Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag24.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Hållbarhet

Energisnåla hus kan vara tickande brandbomb

Publicerad: 12 September 2011, 12:36

De välisolerade husen ska hjälpa Sverige att klara klimatmålen. Men samtidigt är de tickande brandbomber som hotar både människoliv och egendom.


Mer och mer isolering stoppas in i våra hus för att de ska bli energisnåla och därmed klimatsmarta. Men om isoleringen är cellplast går det ut över brandskyddet. När en eldsvåda får fäste i isoleringen brinner huset som en fackla. Det säger Ville Bexander, brandingenjör och rådgivare inom byggnadstekniskt brandskydd på Brandskyddsföreningen.

– Redan efter några minuters brand kan man få ett enormt häftigt brandförlopp. Det droppar brinnande plast från tak och väggar. Rökutvecklingen är kraftig. Det är en mardröm för räddningspersonalen, säger Ville Bexander.

Brandskyddsföreningen är en ideell, oberoende medlemsorganisation som arbetar för ett brandsäkrare Sverige. Föreningen slår nu larm när allt mer cellplast byggs in i husen.

– Det är en riskkonstruktion, säger Ville Bexander.

Stommar och isolering har hittills varit ganska svårantända i svenska hus. Betongstommar och mineralull brinner inte. Trästommar klädda med gipsskivor är inte så eldfängda.

Men nu blir lågenergihus eller passivhus där cellplast är en del av väggstommen och ibland taket allt vanligare på marknaden. Småhustillverkarna Ziphouse och Nya Emrahus är två exempel. Även byggsystemet Legolit består av block av cellplast, som fylls med en bärande stomme av betong.

Och väggar fyllda med cellplast riskerar att brinna explosionsartat.

– Om man bygger med cellplast måste man se till att plasten är helt skyddad från att komma i kontakt med öppen eld, till exempel med gipsskivor och obrännbar isolering på både insidan och utsidan, säger Ville Bexander.

Men med tiden spikas och skruvas det i väggarna eller tas upp ett nytt fönster eller en ny dörr. Om inte hål fylls igen och frilagd plast täcks med gipsskivor eller motsvarande är konstruktionen öppen för en snabb spridning av brand, anser han.

När räddningstjänsten kommer tio, femton minuter efter ett larm till SOS Alarm går huset oftast inte att rädda. Ett sprinklersystem som snabbt släcker eldsvådan kan vara ett sätt att skydda sig själv och sin egendom.

Men om branden väl tagit sig i plasten hjälper inte ens ett sprinklersystem, enligt Ville Bexander. Och Samuel Nyström, brandingenjör på Räddningstjänsten i Jönköping, håller med.

– Konsekvenserna av en brand i cellplast kan bli väldigt omfattande, eller till och med ge en totalskada. Med isolering av mineralull eller annan obrännbar isolering hade skadorna blivit betydligt mindre eller så hade man kanske till och med kunnat undvika en brand, säger han.

Även hus med så kallade enstegstätade fasader är riskabla, alltså fasader av puts på isolering direkt mot en stomme eller utfackningselement av trä. Mellan 15 000 och 30 000 hus byggdes med tekniken under åren 1995–2007, många av dem med cellplast resten med stenull.

Konstruktionen har kritiserats för att den är känslig för fuktskador. Men om fasadisoleringen är cellplast och ett mindre parti av putsen släpper kan huset även drabbas av en häftig fasadbrand som sprider sig in i huset, enligt Ville Bexander.

Ett niovåningshus i franska Dijon drabbades av detta i november 2010. Fasadens puts hade släppt från cellplasten. En soptunna som stod nära väggen började brinna och branden spred sig till fasadens isolering. Via fönster spred sig branden in i trapphusen. Sex personer dog och 130 personer fick evakueras, många med rökskador.

Ville Bexanders råd är att använda andra isoleringsmaterial än cellplast.

– Försäkringsbolagen grupperar hus med isolering av cellplast i den högsta riskklassen och tar den högsta premien. Att välja ett dyrare men mindre brandfarligt material lönar sig ofta snabbt på grund av en lägre försäkringspremie, säger Ville Bexander.



”Troligt att huset brinner ner till grunden”

Martin Persson, vd på småhustillverkaren Ziphouse, är medveten om brandrisken. Företaget tillverkar passivhusvillor av byggelement som till stor del består av cellplast. Om en brand får fäste i huset brinner det sannolikt ner till grunden.

– Det är ganska troligt ja, det kan man inte neka till, säger Martin Persson.

Personligen skulle han hellre vilja bygga upp ett helt nytt hus, om hans eget hus drabbades av en eldsvåda, än att behålla exempelvis tre rum och bygga upp resten. Och enligt Martin Persson informeras kunderna tydligt om för- och nackdelarna med cellplast.

– Att cellplast är brandfarligt i sig vet ju folk när de kommer till oss, säger Martin Persson.

Därför kläs såväl utsidan som insidan av ytterväggens cellplast med en brandtålig byggskiva av magnesiumoxid som heter Ecoboard. Insidan får dessutom ett lager OSB, alltså en träfiberskiva, och ett lager gipsskiva som skyddar cellplasten mot brand.

Ett fackverk av träreglar byggs in i väggarna och stålbalkar inuti takets cellplast. Det ökar konstruktionens bärighet så att huset ska hålla i minst 15 minuter innan det störtar samman. Därmed ska folk hinna utrymma huset, det är minimikravet i Boverkets byggregler som i huvudsak riktar in sig på personskydd och inte på egendomsskydd.

– Vi kan inte bygga fyravåningshus eller äldreboende, de brandklasserna kommer vi aldrig upp i, säger Martin Persson.



”Cellplast är inte särskilt eldfängd”

En som inte instämmer i varningarna mot cellplast är David Hultin, säljare på Nya Emrahus. Att bygga med cellplast innebär inte någon ökad brandrisk, företagets hus är mindre eldfängda än trähus, hävdar han.

Nya Emrahus tillverkar passivhusvillor med väggar och vissa tak isolerade med cellplast. Enligt David Hultin kan isoleringsmaterialet brinna men för inte elden vidare.

– Den brinner med en mycket, mycket lugn, långsam och försiktig låga. Det som händer om huset blir utsatt för en brand är att väggen smälter undan, därför finns det ingenstans där elden kan sätta sig. Cellplasten är inte särskilt eldfängd helt enkelt, säger han.

Husens väggar byggs av höga, 45 kilo tunga cellplastblock. Blocken är även gjutformar för de pelare av betong som är den bärande konstruktionen i väggarna.

Cellplasten kläs sedan med brandskyddande gipsskivor på insidan och fasadputs på utsidan. Husmodeller med låglutande tak har även takkonstruktion i cellplast och papp.

– Vi tittar på att fasa ut traditionell isolering och bara använda cellplast, säger David Hultin.

Företagets väggar möter samtliga brandkrav som ställs, betonar han senare i ett e-postmeddelande.



Plast jäst med brännbar gas

Cellplast kallas även EPS, en förkortning av expanderad polystyren. Det är små kulor av polystyren som har fått absorbera en liten mängd av den brännbara gasen pentan.

Kulorna värms upp med ånga, gasen expanderar och kulorna jäser till de mjuka korn som bygger upp EPS. Materialet har även tillverkats under varunamnet frigolit.

NICLAS KÖHLER - niclas@byggindustrin.com

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.