Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag09.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Hållbarhet

Finanskrisen minskar inte intresset för passivhus

Publicerad: 8 December 2008, 08:11

Intresset för energisnåla passivhus ser inte ut att försvagas av finanskrisen. Snarare tvärt om, enligt de experter Byggindustrin pratat med. Drivkraften är främst EU:s planerade skärpning av kraven på byggnaders energianvändning.


– Vi har inte märkt av någon avmattning av antal frågor och studiebesök. Vi har mer att göra än någonsin, säger arkitekten Hans Eek.

Han har jobbat med passivhus sedan 1970-talet och driver nu Passivhuscentrum, ett projekt som ska sprida kunskap om och öka efterfrågan för den energisnåla hustypen.

Det är de kommunala bostadsbolagen som har tagit täten i passivhusloppet. Förklaringen är främst att bolagen förvaltar husen de bygger. Då är det lättare att motivera de något högre investeringskostnaderna med sänkta kostnader för uppvärmning.

– Allmännyttan är väldigt intresserade. De nya hus som byggs kommer nog mest att vara passivhus, säger Hans Eek.

Men även hos privata fastighetsägare och producenter av bostadsrätter har intresset vaknat. Såväl NCC, Skanska som Peab ska bygga ett passivhus i vart och ett av bolagens företagsregioner, enligt Hans Eek.

energisnåla villor
Hittills har majoriteten av alla passivhus som byggts varit flerfamiljshus. När Byggindustrins reporter för ett par år sedan ringde runt till småhustillverkare var intresset lågt för energisnålt byggande.

Företagen hänvisade till låg efterfrågan hos kunderna, som var mer intresserade av stora fönster och snygga kök. Men nu ser intresset ut att öka för energisnåla villor.

– Vi får många samtal från privatpersoner som vill bygga passivhus. Då hänvisar vi dem till småhustillverkarna Värsåsvillan och Emrahus, säger Hans Eek.

Båda företagen har under 2008 börjat bygga småhus med passivhusteknik. Även Myresjöhus, Västkustvillan och Borohus har lanserar lågenergihus under året, dock inte tillräckligt snåla för att uppfylla den svenska definitionen för passivhus.

– Jag hoppas att intresset ökar på grund av finanskrisen. Att folks lyxkonsumtion av exempelvis dyra kök minskar och att man istället börjar räkna på vad man har för driftskostnader, säger Hans Eek.

nu i stockholm
Ytterligare en trend är att passivhusen nu nått Stockholmsregionen. En passivhusvilla är byggd i Vallentuna, två projekt med flerbostadshus har passerat byggstart och landets första förskola som uppfyller definitionen för passivhus är på gång i Åkersberga.

– Byggarna i Stockholm är mer öppna än i resten av landet för nya konstruktioner och material, säger den glatt överraskade Simone Kreutzer, passivhusexpert på konsultföretaget Tyréns Temaplan.

Även hon ser ett ökat intresse. Frågan om energieffektiva hus blir bara mer aktuell. Hon ser flera drivkrafter bakom utvecklingen på de byggbolag hon besöker.

Yrkesstolthet och tävlingsinstinkt är två. Bolag som byggt sitt första passivhus berättar entusiastiskt om hur tätt de lyckats bygga huset och att det till och med är tätare än konkurrentens projekt.

energikostnader
Men att husen drar minimalt med energi ger även ett attraktivt oberoende mot energikostnader, som riskerar att skjuta i höjden i framtiden.

Och det är sannolikt här kärnan finns till att det energieffektiva byggandet nu blir allt mer etablerat: den globala uppvärmningen, övergången till förnybara energikällor och skärpt politisk styrning, enligt Hans Eek.

– Den största, och ganska okända drivkraften, är EU:s nya byggnorm som ska genomföras år 2016. Då ska passivhus vara standard i nybyggda hus. Storbritannien kräver detta redan år 2013 och Tyskland 2014. Och Österrike ställer sedan år 2007 redan de här kraven i två av landets delstater.

Sedan den här artikeln publicerades i Byggindustrins pappersversion har nya uppgifter nått tidningens redaktion. EU-kommissionen har visserligen ambitionen att skärpa kraven på energianvändning i unionens byggnader.

inga eu-krav
Men några krav på just passivhus kan tidningens reporter inte hitta i några dokument. Istället tas formuleringar om ”passivhus” bort när direktivet Energy performance of Buildings skrivs om, med motiveringen att direktivet bör vara teknikneutralt.

Varken Storbritannien, Tyskland eller Österrike har planer på att ställa krav på just passivhus i framtiden, enligt en dansk genomgång av medlemsländernas nationella lagstiftning.

Österrike har dock idag en byggnorm som kallas ”klima:aktiv passivhause standard”, men den är frivillig. Och landets delstat Vorarlberg diskuterar att eventuellt ställa krav på passivhus för att vissa kommunala bostäder ska få subventioner.

Men hårdare än så är inte kraven. Byggindustrin har förgäves försökt nå Hans Eek för en kommentar.




Fakta - Definition passivhus
Ett passivhus är enligt organisationen Passivhuscentrum som ett lufttätt, välisolerat hus med mekanisk till- och frånluftsventilation. Solinstrålning samt spillvärmen från människor, belysning, vitvaror och hemelektronik räcker oftast för att värma upp huset. Husen saknar därför värmepanna och radiatorsystem.

Fakta - De svenska kraven på passivhus
Under den kallaste årstiden får ett flerfamiljshus i södra Sverige bara tillföra 10 watt per kvadratmeter i extra värmeeffekt. Och den totala mängden köpt energi till driftsel, varmvatten och värme får vara maximalt 45 kilowattimmar per kvadratmeter och år.

I norra delen av landet är siffrorna 14 watt per kvadratmeter respektive 55 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Hus som är mindre än 200 kvadratmeter får tillföra 2 watt mer per kvadratmeter och använda 10 kilowattimmar mer än flerfamiljshusen.

NICLAS KÖHLER - niclas@byggindustrin.com

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.