Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag13.04.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Hållbarhet

Ett helt naturligt passivhus

Publicerad: 22 April 2008, 11:39

Intresset för energisnålt byggande ökar kraftigt i kölvattnet av klimatdebatten. Passivhus i stenull och stål har ersatt de ekohus i naturmaterial som var populära fram till i början av 1990-talet. Men den solenergivilla som byggs utanför Trosa vägrar att välja sida. Den byggs av naturmaterial och är samtidigt fullproppad av modern teknik.


Byggtältet ligger som ett stort paket på en bergssluttning utanför sörmländska Trosa. Syftet är att skydda bygget av Sveriges kanske intressantaste passivhus från regn och snö.

Men liksom ett paket under en julgran lockar det till sig besökare som undrar vad som finns inuti. Under vintern har tältet dessutom lyst som en rispapperslampa i mörkret uppe på den tallklädda höjden.

Det som byggs är en hybrid. Både ett modernt passivhus och ett ekohus av naturmaterial. Det innebär att det kommer att vara fullt av teknik som FTX-ventilation, solceller och solfångare.

Samtidigt byggs det av träreglar och isoleras med linull. Innerväggarna ska putsas med lera och målas med ekologiska lerfärger.

– Jag tror på den här konstruktionen av passivhus i naturmaterial och ville testa den i kombination med modern teknik, säger projektledaren Erik Hedenstedt.

demonstrationsprojekt
Även som projekt är bygget en slags hybrid. Det är dels ett demonstrationsprojekt för hans försäljning av ekologiska byggmaterial. Företaget Ekologiska Byggvaruhuset AB startades för snart ett år sedan och säljer material som cellulosaull, linoljefärg, vattenmantlade pelletspannor och handslagna terracottagolv.

Men passivhuset är också ett personligt intresse, nästan en hobby, för Erik Hedenstedt. Hans företagsamhet är till stor del lustdriven och han verkar inte dra några skarpa gränser mellan arbete och fritid.

– Under de senaste 1 – 2 åren har jag jobbat ungefär heltid med huset och byggvaruhandeln. Samtidigt har jag jobbat heltid med min vanliga verksamhet. Men jag tycker det är kul och känner mig inte stressad. Så måste det vara om man ska kunna jobba så här mycket, säger han.

Den vanliga verksamheten är hans firma Hedenstedt AB som renoverar äldre hus. Bolaget har just nu 13 anställda och en stor del av verksamheten är omläggning av tegeltak. På nio av tio tak läggs de gamla tegelpannorna tillbaka och kompletteras med taktegel från firmans lager.

– Vi återvinner och säljer runt 300 ton tegel om året. Vissa tror att nytt tegel är bättre än gammalt. Men vi har flera hundra år gammalt tegel i vårt lager som bevisligen är av mycket bra kvalitet. De är de bra pannorna som klarat sig. De dåliga har frusit sönder för länge sedan.

antroposofisk arkitektur
Erik Hedenstedt är självlärd snickare och har i många år jobbat med byggnadsvård. Parallellt började han intressera sig för antroposofisk arkitektur och kom via den in på ekologiskt byggande.

Han betonar att han inte är någon miljöperson. Han har inte någon bakgrund i miljörörelsen utan har, som så många andra som har följt klimatdebatten, blivit intresserad av miljön på senare år.

– Jag gillar sportbilar och teknik. Min ingång till miljö är husen, arkitekturen och konstruktionen. Jag gillar och att kombinera modern teknik med 1 000-åriga material som lera och tegel, säger Erik Hedenstedt.

Han ger intrycket av att vara en person med en stor förmåga till kunskapsinhämtning. Under samtalet avslöjar han ett ansenligt kunnande om miljöbilar och samhällets val av energisystem. Han berättar att han regelbundet läser flera facktidskrifter om energi och byggande.

– Och jag vet inte när jag läste en skönlitterär bok sist. Det finns alltid någon intressant fackbok jag vill läsa, säger han och skrattar.

Det han vill är att tvätta bort den flummiga miljöstämpel som lätt sätts på ekohus. Därför har Erik Hedenstedt och arkitekten Anna Webjörn valt naturmaterial som inte bara är bra för miljön, inomhusklimatet och hälsan. Utan de ska samtidigt kännas lyxiga.

Villan är trekantig och har sluttande tak. Det innebär att det finns mycket få räta vinklar inomhus. För att besöka huset måste man kliva över en släpkärra och passera en byggtältets ramper. Huset är klätt med gipsskivor, ännu har byggnaden inte fått sin fasad av vitmålad träpanel.

Det översta hörnet är en trekantig, helglasad balkong som pekar ut mot sydost. Genom vardagsrummets glasdörrar ska man kunna kliva ut på träterrass som följer tomtens naturliga klippväggar.

Ett litet inbyggt växthus ska ge färska tomater eller gurka till matlagningen. Längs med fasaden byggs grunda skåp för förvaring av exempelvis utemöbler, grill, trädgårdsredskap eller vinterdäcken till bilen.

Just idag jobbar det tre hantverkare inuti huset. Golvet på nedervåningen är fortfarande naken betongplatta och insidan av ytterväggarna ännu klädda med råspont. Innerväggarna är murade av återvunnet tegel, luften är tung av fukten från det torkande lerbruket. Mellan takreglarna syns den brungrå isoleringen av linull, en rest från tillverkning av linnetyg.

Estetiken har lika stor tyngd som funktionen i huset. Det ligger i en södersluttning och de stora fönstren är vända mot en vidsträckt utsikt över ängar och Trosa stadsfjärd. De energieffektiva treglasfönstren med bågar och karmar av oljad ek är vackra och kräver lite underhåll, för att vara ett träinfattat fönster.

gillar inte slit- och slängkulturen
– Ek är hållbart. Och alla material som håller länge är bra för miljön, säger Erik Hedenstedt, som inte gillar slit och släng-kulturen.

Till fönsterbrädor och golvet på markplanet har Erik Hedenstedt och Anna Webjörn valt mörk kalksten. Stenen absorberar värmen i solljuset och lagrar delar av energin till natten.

Även de massiva innerväggarna av tegel ska hjälpa till att jämna ut temperaturkurvan mellan dag och natt. Likaså det lager av fem centimeter lerputs som ska täcka innerväggarna.

– Har du varit inne i ett hus med lerväggar? Det blir en väldigt behaglig inomhusluft. Leran jämnar ut fuktbalansen i inomhusluften, säger Erik Hedenstedt.

Många av de passivhus som byggs idag väljer bort organiska material. Skälet är att i en tjock vägg är risken större för att fukt kondenserar så att mögel kan börja växa. Men mögel är en svamp som även behöver organiska material som cellulosa att bryta ner.

Därför byggs många passivhus med stålreglar i fasadens yttersta del och isolering av stenull. Solenergivillan byggs nästan bara med organiska material som träreglar och isolering av linull.

Fördelen med materialet är att den klarar en del fukt, eftersom konstruktionen är gjord så att den andas. Väggarna har till exempel en ångbroms, en duk som är konvektionstät men diffussionsöppen, istället för den ångspärr av tät plast som används i hus isolerade med stenull.

Byggfukt, i exempelvis relativt färska träreglar eller små inläckage av regnvatten, kan därför torka ut åt båda hållen, både inåt och utåt.
Risken med linullsväggarna är att om materialet blir rejält blött blir det en utmärkt livsmiljö för mögel eller rötbakterier.

Det är därför extra viktigt att Erik Hedenstedt och hans hantverkare inte gör några konstruktionsmissar.

Hälsa är en viktig drivkraft bakom valen av material. Nya material innehåller ett stort antal kemiska ämnen som kan ligga bakom allergier och överkänslighet.

Till exempel innehåller dagens vattenburna latexfärger konserveringsmedel och andra ämnen som avges till inomhusluften under flera månader efter väggarna målats.

kulörer av lerpigment
Väggarna ska därför målas med vattenburna färger som fått sina kulörer av lerpigment. Färgen köps som pulver och blandas ut med vatten när den ska användas. Därför behöver den inte några konserveringsmedel. Och övervåningens trägolv av ekparkett ska behandlas med linolja utan hälsoskadliga lösningsmedel som terpentin.

Men villan är också full av teknik som följer de grundläggande principerna hos ett passivhus. Energin till uppvärmningen är till största del spillvärme från människor och maskiner i huset samt från solljuset genom fönstren. Värmen hålls kvar med den tjocka isoleringen och passivhusfönstren med U-värde på 0,8.

När man isolerat ett hus väl finns det två stora kanaler för värmeförluster: ventilationens frånluft samt avloppsvattnet som värmts upp av dusch, disk och tvätt. Därför har Solvillan inte bara en värmeväxlare som återvinner värmen i frånluften utan även en värmeväxlare i avloppet.

Trots det kommer villan antagligen inte riktigt upp i samma energieffektivitet som Energimyndighetens svenska definition kräver. Det är en kompromiss som Erik Hedenstedt och Anna Webjörn har gjort för att kunna använda stora fönster och medvetet minimera användningen av el till uppvärmningen av tappvatten.

För att kompensera för detta har huset egen energiproduktion med både solfångare och solceller. Elenergin från solcellerna ska räcka till husets basfunktioner: kyl, frys, pumpar och fläktarna i värmeväxlaren.

Värmen från solfångarna lagras i ackumulatortankar och används sedan främst till tappvatten. Men varmvattnet kan även värma stengolvet om husets framtida äger vill.

När det finns ett överskott på varmvatten kan det värma en liten pool på tomten. Eller användas till utomhusduschen som är placerad så att man kan betrakta utsikten när man tvättar sig.

– Huset ska vara lyxigt. Det är viktigt att man inte tycker att miljö är tråkigt, säger Erik Hedenstedt.

Många av de passivhus som byggs idag har någon form av eldrivet värmeaggregat som toppar värmeproduktionen under kalla vinterdagar. I solenergivillan kan man istället elda i den glasade kaminen som står i ena hörnet av vardagsrummet. Kaminen är vattenmantlad och kopplad till ackumulatortankarna.

– Många tycker att det är konstigt att lägga så här mycket energi på att bygga ett hus bara för att marknadsföra byggmaterial. Men det här är mitt livs projekt, jag har aldrig gjort något så roligt tidigare, säger han och ler brett.

trimma in systemen
Huset byggs och ägs av Erik Hedenstedts företag Ekologiska Byggvaruhuset. När det är klart ska han hyra det av firman och bo i det i ett år eller två för att trimma in systemen. Sedan ska huset säljas för att förhoppningsvis täcka kostnaderna för bygget.

Kvar finns den kunskap projektet genererat. Erik Hedenstedt är inte säker på vad han ska använda den till, om han ska bygga några fler liknande hus.

– Men det borde finnas en marknad i framtiden för ett byggföretag som specialiserar sig på ekologiskt byggande, säger han.

Just nu har han inte tid att starta ett sådant själv. Hans båda nuvarande företag tar all hans tid. Men kanske någon gång i framtiden.

– Fast i så fall blir det nog inte på entreprenad utan på spekulation, som Solenergivillan. Det är det som är roligast, säger Erik Hedenstedt.


Drömuppdrag för arkitekten


– När Erik frågade mig om jag ville rita ett hus åt honom så var det väldigt lätt att tacka ja! Erik är ambitiös och mycket intresserad av arkitektur så jag kände direkt att det skulle bli ett både givande och krävande samarbete, säger arkitekten Anna Webjörn.

– Jag såg det som en chans att få formge ett unikt hus med samtida formspråk och samtidigt få lära mig mycket om passivhus. Att huset skulle vara energieffektivt, gärna trekantigt och byggas med ekologiska material på en knepig tomt var en fantastisk utmaning.



Så är Solenergivillan konstruerad
Grunden är betong
Huset står på en platta på mark. En ram av lecasten murades först på den sluttande marken. På ett lager singel las markisolering av 30 centimeter cellglas. Sedan göts plattan av betong på traditionellt sätt.

Stomme av trä och tegel
Solenergivillan har en dubbel stomme av träreglar i ytterväggarna. Mellan regelstommarna finns ett lager isolering för att bryta köldbryggor. Innerväggarna är massivt återvunnet tegel murat med lerbruk. Några av dessa har även en bärande funktion.

Taket blir grönt
Eftersom huset är trekantigt och taket lutar var det omöjligt att konstruera traditionella takstolar. Istället vilar limträbalkar på regelstommen.

Ovanpå råsponten ligger tjärpapp. Den ska täckas av en takduk som skyddar tjärpappen från rötter. Överst läggs nämligen ett grönt sedumtak, en matta av fetbladsväxter som normalt växer i klippskrevor och därför klarar uttorkning och frysgrader.

Solfångarna skuggar också
Solfångarna ska monteras ovanför villans fönster och har två funktioner. Dels ska de värma villans varmvattensystem. Samtidigt ska de fungera som en solskärm som skuggar fönstren under sommaren när solen står högt och det riskerar att bli för varmt i huset. På vintern när solen står lågt och värmen behövs släpper de in solen genom fönstren.

Ovanlig kamin
Kaminen är i princip en vedpanna, men med glasfönster för att man ska kunna njuta av brasan. Den är vattenmantlad och ihopkopplad med varmvattensystemet. En rejäl brasa kan fylla ackumulatortankarna med värme på vintern när solen inte skiner. Orkar man inte elda eller är bortrest går en elpatron igång.

För att få tillräckligt med drag genom kaminen har den ett helt separat luftflöde. Utomhusluft tas in direkt i kaminen, syresätter förbränningen och far vidare ut genom skorstenen. Men majoriteten av värmen blir kvar i huset.

Värmepump i avloppet
Att återvinna värmen i avloppsvattnet är tekniskt svår, anser många. Erik Hedenstedt har hittat ett kanadensiskt system där blandat toa- och gråvatten rinner utmed insidan av ett kopparrör med diametern 11 centimeter.

Metallen värms upp och fångas av vatten i ett smalt rör som går i en spiralformad slinga på utsidan av kopparröret. Värmen återförs till husets ackumulatortankar automatiskt och utan styr- och reglerteknik. Systemet ska fånga 40 – 70 procent av värmeenergin i avloppsvattnet, hävdar han.

Väggkonstruktion lager för lager inifrån
Lerputs, vassmatta, råspånt, tunn träregel med linullsisolering och installationsledningar emellan. Sedan en duk som fungerar som ångbroms. Den är tejpad och fastklämd på den inre regelstommen, som har ännu ett lager linull.

Mellan den inre och yttre regelstommen finns ett obrutet lager linullsisolering. Den yttre regelstommen rymmer det fjärde lagret isolering, täckt med kartongklädda gipsskivor som valts för att de är mycket diffussionsöppna, det vill säga kan transportera små mängder fukt.

Sedan ett stående lager luftningsläkt samt ett lager liggande läkt på vilka det ska spikas en stående panel av spåntade bräder målade med vit linoljefärg.

NICLAS KÖHLER

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.