner om framtidens byggande.

Maria Brogren ser fler möjligheter än svårigheter med det tuffa stålbad byggbolagen måste gå igenom. Branschen kan använda energimålen som hävstång för att utvecklas, öka sin kompetens och få en större konkurrenskraft, anser hon.

– Om svenska bolag blir riktigt bra på energieffektivt byggande kan Sverige exportera kunnande, säger hon.

Det nya byggandet måste exempelvis tänka på hur husen placeras i förhållande till solen. Designen av ventilationen och styrsystemen blir också allt viktigare i hus som blir allt mer komplexa. Vilket även ställer högre krav på fastighetsskötarna, som behöver allt större kompetens.

– Fjärrmätning kommer att bli allt vanligare, att fastighetsägare hyr in företag som via IT-lösningar håller koll på driften av kundernas hus, säger Maria Brogren.

Samtalet tar sig ännu längre in i framtiden. Om 20-30 år är alla hus självförsörjande, anser Danielle Freilich.

Men Maria Brogren håller inte med.
– Det tror inte jag. Vi har fortfarande fjärrvärmenätet som vi kommer att vilja använda till värme från till exempel sopförbränning, säger hon.

– Sopförbränningen är en parentes i historien, säger Danielle Freilich.

Världens väldiga hunger efter råvaror och material kommer att leda till allt högre grad av återvinning av avfall. Produkter av komplexa material kommer att bli allt enklare för att de ska kunna återvinnas, anser hon.

Energifrågan viktig
En enkätundersökning bland BI:s medlemsföretag visar att de prioriterar energifrågan högt, som nummer tre efter frågor om sund konkurrens och arbetsgivarfrågor. Men alla frågor inom begreppet hållbarhet hänger ihop. Man måste ha en helhetssyn, inte ta en sak i taget, anser Danielle Freilich.

– Jag vill även jobba med biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Byggbranschen är beroende av enorma mängder material som hämtas ur naturen: sand, metaller och trä, säger hon.

Uttaget påverkar naturen där materialen hämtas och områdets förmåga att fortsätta att producera material. Hur hållbar är den här produktionen? undrar Danielle Freilich.

Ytterligare en viktig framtidsfråga är byggandets anpassning till ett klimat i förändring. Byggnader, vägar och flygplatser måste redan nu vara anpassade för häftigare stormar och regn, rasrisk och ökade angrepp av skadeinsekter.

– Våra medlemsföretag har börjat ställa frågor om vad som är viktigt att tänka på. Exempelvis om man bör bygga i trä eller betong, hur man kan skydda installationer samt om trä behöver innehålla mer kemikalier mot skadeinsekter, säger Danielle Freilich.

– Och efter all miljö-, energi- och klimatanpassning måste det bli en attraktiv byggnad som folk vill bo i, säger Maria Brogren.



Viktiga politiska mål som styr byggbranschens miljöarbete

Antagna av Sveriges riksdag:
- Bebyggelse som använder 20 procent mindre energi år 2020 och 50 procent mindre energi 2050, jämfört med år 1990.

EU-lagstiftning:
- Ramdirektivet för avfall: 70 procent av bygg- och rivningsavfallet ska återvinnas senast år 2020.

- Direktivet för byggnaders energiprestanda: Energianvändningen i alla nybyggda hus ska vara nära noll år 2020.

- Ecodesigndirektivet: Ställer bland annat krav på energimärkning av energirelaterade byggprodukter.

- Byggproduktförordningen: Miljö- och energiegenskaper ska bedömas ur ett livscykelperspektiv. Den ställer även vissa krav på redovisning av farliga ämnen.

Niclas Köhler - niclas@byggindustrin.com

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.