Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag07.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Hållbarhet

Digitaliseringen är dold klimatbov

Publicerad: 22 November 2019, 04:56

De digitala aktiviteterna lyser med sin frånvaro i de allra flesta företags hållbarhetsrapporter.

Ett skypemöte i stället för en tjänsteresa. Dokument i molnet i stället för papper i pärmar. Visst låter det som hållbara val? Men kopplingen mellan hållbarhet och digitalisering kan inte tas för givet, varnar Eva Stattin, expert på hållbar digitalisering.


Redan i dag härrör över 2 procent av de globala koldioxidutsläppen från aktivitet på internet, och experterna varnar för att andelen kommer att öka. Prognoserna pekar på att webbtrafiken 2019 kommer att uppgå till cirka 200 exabyte per månad. En exabyte är en triljon bytes, en triljon är en etta med 18 nollor efter. Om bara tre år, 2022, ska webbtrafiken ha dubblerats till närmare 400 exabyte per månad. Trenden är global och speglas även i den svenska byggbranschen.

Trots det lyser de digitala aktiviteterna med sin frånvaro i de allra flesta företags hållbarhetsrapporter. Eva Stattin, expert på hållbar digitalisering på IVL Svenska Miljöinstitutet, berättar att det finns en begynnande medvetenhet runt om i techvärlden kring digitaliseringens klimatpåverkan.

– Fler och fler vill kunna svara på vilket fotavtryck deras digitala verksamhet har, men fortfarande är det många aspekter av digitaliseringens klimatpåverkan som inte är kända, säger hon.

Eva Stattin är expert på hållbar digitalisering på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Att frågan börjar komma upp på dagordningen märks också genom uppstickare i datacenterbranschen som lovar lagring på servrar med låg eller ingen nettoklimatpåverkan.

Att som byggare ta reda på vilka utsläpp ens digitala aktiviteter ger upphov till är en utmaning. Vissa saker kan man säga med säkerhet, till exempel att det är mer energikrävande att livestreama än att ladda ner en fil och sedan titta på den. Men om man till exempel vill veta hur mycket koldioxid ett Skypesamtal ger upphov till finns en rad osäkerhetsfaktorer som måste besvaras.

– Skype är inte open-source, så vi vet inte vilken roll Skypeservern har i samtalen och vilka utsläpp som är kopplade till den, säger Jakub Krzywda, gästforskare vid Institutionen för datavetenskap på Umeå universitet.

En annan källa till osäkerhet handlar om elen, både den som driver servern och den som driver datorerna hos parterna som deltar i Skypesamtalet. Det är stor skillnad på den nordiska elmixens klimatavtryck, EU-snittet och det globala snittet.

– Man kan överväga att ha ett Skype-samtal utan video. Det kan minska energianvändningen, säger Jakub Krzywda.

Jakub Krzywda, gästforskare vid Institutionen för datavetenskap på Umeå universitet.

Foto: Mikael Hansson

På samma sätt finns ett stort antal faktorer att överväga om man vill veta hur mycket koldioxid man ger upphov till genom att lagra en viss mängd data i molnet.

– Det är inte lagringen i sig som kräver någon större mängd energi, utan uppladdning och nedladdning. För att veta hur mycket det kräver måste man veta i detalj hur elförsörjningen ser ut vid datacentret samt vid upp- och nedladdningstillfället, säger Jakub Krzywda.

Relaterade artiklar

Så undviker du den digitala klimatfällan

Elin Bennewitz

Reporter

elin@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.